Framtida forskning

Förslag på framtida studier utgår från att göra bredare analyser med kontroll för fler faktorer exempelvis genom att även inkludera levnadsvanor och beteendemönster i studien då det även finns direkta kopplingar mellan levnadsvanor och hälsoutfall. Det betraktas av intresse att ytterligare studera skillnaderna och/ eller de eventuella kopplingarna mellan de olika förklaringsmodellerna för skillnader i hälsa mellan sociala grupper för att få ökad förståelse om vilken typ av interventioner som behövs för att motverka ojämlik hälsa i samhället. Genom att skilja på rollerna av de materiella, beteendemässiga och psykosociala faktorernas påverkan på hälsan så kan mer anpassade interventioner framställas och implementeras. Exempel på interventioner för att uppnå en jämlik hälsa i samhället är insatser som ökar individers utbildningsnivå, ökar tillgången till socialt stöd samt minskar de ekonomiska skillnaderna i samhället. Genom att utveckla individers kompetens och kunskaper så ges möjligheten till högre yrkesmässig status, högre lön samt att det bidrar till att stärka psykologiska och sociala resurser och ökar möjligheten att påverka livssituationen. Ökad utbildning bidrar även till minskad förekomst av arbetslöshet och ger individer möjlighet att välja ett annat yrke om de av hälsoskäl inte klarar av det arbetet som de tidigare haft.

Interventioner för att öka det sociala stödet hos individer kan vara insatser som motverkar social isolering och utanförskap exempelvis genom att arbeta med att öka det sociala och kulturella deltagandet i samhället. För att minska den ojämlika hälsan till följd av

ekonomiska skillnader så krävs insatser för att motverka den orättvisa fördelningen av makt, pengar och resurser lokalt och nationellt.

31

REFERENSLISTA

Bihagen, E., & Nermo, M. (2012). Social stratifiering och social klass. I M. Rostila, & S. Toivanen (Red.), Den orättvisa hälsan – om socioekonomiska skillnader i hälsa och

livslängd (s. 28-45). Stockholm: Liber.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (Uppl. 2). Stockholm: Liber.

Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. (Uppl. 2). Lund: Studentlitteratur. Elstad, J. I. (2000). Social inequalities in health and their explanations. Oslo: NOVA-

Norwegian Social Research.

Folkhälsomyndigheten. (2016a). Utbildningsnivåer i befolkningen. Hämtad 2017-04-06, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-

statistik/folkhalsans-utveckling/utbildningsnivaer-i-befolkningen/

Folkhälsomyndigheten. (2016b). Folkhälsan i Sverige 2016 – Årlig rapportering. Stockholm: Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsomyndigheten. (2016c). Syfte och bakgrund till frågorna i nationella

folkhälsoenkäten. Stockholm: Folkhälsomyndigheten.

Fritzell, J. (2012). Socioekonomiska skillnader i hälsa. I M. Rostila, & S. Toivanen (Red.), Den

orättvisa hälsan – om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd (s. 46-61).

Stockholm: Liber.

Gisselmann, M., Hemström, Ö., & Toivanen, S. (2012). Kön, genus och skillnader i hälsa. I M. Rostila, & S. Toivanen (Red.), Den orättvisa hälsan – om socioekonomiska skillnader

i hälsa och livslängd (s. 62-79). Stockholm: Liber.

Granström, F., Molarius, A., Garvin, P., Elo, S., Feldman, I., & Kristenson, M. (2015). Exploring trends in and determinants of educational inequalities in self-rated health. Scandinavian journal of public health, 43(7), 677-686. doi:

10.1177/1403494815592271

Hälsa på lika villkor. (2012). Liv & Hälsa i Mellansverige 2012 – Resultat från

folkhälsoundersökningen ”Hälsa på lika villkor 2012?”. Hämtad 2017-03-05, från https://regionvastmanland.se/contentassets/f80b0580befa43429bb4488b2d664f0d /liv-och-halsa-i-mellansverige-2012.pdf

Idler, E. L., & Benyamini, Y. (1997). Self-rated health and mortality: a review of twenty-seven community studies. Journal of health and social behavior, 38(1), 21-37.

32

Landstinget Västmanland. (2014). Västmanlänningarnas hälsa 2014 – sammanställning av

resultat från enkätstudier och befintlig statistik. Hämtad 2017-03-05, från

https://www.regionvastmanland.se/contentassets/f80b0580befa43429bb4488b2d6 64f0d/vastmanlanningarnas-halsa-2014.pdf

McFadden, E., Luben, R., Bingham, S., Wareham, N., Kinmonth, A. L., & Khaw, K. T. (2008). Social inequalities in self-rated health by age: Cross-sectional study of 22 457 middle- aged men and women. BMC public health, 8(1), 230-237. doi:10.1186/1471-2458-8- 230

Merrill, R. M. (2013). Introduction to epidemiology. (6th ed.) Burlington, Mass: Jones & Bartlett Learning.

Molarius, A., Berglund, K., Eriksson, C., Lambe, M., Nordström, E., Eriksson, H. G., & Feldman, I. (2006). Socioeconomic conditions, lifestyle factors, and self-rated health among men and women in Sweden. The European Journal of Public Health, 17(2), 125-133. doi: 10.1093/eurpub/ckl070

Moor, I., Spallek, J., & Richter, M. (2016). Explaining socioeconomic inequalities in self-rated health: a systematic review of the relative contribution of material, psychosocial and behavioural factors. Journal of epidemiology and community health. doi:

10.1136/jech-2016-207589.

