Framtida forskning 31

I detta arbete har vi undersökt hur lärare arbetar för att utveckla elevernas resonemangsförmåga samt vilken stöttning de ger eleverna. Vi har upptäckt att det kanske saknas tydliga riktlinjer för hur man ska arbeta med detta då lärarna har delade uppfattningar om vad ett resonemang är. Kategorisering av resonemang är idag ett litet forskningsområde och därför känner många lärare inte till begreppen AR och KMR. För att kunna erbjuda undervisning som ger eleverna likvärdiga resultat behöver forskningsområdet växa och nå fler

lärare. Utifrån vår undersökning kan vi se att en del lärare omedvetet redan arbetar mot KMR vilket ger deras elever bättre förutsättningar i matematik.

Vår undersökning är liten och kvalitativ och kan därför inte generaliseras. Då det inte heller finns studier riktade mot lågstadiet är det svårt för oss att se om arbetet med KMR skulle ge effekt på våra elever. Det hade därför varit intressant att se en större och längre studie där man jämför resultaten mellan två klasser på lågstadiet. En klass där man arbetar med KMR och en klass där man inte arbetar med KMR. De studier som finns idag är relativt små och har genomförts med förtest, övningsuppgifter och eftertest, i en längre studie hade det funnits möjlighet att se vilka effekter undervisningen får när den alltid utgår från KMR. Studierna som finns idag är gjorda på äldre elever och det hade varit intressant att se om detta arbetssätt ger samma effekt hos yngre elever på lågstadiet.

Referenser

Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber AB.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.

Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur

Hattie, J., & Timperley, H. (2007). The power of feedback. SAGE Journals 77(1), 81–112. doi: 10.3102/003465430298487

Jonsson, B., Norqvist, M., Liljekvist, Y., & Lithner, J. (2014). Learning mathematics through algorithmic and creative reasoning. Journal of Mathematical Behavior 36, 20–32. doi: 10.1016/j.jmathb.2014.08.003

Kapur, M. (2011). A further study of productive failure in mathematical problem solving: unpacking the design components. Instructional Science, 39(4), 561–579. doi: 10.1007/s11251-010-9144-3

Lithner, J. (2000). Mathematical reasoning in task solving. Educational Studies in Mathematics, 41(2), 165–190. doi: 10.1023/A:1003956417456

Lithner, J. (2003). Students’ mathematical reasoning in university textbook exercises. Educational Studies in Mathematics, 52(1), 29–55. doi:10.1023/A:1023683716659

Lithner, J. (2004). Mathematical reasoning in calculus textbook exercises. The Journal of Mathematical behaviour, 23(4), 405–427. doi: 10.1016/j.jmathb.2004.09.003

Lithner, J. (2008). A research framework for creative and imitative reasoning. Educational Studies in Mathematics, 67(3), 255–276. doi: 10.1007/s10649-007-9104-2

Lithner, J. (2017). Principles for designing mathematical tasks that enhance imitative and creative reasoning. ZDM Mathematics Education, 49(6), 937–949. doi:10.1007/s11858-017- 0867-3

Norqvist, M. (2018). The effect of explanations on mathematical reasoning tasks. International Journal of Mathematical Education in Science and Technology, 49(1), 15–30. doi: 10.1080/0020739X.2017.1340679

Nunes, T., Bryant, P., Barros, R., & Sylva, K. (2012). The relative importance of two

different mathematical abilities to mathematical achievement. British Journal of Educational Psychology, 82(1), 136–156. doi: 10,1111 / j.2044-8279.2011.02033.x

Olsson, J., & Granberg, C. (2018). Dynamic Software, Task Solving With or Without Guidelines, and Learning Outcomes. Technology, Knowledge and Learning, 1–18 doi: 10.1007/s10758-018-9352-5

Olsson, J., & Teledahl, A. (2019). Feedback to encourage creative reasoning. In Häggström, J. Liljekvist, Y. Bergman Ärlebäck, J. Fahlgren, M. Olande, O. (Eds) Perspectives on professionell development of mathematics teachers. Proceedings of MADIF11. p. 151–160 Göteborg:Smdf/NCM

Pape, S. J., Bell, C. V., & Yetkin, I. E. (2003). Developing Mathematical Thinking and Self- Regulated Learning: A Teaching Experiment in a Seventh-Grade Mathematics Classroom. Educational Studies in Mathematics, 53(3), 179–202. doi: 10.1023/A%3A1026062121857

Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplan i matematik. Tillgänglig:

https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa2899/ 55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf3794.pdf?k=3794

Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Tillgänglig:

https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa2899/ 55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf3975.pdf?k=3975

Sidenvall, J. (2015). Att lära sig resonera - om elevers möjligheter att lära sig matematiska resonemang (Licentiate Thesis, Studies in Science and Technology Education, 86).

Linköping: LiU - Tryck. Tillgänglig: http://liu.divaportal. org/smash/get/diva2:810757/FULLTEXT01.pdf

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Bilagor

Bilaga 1.

1.   Hur arbetar du med att utveckla elevernas resonemangsförmåga? 2.   Vad anser du är resonemang? Hur definierar du begreppet? 3.   Hur implementerade du arbetet i klassen?

4.   Vad för uppgifter använder du?

5.   Hur är uppgifterna uppbyggda? (är det textuppgifter? i så fall hur är texten skriven? a, b, c frågor? exempel i uppgifterna? uppgifter som löses stegvis?)

6.   Varifrån kommer dina uppgifter?

7.   Hur genomförs uppgifterna? Enskilt/grupp?

8.   Hur mycket arbetar du med resonemang? är det en del i varje lektion eller vid specifika områden eller tidpunkter?

9.   Hur tänker du kring stöttning? Vilken hjälp ger du eleverna om de inte förstår uppgiften?

Bilaga 2.

LÄRANDE  OCH  SAMHÄLLE INSTITUTION  

Samtycke till medverkan i studentprojekt

Vi heter Frida och Melina och går nu vår sista termin på Grundlärarutbildningen åk F-3 på Malmö Universitet. Just nu skriver vi vårt examensarbete som handlar om hur lärare arbetar med att utveckla elevernas resonemangsförmåga. För att kunna studera detta behöver vi genomföra intervjuer för att få reda på hur du som lärare arbetar med resonemangsförmågan med dina elever. Intervjun kommer vi att spela in, men inspelningen kommer enbart att användas till detta arbetet och kommer att raderas så fort vi har transkriberat den. Vi kommer inte nämna ditt namn eller vilken skola/ kommun du arbetar i utan deltagandet kommer vara helt anonymt.

Projektet utgår från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer:

-   Medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Varje deltagare har alltså rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konse- kvenser.

-   De deltagande kommer att tillfrågas inför materialinsamlingen och har möjlighet att avböja medverkan i studien.

-   Deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.

-   Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad.

Vänliga hälsningar

Frida Kristiansson & Melina Falberg

Kristiansson.frida@gmail.com

Melinafalberg95@gmail.com

Härmed samtycker jag till att medverka i studentprojektet: Ort och datum: ………

………. ……….

Underskrift Namnförtydligande

På lärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på avancerad nivå. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid skolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas MUEP (http://dspace.mah.se/handle/2043/599).