Resultaten i denna uppsats kan vara av intresse för både mobiltelefontillverkare och för organisationer som arbetar med frågor för döva och hörselskadade. Uppsatsen kan fungera som en grund för fortsatt forskning inom området.
Djupare studier bör utföras kring videosamtalets påverkan på de teckenspråkliga faktorerna form, placering och rörelse. En mer detaljerad undersökning av de enskilda faktorerna kan leda till ökad kunskap om hur den teckenspråkliga kommunikationen påverkas vid
videosamtal. På så sätt ges bättre förutsättningar för utveckling av 3G-telefonernas prestanda, gällande de i uppsatsen utpekade bristerna.
Idag har de allra flesta telefoner en mängd olika funktioner. Det är inte ovanligt att en telefon används både som mp3-spelare, kamera och webbläsare. Flera av telefonernas funktioner förutsätter dock hörsel, vilket gör att många döva inte har någon nytta av dem. För att en telefon som är anpassad efter dövas behov ska kunna utvecklas, vore det önskvärt med mer forskning kring vilka funktioner som efterfrågas av just döva.
Intressant vore även vidare forskning kring hur videosamtalen påverkar teckenspråkets utveckling. Gör dagens tekniska begränsningar att det utvecklas ett visst ”telefonspråk” vid videosamtalanvändade? Finns det några likheter med det svenska skriftspråkets förenklade ”sms- och chattspråk”, till stor del bestående av förkortningar och ”smileys”, som utvecklats i och med textmeddelandenas inträde?
I och med att de intervjuade var en relativt homogen grupp, med likartad teckenspråklig erfarenhet, finns det behov av att undersöka hur videosamtal med 3G-telefoner upplevs av personer som inte är lika kunniga inom teckenspråket. Hörselskadade och vuxendöva, som har svenska som modersmål och enbart använder tecken som stöd, har förmodligen
7 Slutsatser
Flera av de för teckenspråket viktiga beståndsdelarna går inte att förmedla på ett bra sätt via dagens 3G-telefoner. Handens form feltolkas lätt och måste därför vinklas i förhållande till kameran. Dess placering blir begränsad i och med den relativt lilla bildskärmen. Den otillräckliga bildväxlingsfrekvensen gör att snabba rörelser blir svåra att uppfatta under videosamtal. Dessutom är små grammatiska signaler i ögon- och munrörelser besvärliga att se. Missförstånd uppstår oftare under videosamtal än vid vanlig konversation, vilket resulterar i att budskapen ständigt måste upprepas och förtydligas. Sammantaget gör detta att
kommunikation som sker via videosamtal får en lägre kvalitet än teckenspråklig konversation öga mot öga. Kommunikation på det egna modersmålet är en rättighet som det är viktigt att värna om, och i allra högsta grad en väl fungerande sådan. Tacksamheten över den revolution som 3G-tekniken inneburit för teckenspråklig kommunikation får inte förmildra det faktum att den inte fungerar optimalt.
Denna studie pekar ut områden inom teckenspråklig kommunikation där det uppstår problem vid videosamtal. Det betonas att problemen som uppstår inte enbart beror på brukarens erfarenhet av 3G-telefoner, utan även på att vissa språkliga faktorer inte går att kommunicera med den teknik som finns. För att mobiltelefonerna ska kunna utvecklas i en riktning som gör dem mer anpassade till teckenspråklig kommunikation behövs mer forskning inom området. Resultaten av uppsatsen kan användas som förstudie till mer omfattande forskning, eftersom de ger en inblick i vad det är i den teckenspråkliga kommunikationen via videosamtal, som gör att den upplevs som bristfällig.
Referenser
Tryckta källor
Bergman, B (1977) Signed Swedish. Stockholm: Liber
Bergman, B, & Wallin, L (2001) A preliminary analysis of visual mouth segments in Swedish sign language. I P. Boyes Braem & R. Sutton-Spence (2001) The Hands
are the Head of the Mouth; The Mouth as articulator in Sign Languages, Hamburg:
Signum-Verlag
Berndtsson, M, Hansson, J, Olsson, B, & Lundell, B (2004) Planning and
implementing your final year project – with success! London: Springer-Verlag
Breakwell, G M, Hammond, S & Fife-Shaw, C (1995) Research methods in psychology, London: SAGE Publications
Emmorey, K (2002) Language, cognition and the brain; Insights from sign language
research. USA: Lawrence Erlbaum Associates
Faulkner, X (2000) Usability engineering. London: Macmillian Press
Fredäng, P (2003) Teckenspråkiga döva; Identitetsförändringar i det svenska
dövsamhället. Stehag: Förlags AB Gondolin
Gardner, H (1985) The minds new science. USA: Basic Books Gärdenfors, P (1992) Blotta tanken. Nora: Nya Doxa
Mayberry, R I. (1995) Mental phonology and language comprehension, or what does that sign mistake mean?. I K. Emmorey & J. S. Reilly (1995) Language, gesture and
space. New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates
Rayman, J (1999) Storytelling in the visual mode; A comparison of ASL and English. I Winston, E (1999) Storytelling and conversation; Discourse in deaf communities. Washington: Gallaudet University Press
Sternberg, R J. (1999) Cognitive psychology. Orlando: Harcourt Brace & Company
Stewart, D A, Schein, J D. & Cartwright, B E (2004) Sign language interpreting; Exploring
its art and science. Boston: Allyn and Bacon
Elektroniska källor
3 (2006) Tillgänglig på Internet: http://www.tre.se/templates/Page.aspx?id=3636 [Hämtad 060324].