Norström, F., Virtanen, P., Hammarström, A., Gustafsson, P. E., & Janlert, U. (2014). How does unemployment affect self-assessed health? A systematic review focusing on subgroup effects. BMC Public Health, 14(1), 1-13. doi: 10.1186/1471-2458-14-1310 Prop. 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik. Tillgänglig:

http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2008/03/prop.-200708110/ Read, S., Grundy, E., & Foverskov, E. (2016). Socio-economic position and subjective health and well-being among older people in Europe: a systematic narrative review. Aging &

mental health, 20(5), 529-542. doi: 10.1080/13607863.2015.1023766

Roos, E., & Prättälä, R. (2012). Sociala skillnader i hälsorelaterade levnadsvanor. I M.

Rostila, & S. Toivanen (Red.), Den orättvisa hälsan – om socioekonomiska skillnader

i hälsa och livslängd (s. 201-220). Stockholm: Liber.

Rostila, M. (2012). Sociala nätverk, socialt kapital och ojämlikhet i hälsa. I M. Rostila, & S. Toivanen (Red.), Den orättvisa hälsan – om socioekonomiska skillnader i hälsa och

livslängd (s. 182-200). Stockholm: Liber.

Rostila, M., & Toivanen, S. (2012). Den orättvisa hälsan. I M. Rostila, & S. Toivanen (Red.),

Den orättvisa hälsan – om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd (s. 13-

26). Stockholm: Liber.

33

SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SFS 2009:400. Offentlighets- och sekretesslag. Stockholm: Justitiedepartementet. Statens folkhälsoinstitut. (2011). Ekonomiska och sociala förutsättningar. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.

Toivanen, S., & Vinberg, S. (2012). Arbete och ojämlikhet i hälsa i vuxenlivet. I M. Rostila, & S. Toivanen (Red.), Den orättvisa hälsan – om socioekonomiska skillnader i hälsa

och livslängd (s. 318-341). Stockholm: Liber.

Undén, A. L., & Elofsson, S. (2006). Do different factors explain self-rated health in men and women?. Gender medicine, 3(4), 295-308. doi: 10.1016/S1550-8579(06)80218-4 Uphoff, E. P., Pickett, K. E., Cabieses, B., Small, N., & Wright, J. (2013). A systematic review

of the relationships between social capital and socioeconomic inequalities in health: a contribution to understanding the psychosocial pathway of health

inequalities. International Journal for Equity in Health, 12(54), 1-12. doi: 10.1186/1475-9276-12-54.

Oort, F. V., Lenthe, F. J., & Mackenbach, J. P. (2005). Material, psychosocial, and

behavioural factors in the explanation of educational inequalities in mortality in The Netherlands. Journal of Epidemiology and Community Health, 59(3), 214-220. doi: 10.1136/jech.2003.016493

World Medical Association. (2013). WMA Declaration of Helsinki- Ethical Principles for

Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 2017-03-29, från: https://www.slf.se/Pages/48496/Helsingforsdeklarationen.pdf

BILAGA A – ENKÄTFRÅGOR FRÅN HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR

2012

1. (Fråga 1) Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Svarsalternativ: Mycket bra, Bra, Någorlunda, Dåligt eller Mycket dåligt.

2. (fråga 74) Har du någon du kan dela dina innersta känslor med och anförtro dig åt? Svarsalternativ: Ja eller Nej.

3. (fråga 63) Har det under de senaste 12 månaderna hänt att du haft svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar m.m.? Svarsalternativ: Nej, Ja, vid ett tillfälle eller Ja, vid flera tillfällen.

4. (fråga 64) Vilken är din nuvarande sysselsättning? Svarsalternativ: Arbetar som anställd, Egen företagare, Tjänstledig/ föräldraledig, Studerar/ praktiserar, Arbetsmarknadsåtgärd, Arbetslös, Ålderspensionär, Sjuk-/aktivitetsersättning

(förtids-, sjukpensionerad), Långtidssjukskriven (mer än 3 månader) eller Sköter eget hushåll.

Materiella

resurser

Levnadsförhållanden Livsvillkor

Bra

hälsa

Ekonomi Sysselsättning

Utbildningsnivå _Levnadsvanor

Dålig

hälsa

Stress/ frustration vid brist på materiella resurser Ekonomi Sysselsättning Utbildningsnivå

Materiella

resurser

Goda levnadsförhållanden och livsvillkor

Bra

hälsa

Dålig

hälsa

Socialt stöd, socialt kapital

Levnadsvanor/

hälsobeteenden

Ekonomi Sysselsättning Utbildningsnivå

Social

klass

Bra

hälsa

Dålig

hälsa

Figur 3 Visar beteende-livsstils förklaringsmodellen för ojämlik fördelad hälsa, ritad av Catarina Meriläinen.

BILAGA B – FIGURER SOM ILLUSTRERAR

FÖRKLARINGSMODELLERNA FÖR OJÄMLIK HÄLSA

Figur 4 Visar den materialistisk-strukturella förklaringsmodellen för ojämlik hälsa, ritad av Catarina Meriläinen.

Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00

In document Självskattad hälsa hos kvinnor i Västmanland : Kvantitativ studie om samband mellan självskattad hälsa och utbildningsnivå, ålder, socialt stöd, ekonomisk situation respektive sysselsättning (Page 36-42)