4. Resultat och analys
6.2 Framtida forskning
Eftersom det inte fanns mycket tidigare forskning om hur anställda använder sin tid, i relation till övertid och flextid, visste vi inte vad för ny och outforskad forskning, och vi visste inte vilken typ av forskning som skulle vara mer effektiv under vår forskning. Vi valde därför att använda oss av både kvalitativ och kvantitativa data som skulle analyseras gemensamt. När vi analyserade empirin märkte vi att den kvalitativa datan gav oss mer information för analysen. Att samla in data på ett kvalitativt sätt, är oftast ett bra sätt för få empiri om outforskade och nya områden, men vi trodde att vi skulle kunna dra fler paralleller och se mer samband mellan studiens kvalitativa och kvantitativa data. Av de olika teman som
teman. Vi ansåg även att vissa av deltagarna gav korta svar, trots att frågorna var skapade för att ge nyanserade svar. Därför anser vi att framtida forskning inom detta område skulle vara mer givande om man även använde sig av intervjuer efter att deltagarna hade utfört sin dagbok, för att kunna ställa följdfrågor om deras svar, men även öka chansen till att få mer nyanserade och detaljerad information om svaren i deras dagböcker. Ett intressant område som diskuterades var stöd och att detta var anledningen till att deltagaren befann sig på arbetsplatsen, men då det endast togs upp 2 gånger valde vi att inte tolka det som ett tema. Hade vi då utfört följdfrågor tror vi därmed att “teman” som till exempel stöd hade tagits upp mer, som därefter blivit mer givande för studien.
Om studien inte hade varit ren kvalitativ men istället varit på detta sätt som den varit i denna uppsats, så antar vi att bakgrundsinformationen (i samband med den kvantitativa data) kunde ge oss mer resultat om vi ändrat vissa delar. Med detta menar vi att vi till exempel hade kunnat fokusera på en specifik bransch eller en specifik befattning för att kunna dra mer paralleller mellan frågorna i bakgrundsinformationen.
Något vi även kom att tänka på under studiens gång, var att det blev komplicerat att räkna övertiden med helgarbetet då det var en uppskattning. Vi nämnde tidigare att vi utformade dagboken på så sätt att den skulle utföras från måndag till fredag, för att inte göra intrång på deltagaren privatliv under helgen. Men då flexibelt arbete innebär att den anställda även kan arbeta under helgen kunde vi ha utfört dagboken på så sätt att deltagaren utförde dagboken från måndag till söndag. Därmed tror vi att om vi räknat med helgarbete, i hopp om att få in lika många deltagare, hade resultatet av studien blivit annorlunda. Då hade vi även kunnat räkna med helgarbetet som ett resultat istället för uppskattning.
Referenslista
Agarwala, T., Arizkuren-Eleta, A., Del Castillo, E., Muñiz-Ferrer, M., & Gartzia, L. (2014). Influence of managerial support on work–life conflict and organizational commitment: An international comparison for India, Peru and Spain. The International Journal of
Human Resource Management, 25(10), 1-24.
Arbetstidslag (SFS 1982:673). Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet. Hämtad från
Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/a betstidslag-1982673_sfs-1982-673
Aronsson, G., Hellgren, J., Isaksson, K., Johansson, G., Sverke, M., & Torbiörn, I. (2012).
Arbets- och organisationspsykologi: Individ och organisation i samspel. Stockholm:
Natur & Kultur.
Bakotić, D. (2016) Relationship between job satisfaction and organisational performance. Economic
Research-Ekonomska Istraživanja, 29(1), 118-130. doi: 10.1080/1331677X.2016.1163946
BBC News. (2018, 19 december). Facebook’s data-sharing deals exposed. BBC News. Hämtad från https://www.bbc.com/news/technology-46618582
Berggård, J. (2018). Företagsekonomi: från begrepp till beslut (7). Stockholm: Sanoma Utbildning. Blomkvist, P., Hallin, A., & Lindell, E. (2018). Metod för företagsekonomer: Uppsats enligt
4-stegsmodellen. Lund: Studentlitteratur AB.
