Framtida forskning

Vi som har genomfört den här studien har undersökt lärares perspektiv på studiebesök. Det medför att vi inte fått tagit del av elevernas åsikter och tankar kring vad de anser att ett studiebesök kan ha för fördelar eller hinder i deras lärande. Därför är en idé om framtida forskning att undersöka elevers perspektiv genom observationer och inter- vjuer.

Referenser

Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö – en kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.

Dahlgren, L. O. (2007). Om boklig bildning och sinnlig erfarenhet. I L. O. Dahlgren, S. Sjölander, J. P. Strid & A. Szczepanski (Red.), Utomhuspedagogik som kun- skapskälla – närmiljö blir lärmiljö. (s. 39–54). Lund: Studentlitteratur. Dewey, J. (1997). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos.

Dewey, J. (2004). Individ, Skola och samhälle. Stockholm: Natur och Kultur. Halvarson Britton, T. (2014). Studiebesök i religionskunskapsundervisningen – Ele-

vers tal om islam före, under och efter ett moskébesök. (Licentiatuppsats, Karl- stads universitet). Tillgänglig: http://kau.diva-por-

tal.org/smash/get/diva2:758760/FULLTEXT01.pdf

Hartman, S. Lundgren, U. P & Hartman, R. M. (2004). Inledning. I J. Dewey, Indi- vid, skola och samhälle (s. 11–44). Stockholm: Natur och Kultur.

Insulander, E. (2010). Tinget, rummet, besökaren - Om meningsskapande på mu-

seum (Doktorsavhandling, Stockholmsuniversitet). Tillgänglig: http://su.diva-

portal.org/smash/get/diva2:300933/FULLTEXT01.pdf

Krokfors, L., Kangas, M., Kopisto, K., Rikabi-Sukkari, L., Salo, L., & Vesterinen, O. (2016). Learning, Creatively, Together – Educational change report 2016. Hämtad från University of Helsinki webbplats: https://helda.helsinki.fi/bit- stream/handle/10138/156502/LearningCreativelyTogether_Educa-

tional_Change_Report_2016.pdf?sequence=4

Kroksmark, T. (2011). Den tidlösa pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.

Mattsson, P. (2018, 21 mars). Längre skoldagar med moderaterna. Svt. Hämtad 2018-04-10, från https://www.svt.se/nyheter/inrikes/langre-skoldagar-med- moderaterna

Phillips, T. (2014). Pedagogiska teorier och praktiker. Malmö: Gleerup.

Rantatalo, P. (2002). Den resande eleven – Folkskolans skolreserörelse 1890–1940. (Doktorsavhandling, Umeå universitet). Tillgänglig: https://www.diva-por- tal.org/smash/get/diva2:555841/FULLTEXT01.pdf

Riksarkivet. (2013). Grundskolan införs. Hämtad 2018-05-07, från: https://riksarki- vet.se/grundskolan-infors

Roos, L. (2008). Gäst hos verkligheten – studiebesök som pedagogisk metod. I S. Ols- son, & D. Thurfjell (Red.), Hermeneutik, didaktik och teologi – En vänbok till Björn Skogar (s. 132–136). Uppsala: Universitetstryckeriet.

Schmidinger, H. & Brandt. S.A. (2015). Närområdesexkursioner och inre motivation för bättre lärande: en studie i svenska gymnasieskolan. Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, 2015(1), 22–46.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolinspektionen. (2016). Skolans arbete med extra anpassningar – kvalitets- granskningsrapport. Skolstockholm: Skolinspektionen. Hämtad från:

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/gransknings- rapporter/kvalitetsgranskningar/2016/extra-anpassningar/skolans-arbete- med-extra-anpassningar.pdf

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2012). Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal. Hämtad från: https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.162943!/Sko-

lan%20och%20kyrkan%20121016_granskad121018.pdf

Skolverket. (2013). Att förstå sin omvärld och sig själv -Samhällskunskap, historia,

religion och geografi. Hämtad från https://www.skolverket.se/publikat-

ioner?id=3137

Skolverket. [Skolverket]. (2016, 2 december). Att undervisa utanför klassrummet [Videofil]. Hämtad från https://youtu.be/skgz7xMTOic

Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i historia (reviderad 2017). Hämtad från https://www.skolverket.se/publikationer?id=3826

Skolöverstyrelsen. (1969). Läroplan för grundskolan allmän del 1. Stockholm: Ut- bildningsförlaget

Socialdemokraterna. (2018). Skolans viktigaste resurs är lärarna. Hämtad 2018- 04-10, från: https://www.socialdemokraterna.se/var-politik/a-till-o/larare/ Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2012). Fysisk aktivitet. Hämtad från

https://www.spsm.se/stod/specialpedagogiskt-stod/fysisk-aktivitet/

Stridsman, S. (2016, 29 mars). Forskaren: Undervisa mer utanför väggarna. Skolvärl-

den. Hämtad 2018-04-10, från http://skolvarlden.se/artiklar/forskaren-under-

visa-mer-utanfor-vaggarna

Szczepanski, A. & Dahlgren, L. O. (2011). Lärares uppfattningar av lärande och undervisning utomhus. Didaktisk tidskrift 20(1), 21–48.

