• No results found

2. Metod

4.5 Framtida forskning

I framtida studier hade det varit intressant om både föräldrar och lärare till samma barn med autism eller ADHD hade ingått i en liknande undersökning för att se huruvida föräldrars- och lärares syn korrelerar kring olika delar. Upplever föräldrar och lärare olika faktorer likadant? Ser lärare egna kunskapsluckor på samma sätt som föräldrar? Märker föräldrar av när en lärare faktiskt har fått fortbildning kring NPF?

Det hade också varit intressant att forska vidare kring anpassning som i denna studie inte nått signifikanta nivåer, utifrån vilka anpassningar som har effekt, samt hur stor effekt dessa har. Kanske är det i många fall mindre och fler anpassningar som behövs för att skapa en väl fungerande skolmiljö för barnet, framför mer kostnadskrävande anpassningar såsom egen resurs? Sannolikt skiljer sig behoven av anpassning åt även mellan barn med samma diagnos på grund av individuella olikheter, frågan är hur mycket? Deltagarnas kvalitativa svar visar på att delar som i många skolor rör ordningsregler, såsom luva/keps i klassrum exempelvis kan vara goda anpassningar för denna grupp barn. Kanske bör man undersöka om skolor anpassar sina ordningsregler utifrån behoven som denna grupp barn har för att fungera i ett klassrum eller om dessa regler kan utgöra ett hinder i lärandet för elever med autism eller ADHD?

Utifrån denna studie är det även intressant att bedömningen av hur skolan fungerar överlag har varierat från högsta betyg till lägsta enligt föräldrarnas svar. Vi har funnit signifikans i att det ofta kan bero på bland annat lärares och skollednings kunskap, men frågan är vilka framgångsfaktorer som finns. Vad skiljer konkret i lärares bemötande av både barn och föräldrar där skolan upplevs fungera bra jämfört med de lärare där skolan inte fungerar för barnet?

Ovanstående är frågor vars svar sannolikt hade kunnat bidra till kunskap om

nödvändiga förändringar och förbättringar inom det svenska skolväsendet. Det för att kunna skapa en mer verkligt inkluderande skola för alla barn samt en välfungerande sådan, även för barn med autism och ADHD.

Referenser

Abikoff, H. B., Jensen, P. S., Arnold, L. L. E., Hoza, B., Hechtman, L., Pollack, S., Martin, D., Alvir, J., March, J. S., Hinshaw, S., Vitiello, B., Newcorn, J., Greiner, A.,

Cantwell, D. P., Conners, C. K., Elliot, G., Greenhill, L. L., Kraemer, H., Pelham, W. E., Jr., . . . Wigal, T. (2002). Observed classroom behavior of children with ADHD: Relationship to gender and comorbidity.​ Journal of Abnormal Child Psychology,

30​(4), 349-359. ​http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1023/A:1015713807297

Anderson, L. (2020). Schooling for pupils with autism spectrum disorder: Parents’ perspectives.​ Journal of Autism and Developmental Disorders, ​Publicerad online. http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1007/s10803-020-04496-2

Attention. (u.å). ​Föräldrar berättar​.

https://attention.se/npf/skolportal/for-foraldrar/foraldrar-berattar/

Attention. (8 mars 2019). ​Flickor med autism och ADHD måste upptäckas och få stöd

tidigare. ​https://attention.se/2019/03/flickor-med-autism-och-adhd-maste-upptackas-

och-fa-stod-tidigare/

Bartonek, F., Borg, A., Hammar, M., Berggren, S., & Bölte, S. (2018). ​Inkluderingsarbete för

barn och ungdomar vid svenska skolor: En kartläggning bland 4778 anställda vid 68 skolor​. Karolinska Institutet, Avdelningen för Neuropsykiatri, Institutionen för

kvinnors och barns hälsa Karolinska Institutet & Centrum för Psykiatriforskning. https://ki.se/sites/default/files/migrate/2018/10/10/inclusion_-_inkluderingsarbete_ for_barn_och_ungdomar_vid_svenska_skolor.pdf

Berk, L. (2018). ​Development through the lifespan ​(7 uppl.). Pearson.

Bhat, S., Acharya, U. R., Adeli, H., Bairy, G. M., & Adeli, A. (2014). Autism: Cause factors, early diagnosis and therapies.​ Reviews in the Neurosciences, 25​(6), 841-850.

Blalock, H. M. (1963). Correlated independent variables: The problem of multicollinearity.

Social Forces, 42​(2), 233-237. ​http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.2307/2575696

Bogdashina, O. (2012). ​Sinnesintryck och omvärldsuppfattning vid autism och Aspergers

syndrom​. Autism- och aspergerförbundet.

Bronfenbrenner, U. (1979). ​The Ecology of Human Development: Experiments by Nature and

Design.​ Harvard University Press.