Bluedown, A. C., & Denhardt, R. B. (1988). Time and Organizations. Journal of Management
14(2), 299-320. doi: https://doi.org/10.1177/014920638801400209
Bryman, A., & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder (3). Stockholm: Liber AB.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Busch, E. T. (1974). Flextime - The new work schedule? The CPA Journal (pre-1986), 44(7), 57.
Cartwright, S., & Holmes, N. (2006). The meaning of work: The challenge of regaining employee engagement and reducing cynicism. Human Resource Management Review,
16(2), 199-208.
Cox, T., & Blake, S. (1991). Managing Cultural Diversity: Implications for Organizational Competitiveness. The Executive, 5(3), 45–56.
Cronholm, S. & Hjalmarsson, A. (2011). Experiences From Sequential Use of Mixed Methods.
Electronic Journal of Business Research Methods, 9(2), 87-95.
Chung, H. (2017, 27 april). Flexible working is making us work longer. Quartz. Hämtad från
https://qz.com/765908/flexible-working-is-making-us-work-longer/
Chung, H. & van der Horst, M. (2018). Flexible Working and Unpaid Overtime in the UK: The Role of Gender, Parental and Occupational Status. Social Indicators Research, 1-26
Deery, S., Walsh, J., Zatzick C. D., & Hayes, A. F. (2017). Exploring the relationship between compressed work hours satisfaction and absenteeism in front-line service work.
European Journal of Work and Organizational Psychology, 26(1), 42-52. doi:
10.1080/1359432X.2016.1197907
De Lange, A., Taris, T., Kompier, M., Houtman, I., Bongers, P., & Barling, Julian. (2003). “The Very Best of the Millennium”: Longitudinal Research and the Demand-Control-(Support) Model. Journal of Occupational Health Psychology, 8(4), 282-305.
Fiksenbaum, L. M. (2014). Supportive work-family environments: implications for
work-family conflict and well-being. The International Journal of Human Resource
Managment 25(5), 653-672. doi: http://dx.doi.org/10.1080/09585192.2013.796314
Greenhaus, J.H. and Beutell, N.J. (1985). Sources of conflict between work and family roles,
Academy of Management Review, 10, 76‐80.
Grzywacz, J., Carlson, D., & Shulkin, S. (2008). Schedule flexibility and stress: Linking formal flexible arrangements and perceived flexibility to employee health. Community, Work &
Family, 11(2), 199-214.
Guba, E. G., & Lincoln, Y. S. (1982). Epistemological and methodological bases of naturalistic inquiry. ECTJ, 30(4), 233-252.
Györkös, C., Becker, J., Massoudi, K., de Bruin, G. P., & Rossier, J. (2012). The impact of personality and culture on the job demands-control model of job stress. Swiss Journal of
Psychology/Schweizerische Zeitschrift Für Psychologie/Revue Suisse De Psychologie, 71(1), 21-28. doi: http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.1024/1421-0185/a000065
Hantrais, L. (2010). Work, families and organisations in transition: European perspectives. Journal
of Social Policy, 39, 496-498. doi: http://dx.doi.org/10.1017/S0047279410000164
Hartig, T., Kylin, C., & Johansson, G. (2007). The Telework Tradeoff: Stress Mitigation vs. Constrained Restoration. Applied Psychology, 56(2), 231-253.
Haynes, M. E. (2009). Time Management: Get an Extra Day a Week. (2). Fairport, New York: Axzo Press.
Hedström, K. (2015, 8 januari). Vi mår bättre av flexibla arbetstider. SvD Näringsliv. Hämtad från https://www.svd.se/vi-mar-battre-av-flexibla-arbetstider
Hill, E. J., Erickson, J. J., Holmes, E. K., & Ferris, M. (2010). Workplace flexibility, work hours, and work-life conflict: finding an extra day or two. Journal of Family Psychology, 24(3), 349.