Ahlgren, I & Bergman, B (2006) Det svenska teckenspråket. I SOU (2006:29) Teckenspråk
och teckenspråkiga; Kunskaps- och forskningsöversikt. Tillgänglig på Internet:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/06/48/402b1c1d.pdf
[Hämtad 060516]
Fredäng, P (2006) Dövas liv med teckenspråk. I SOU (2006:29) Teckenspråk och
teckenspråkiga; Kunskaps- och forskningsöversikt. Tillgänglig på Internet:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/06/48/402b1c1d.pdf
[Hämtad 060516]
Hjälpmedelsinstitutet (2006) Kommunicera och förstå; Dövhet och grav hörselskada. Tillgänglig på Internet: http://www.hi.se/statistik/dovhet_horselskada.shtm [Hämtad 060317].
ITU (1999) Application profile – Sign language and lip-reading real-time conversation using
low bit-rate video communication. Tillgänglig på Internet:
http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/rec/h/T-REC-H.Sup1-199905-I!!PDF-E.pdf [Hämtad 060321].
Levander, U (2004) Frihet i fickformat. Allt om hjälpmedel, 7. 16-18. Tillgänglig på Internet: http://www.hi.se/aoh/artikel/7_2004/aoh704.pdf [Hämtad 060317]. Post- och Telestyrelsen (2005a) Mobil videokommunikation för döva.
Tillgänglig på Internet: http://www.pts.se/Archive/Documents/SE /mobil_videokommunikation_for_dova_PTS_ER_2005_14.pdf [Hämtad 060320].
Post- och Telestyrelsen (2005b) Utbudet av tjänster, inom elektronisk kommunikation och
post, för funktionshindrade utanför Sverige. Tillgänglig på Internet:
http://www.pts.se/Archive/Documents/SE
/Tjanster_funktionshindrade_utanfor_Sverige_2005_30.pdf [Hämtad 060320]. Post- och Telestyrelsen (2005c) Tjänster inom elektronisk kommunikation och post för
personer med funktionshinder. Tillgänglig på Internet:
http://www.pts.se/Archive/Documents/SE/05-22_utvardering_tjanster _projekt_juni05.pdf [Hämtad 060320].
Post- och Telestyrelsen (2005d) 3G i Sverige. Tillgänglig på Internet: http://www.pts.se/Archive/Documents/SE/3G%20i%20Sverige.pdf [Hämtad 060323].
Specialpedagogiska institutet (2006) Transkription. Tillgänglig på Internet: http://www2.sit.se/orebro/transkription/tecken/index.htm
[Hämtad 060516]
Strålskyddsinstitutet (2006) Strålning från mobiltelesystem. Tillgänglig på Internet: http://www.ssi.se/ickejoniserande_stralning/mobiltele/stralning_mobil.pdf [Hämtad 060324].
Sveriges Dövas Riksförbund (2006a) Vanliga frågor. Tillgänglig på Internet: http://www.sdrf.se/sdr/addition/faq/faq.php?category_id=7
[Hämtad 060406].
Sveriges Dövas Riksförbund (2006b) Om döva. Tillgänglig på Internet: http://www.sdrf.se/sdr/tmpl/standard.php?pageId=136&rid=0 [Hämtad 060406].
Bilaga
Intervjufrågor
Om dig
1) Har du varit döv sedan födseln?
2) Hur gammal var du när du lärde dig teckenspråk? 3) Hur gammal är du nu?
Om videosamtal
4) Vilken telefon har du? Har du haft något annat märke tidigare? 5) Hur länge har du haft en 3G-telefon?
6) Hur ofta ringer du videosamtal?
7) När du började använda videosamtal, fanns det någonting du upplevde som svårt med det? Om ja, vad?
Går det lättare idag?
8) Upplever du kommunikationen annorlunda vid videosamtal än öga mot öga? Vad är de största skillnaderna mellan att teckna med videosamtal och vanlig konversation?
9) Uppstår det någonsin missförstånd när du använder videosamtal? Vilka? Exempel?
10) Om du jämför med att teckna ”live” - vilka missförstånd uppstår där? Uppstår missförstånd lika ofta vid videosamtal som ”live”?
11) Upplever du att du anpassar/förändrar ditt tecknande när du använder videosamtal? (större/mindre, repetitioner, hastighet, handalfabet)
12) Tror du att du använder dig av några speciella knep för att kompensera exempelvis bildskärmens storlek och bildernas fördröjning? Vilka?
14) Tycker du att din telefon ger dig möjlighet att uppfatta det som krävs för att kommunikationen ska fungera bra?
(handens placering, form, rörelse + läppar, ansiktsuttryck)
Om framtiden
15) Om du fick bestämma hur den perfekta 3G-telefonen skulle se ut, vad skulle du då förändra hos dagens telefoner?
16) Har du något övrigt att tillägga angående kommunikation med videosamtal? Tack för din medverkan!