Dancey, C., & Reidy, J. (2017). ​Statistics without Maths for Psychology ​(7 upp.). Pearson. Dean, M., Harwood, R., & Kasari, C. (2017). The art of camouflage: Gender differences in

the social behaviors of girls and boys with autism spectrum disorder.​ ​Autism, 21​(6), 678-689. ​http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1177/1362361316671845

Donneau, A. F., Mauer, M., Coens, C., Bottomley, A., & Albert, A. (2014). Longitudinal quality of life data: A comparison of continuous and ordinal approaches.​ Quality of

Life Research: An International Journal of Quality of Life Aspects of Treatment, Care & Rehabilitation, 23​(10), 2873-2881.

http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1007/s11136-014-0730-8

DuPaul, G., Jitendra, A., Tresco, K., Vile Junod, R. (2006). Children With Attention Deficit Hyperactivity Disorder: Are There Gender Differences in School Functioning?

School Psychology Review, 35​(2), 292-308.

https://doi.org/10.1080/02796015.2006.1208799​3

Falkmer, M., Anderson, K., Joosten, A., & Falkmer, T. (2015). Parents' perspectives on inclusive schools for children with autism spectrum conditions.​ International Journal

of Disability, Development and Education, 62​(1), 1-23.

http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1080/1034912X.2014.984589

Hartley, S. L., & Sikora, D. M. (2009). Sex differences in autism spectrum disorder: An examination of developmental functioning, autistic symptoms, and coexisting behavior problems in toddlers.​ Journal of Autism and Developmental Disorders,

39​(12), 1715-1722. ​http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1007/s10803-009-0810-8

Huiping, W., & Shing-On, L. (2017). Can Likert Scales be Treated as Interval Scales?—A Simulation Study. ​Journal of Social Service Research, 43​(4), 527-532.

https://doi.org/10.1080/01488376.2017.1329775

Jangmo, A., Stålhandske, A., Chang, Z., Chen, Q., Almqvist, C., Feldman, I., Bulik, C. M., Lichtenstein, P., D'Onofrio, B., Kuja-Halkola, R., & Larsson, H. (2019).

Attention-deficit/hyperactivity disorder, school performance, and effect of medication.

Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, 58​(4), 423-432.

http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1016/j.jaac.2018.11.014

Langemar, P. (2008). ​Kvalitativ forskningsmetod i psykologi- att låta en värld öppna sig. Liber AB.

Larssen, M. (2011). ​Man dör inte, men man blir en ganska knäckt människa​. Aduct. Leitner, Y. (2014). The Co-Occurrence of Autism and Attention Deficit Hyperactivity

Disorder in Children – What Do We Know?​ Frontiers in Human Neuroscience, ​Publicerad online. ​http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.3389/fnhum.2014.00268

Munkhaugen, E. K., Gjevik, E., Pripp, A. H., Sponheim, E., & Diseth, T. H. (2017). School refusal behaviour: Are children and adolescents with autism spectrum disorder at a higher risk?​ Research in Autism Spectrum Disorders, 41​(42), 31-38.

http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1016/j.rasd.2017.07.001

Price, P. C., Jhangiani, R. S., Chiang, I. A., Leighton, D. C., & Cuttler, C. (2017)​. Research Methods In Psychology ​(2 uppl)​. Southern Arkansas University.

Region Stockholm. (2014). ​Diagnoskriterier för adhd​.

https://www.habilitering.se/fakta-och-rad/kort-om-funktionsnedsattningar/​adhd/ diagnoskriterier-for-adhd/

Region Stockholm. (2018). ​Diagnostisk utredning​.

https://www.autismforum.se/om-autism/det-har-ar-autism

Siva, M., Narayan, K.A. (2019). Strengths and Weakness of Online Surveys.​ Journal of

Humanities And Social Sciences. 24​(5), 31-38. doi: ​10.9790/0837-2405053138

Skollag (SFS 2010:800). Utbildningsdepartementet. ​https://www.riksdagen.se/sv/ dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800 StatisticsSolutions. (u.å). ​Conduct and Interpret a Spearman Rank Correlation​.

https://www.statisticssolutions.com/spearman-rank-correlation/ Sternberg, R. J. (2004). ​Psychology 4E. ​Thompson learning, Inc.

Thompson, C. G., Kim, R. S., Aloe, A. M., & Becker, B. J. (2017). Extracting the variance inflation factor and other multicollinearity diagnostics from typical regression results.

Basic and Applied Social Psychology, 39​(2), 81-90.

http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1080/01973533.2016.1277529

Vetenskapsrådet. (2002). ​Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning​. Liber AB.

Wallin, F. (17 oktober 2019). ​NPF i fokus när lärarna fick delta i skolans ombyggnad​. https://skolvarlden.se/artiklar/npf-i-fokus-nar-lararna-fick-delta-i-skolans-ombyggnad

Warne, R. T. (2018). ​Statistics for the Social Sciences- A General Linear Model Approach​. Cambridge: Cambridge University Press

Wilson VanVoorhis, C., & Morgan, B. (2007). Understanding Power and Rules of Thumb for Determining Sample Sizes. ​Tutorials in Quantitative Methods for Psychology, 3​(2), 43-50. ​https://doi.org/10.20982/tqmp.03.2.p043

Bilagor Bilaga I

Related documents