HRnytt. (2018). Vi jobbar allt mer övertid. Hämtad 2019-04-02 från
http://www.hrnytt.se/Aktuellt/36211_Antalet_oevertidstimmar_oekar
Jacobsen, D. L. (2002). Vad, hur och varför?: Om metodval i företagsekonomi och andra
samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur
Kain, J., & Jex, S. (2010). Karasek's (1979) job demandscontrol model: A summary of current issues and recommendations for future research. Research in Occupational Stress and Well
Being, 8, 237-268.
Kamp, A., Lambrecht Lund, H., & Søndergaard Hvid, H. (2011). Negotiating time, meaning and identity in boundaryless work. Journal of Workplace Learning, 23(4), 229-242. Kelliher, C., & Anderson, D. (2008). For better or for worse? An analysis of how flexible
working practices influence employees’ perceptions of job quality. The International
Journal of Human Resource Management, 19(3), 419-431. doi:
10.1080/09585190801895502
Kossek, E. E. & Lee. (2017). I Oxford Research Encyclopedia, Business and Management. Hämtad från:http://oxfordre.com/business/view/10.1093/acrefore/9780190224851.001.0001/acrefore- 9780190224851-e-52
Kruse, K. (2016, 18 juli). Successful People Agree: This Is Their Most Valuable Asset.
Forbes. Hämtad från
https://www.forbes.com/sites/kevinkruse/2016/07/18/successful-people-agree-this-is- heir-most-valuable-asset/#2c0f125242d7
Languilaire, J. (2009). Experiencing work/non-work: Theorising individuals’ process of integrating
and segmenting work, family, social and private. (Doktorsavhandling, Jönköping
International Business School) Hämtad från
https://www.avhandlingar.se/avhandling/c86dcf1866/
Languilaire, J. E. (2017). Att få ihop livspusslet kan vara mer komplicerat än du tror. Organisation
& samhälle.
Ledarna (u.å.). Övertid och mertid. Hämtad 2019-04-17 från
https://www.ledarna.se/stod-i-chefsrollen/arbetsratt/arbetstid/overtid-och-mertid/
LinkedIn. (u.å.). Om LinkedIn. Hämtad 2019-04-19 från https://about.linkedin.com/sv-se
Locke, E. A., & Latham, G. P. (2006). New directions in goal-setting theory. Current directions in
psychological science, 15(5), 265-268.
Lopez-Fernandez, O. & Molina-Azorin, J. (2011). The use of mixed methods research in interdiscilpinary educational journals. International Journal of Multiple Research Approaches, 5(2), ss. 269-283. DOI: 10.5172/mra.2011.5.2.269
Lott, Y. & Chung, H. (2016). Gender Discrepancies in the Outcomes of Schedule Control on Overtime Hours and Income in Germany. European Sociological Review, 32(6), 752-765. doi: https://doi.org/10.1093/esr/jcw032
Lundgren, S. (2018, 27 februari). Flexibelt arbete - välsignelse eller förbannelse? [blogginlägg]. Hämtad från
https://hrbloggen.se/2018/02/flexibelt-arbete-valsignelse-forbannelse.html
Lönefakta (u.å.). Flextid. Hämtad 2019-04-21 från https://lonefakta.se/rapportering/flextid/
Mancini, M. (2003). Time Management. New York, New York: The McGraw-Hill Companies Inc. Madrigal, A. C. (2018, 19 december). Facebook Didn’t Sell Your Data; It Gave It Away. The
Atlantic. Hämtad från
https://www.theatlantic.com/technology/archive/2018/12/facebooks-failures-and-also- ts-problems-leaking-data/578599/
Mayet, C. & Pine, K. J. (2010). The Psychology of Gift Exchange. Hertfordshire: University of Hertfordshire.
McGuire, J. B., & Liro, J. R. (1986). Flexible Work Schedules, Work Attitudes, and Perceptions of Productivity. Public Personnel Management, 15(1), 65-73.