Tivenius, O. (2015). Uppsatsens inre liv. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad 2018-05-07, från: https://pub- likationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/

Bilagor

Bilaga 1: Informationsbrev

Till dig som är praktiserande lärare i årskurs F–3

Information och förfrågan om deltagande i en kvalitativ intervjustudie

I läroplanen står det att lärarens ska ”medverka till att utveckla kontakten […] med organisationer, fö- retag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället” (Skolverket, 2011, s. 17). Därför är vi intresserade av att undersöka hur du använder dig av studiebesök i de samhällsorienterade ämnena som en pedagogisk resurs i verksamheten och vilka för- och nackdelar som studiebesök för med sig. Vi är också intresserade av att undersöka vilket för- och efterarbete som ligger till grund för att genomföra ett studiebesök.

Vi vill därför genomföra en intervjustudie med förhoppning om att resultatet av studien ska ge oss en inblick i hur lärare arbetar och använder verksamheter utanför skolan som en pedagogisk resurs. Syftet med studien är därför att undersöka hur studiebesök kan användas i verksamheten, vilka möjligheter och hinder som kan uppkomma med att genomföra ett studiebesök inom de samhällsorienterade äm- nena samt vilket för- och efterarbete som följer.

Vi kommer att använda oss av kvalitativa intervjuer som metod för att samla in information kring äm- net. I undersökningen kommer vi att intervjua sju utbildade grundskolelärare. Ni, lärare, som är ut- valda arbetar alla inom Eskilstuna kommun samt är undervisande lärare i årskurserna F-3.

Intervjun kommer att genomföras på din arbetsplats eller annan avskild plats som du väljer under vecka 15–16 och beräknas ta 30 minuter. Vid förfrågan kan intervjufrågorna skickas i förväg. I över- enskommelse med dig kan det transkriberade materialet och den färdiga uppsatsen skickas för att du ska få möjlighet att ta del av resultatet. Om du vill medverka i studien vill vi att du hör av dig via mejl eller telefon, se information nedan.

De som har tillgång till materialet under arbetets gång är vi som författare och vår handledare. Allt in- samlat material kommer att anonymiseras i uppsatsen, genom ersättningsnamn, och förstöras efter att uppsatsen är examinerad. Ljudfiler kommer att raderas samt anteckningar och annan information att makuleras.

Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du har rätten att när som helst avbryta ditt delta- gande utan närmare motivering och utan några negativa konsekvenser för dig.

Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Mälardalens högskola som i sin slut- version läggs ut på databasen DIVA.

Vi som genomför studien heter Hanna Kraft och Linnea Carlsson och studerar termin 6 på grundlära- reprogrammet F-3 på Mälardalens högskola i Eskilstuna.

Bilaga 2: Intervjuguide

1. Hur länge har du arbetat som lärare och inom vilka åldrar arbetar du?

2. Inom vilka åldersgrupper har du utbildning i?

3. Vad anser du är ett studiebesök?

4. Hur används studiebesök inom SO ämnena på din skola?

5. Vilka årskurser riktar sig studiebesök främst till (F-3)?

6. Hur kan man förbereda eleverna på att ett studiebesök ska genomföras?

7. Hur kan studiebesök möjliggöra för elevernas kunskapsutveckling?

8. Vilka hinder finns det med studiebesök?

9. Hur planerar du upp ett studiebesök?

10. När sker studiebesök vanligast inom ett arbetsområde: före, under eller efter arbetet?

11. Hur kan man återkoppla ett studiebesök i klassrummet och även utvärdera ett studiebesök (exempel: tester, bedömning)?

12. Hur går det till när ni ska genomföra ett studiebesök, blir ni kontaktade eller kontaktar ni själva den verksamhet som ni vill besöka?

13. Hur informeras vårdnadshavare om studiebesök, kan föräldrar vara delaktiga vid studiebesök?

14. Tror du många lärare väljer bort studiebesök för att de känner att de hamnar efter med klassrumsundervisningen, varför?