Meyer, Z. (2019, 16 mars). College admissions scandal: Does attending an elite school mean you’ll earn more money? USA Today. Hämtad från
https://eu.usatoday.com/story/money/2019/03/14/college-admissions-scandal-do-elite-schools- mean-you-earn-more/3153056002/
Michel, R. D. J., & Michel, C. E. J. (2015). Work Schedule Flexibility, Work-Family Enrichment and Job Satisfaction. Journal of Behavioural Sciences, 25(1), 78-90. Miller, C. C. (2017, 7 februari). How to Close a Gender Gap: Let Employees Control Their
Schedules. The New York Times. Hämtad från
https://www.nytimes.com/2017/02/07/upshot/how-to-close-a-gender-gap-let-employees- control-their-schedules.html
MindTools. (u.å.). What is Time Management? Working Smarter to Enhance Productivity. Hämtad 2019-03-22 från https://www.mindtools.com/pages/article/newHTE_00.htm
32
Netemeyer, R.G., Boles, J.S. & McMurrian, R. (1996). Development and validation of work‐family conflict and family‐work conflict scales. Journal of Applied Psychology,
81(4), pp. 400‐410.
Newton, C. (2018, 14 december). Why we can’t stop debating whether Facebook sells data.
The Verge. Hämtad från
https://www.theverge.com/2018/12/14/18140146/does-facebook-sell-data-debate-vol me-infinity
Nilsson, N. (2012, 4 december). Flextid oftast positiv. Sydsvenskan. Hämtad från
https://www.sydsvenskan.se/2012-12-04/flextid-oftast-positiv
Oskarsson, E., & Emanuelsson, M. (2007). Flexibelt arbete - en gränslös möjlighet? En
kvantitativ studie av hur tjänstemän upplever stress och balans i relation till flexibla arbetsförhållanden. (Examensarbete, Karlstad Business School, Karlstad). Hämtad från
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:817665/FULLTEXT01.pdf
Patel, D. (2019, 27 februari). Why Defending Your Time Will Make You More Successful.
Entrepreneur. Hämtad från https://www.entrepreneur.com/article/328068
Poolia. (u.å.). Jobba hemifrån. Hämtad 2019-03-12 från
https://www.poolia.se/karriar/tips/jobba-hemifran/
Pradhan, G. (2016). Conceptualising work-life balance. Institute for Social and Economic Change. Prevent. (u.å.). Flexibelt arbete. Hämtad 2019-03-10 från
https://www.prevent.se/amnesomrade/arbetsorganisation/flexibelt-arbete/
Pynes, J. E. (2009). Human Resources Management For Public and Nonprofit Organizations: A
Strategic Approach (3). San Francisco, California: Jossey-Bass.
Seelig, T. (2009, 20 september). Time is More Valuable than Money. Psychology Today. Hämtad från
https://www.psychologytoday.com/us/blog/creativityrulz/200909/time-is-more-valuab e-money
Shockley, K. M., & Allen, T. D. (2007). When flexibility helps: Another look at the availability of flexible work arrangements and work–family conflict. Journal of Vocational Behavior, 71(3), 479-493.
Telia. (2016). Flextid - på gott och ont. Hämtad 2019-03-25 från
https://www.telia.se/foretag/trender-och-nytta/2016/december/flextid-pa-gott-och-ont
Thomson, P. (2008). The business benefits of flexible working. Strategic HR Review, 7(2), 17-22. doi: 10.1108/14754390810853129
Tracy, B. (2014). Time Management. Nashville, Tennessee: Amacom. Unionen. (u.å.). Flexibel arbetstid. Hämtad 2019-03-12 från
https://www.unionen.se/rad-och-stod/flexibel-arbetstid
[Vice-décanat à la recherche ESG UQAM]. 2019, April 30. Research spotlight: Ariane
Ollier-Malaterre (#1) [Videofil]. Hämtad från
https://www.youtube.com/watch?v=XvYVEqU_owU&feature=youtu.be
Wallace Allen, A. (2016). Policies are rare, but flexible hours for employees are out there. The Idaho
Business Review. Hämtad från
https://search.proquest.com/docview/1767489880?accountid=11754
Welch, J. L., & Cordon, D. (1980). Assessing the impact of flexitime on productivity.
Business Horizons, 23(6), 61-65.
Wright, T. A., & Cropanzano, R. (2000). Psychological well-being and job satisfaction as predictors of job performance. Journal of Occupational Health Psychology, 5(1), 84-94.