6. Slutsats utmaningar för NO undervisningen
6.1 Framtida forskning
Undersökningen lyfter fram elevers röster om sitt lärande genom digitala verktyg i de naturvetenskapliga ämnena åk 4-6. Flera av respondenterna i intervjuerna gav uttryck för det multimodala arbetet i NO-undervisningen. Hur de lättare förstår innehållet och olika fenomen genom att själv få vara aktiva med digitala verktyg och få syn på fenomenen.
I en framtida studie skulle vi gärna se att man tar ett större grepp med fler respondenter från olika områden och genomför en djupare analys. Tidsperspektivet är också en aspekt att ta hänsyn till när man intervjuar eleverna. Hur förändras deras synsätt över tid? Om den förändras? Här skulle det vara intressant att följa elever genom fler årskurser.
44
Vår egen frågeställning var om eleverna ser att de lär sig mer och lättare med digitala verktyg. Vi känner att frågan till viss del fått svar men fortfarande är det bara lätt skrapat på ytan om elevernas egna uppfattning.
6.2 Slutord
Året är 2018 och många ser styrkorna och möjligheterna med att använda sig av digitala verktyg i sin yrkesroll och i undervisningen. Framtidens ledare finns i våra skolor och de kommer att tillbringa stora delar av sina vuxna liv med att använda sig av digitala verktyg. Det finns ingen anledning för oss att inte följa denna utveckling. Snarare ligga i framkant och leda den. Det har varit inspirerande att skriva om de digitala verktygens nuvarande och framtida roll i skolan och i undervisningen. Risker finns men som forskning och elevernas egna uppfattningar visar kan de positiva effekterna väga tyngre i form av ett utökat samarbete och inte minst motivationen till skolarbete.
Men oavsett om förhållandet inom skolan är ”en dator per elev” eller inte så är det till sist ändå läraren som påverkar eleverna genom sitt ledarskap inom digitalisering. Detta perspektiv har många forskare tagit upp oavsett ämne eller innehåll i skolan, läraren som påverkare och ledare. Digitala verktyg har en central roll i elevernas inlärning. Vi har genom texten redogjort för både för- och nackdelar vid användandet av desamma, vilket också styrks från forskare både nationellt och internationellt. Något som också stöds av befintlig forskning är att elevernas motivation ökar vid användandet av digitala verktyg och att motivationen också är kopplad till elevernas resultat. Eleverna behöver stöd och coachning av läraren för att ta del av fördelarna med de digitala verktygen, både hårdvara och mjukvara. Lärare runt om i landet behöver även en digital teknisk kompetens utöver sin pedagogiska utbildning, någonting som många gånger saknas hos den samlade lärarkåren. “Vi vet att det är bra men vet inte hur det ska användas” är något som kan utläsas i flera av studierna och forskningsrapporterna vi tagit del av.
Det som fortfarande får anses tunt i nuvarande forskning är elevernas egna röster och uppfattningar om sitt eget lärande vid användandet av digitala verktyg. Vi hoppas och tror att detta arbete kan vara ett bidrag i det fortsatta arbetet om elevernas egna uppfattningar av sitt lärande i de naturorienterande ämnen genom digitala verktyg under mellanåren i grundskolan.
45
7. Referenser
Blomgren, Jan. (2016). Den svårfångade motivationen: elever i en digitaliserad lärmiljö. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet.
Cunska, A. & Savicka, I. (2012). Use of ICT teaching-learning methods make school math blossom. PRocedia – Social and Behavioral Sciences, 69. ss.1481-1488.
Grönlund, Å. (2014). Att förändra skolan med teknik: Bortom “en dator per elev”. Örebro:
Trapets Media AB
Giota, J. (2013). Individualisering i skolan – vilken, varför och hur? En forskningsöversikt. (Vetenskapsrådet R 2013:3. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Harris, J., Salinas, Á., & Sánchez, J. (2011) Education with ICT in South Korea and Chile.
International Journal of Educational Development, 31. ss.126–148.
Hashemi, S & Spante, M. (red). (2016). Kollaborativ undervisning i digital skolmiljö. Malmö: Gleerups utbildning AB.
Hylén, Jan (2013). Digitalisering i skolan [Elektronisk resurs] : en kunskapsöversikt. Stockholm: IfousTillgänglig på Internet: http://www.ifous.se/app/uploads/201303-Ifous- Digitalisering-i-skolan-J.pdf
Ina V.S. Mullis, Michael O. Martin, and Tom Loveless, (2016). 20 Years of TIMSS:
International Trends in Mathematics and Science Achievement, Curriculum, and Instruction.
Publishers: TIMSS & PIRLS International Study Center, Lynch School of Education, Boston College and International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA) Tillgänglig på Internet: http://timssandpirls.bc.edu/timss2015/international-
results/timss2015/wp-content/uploads/2016/T15-20-years-of-TIMSS.pdf
Jonassen, D.H. & Reeves, T.C., (1996). Learning with technology: using computers as cognitive tools. Handbook of Research for Educational Communications and technology, pp.694–719.
46
Tillgänglig på Internet: http://members.aect.org/edtech/ed1/24/index.html
Jidesjö, A. (2012). En problematisering av ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik i
skola och samhälle – Innehåll, medierna och utbildningens funktion. FontD. Department of
Social and Welfare Studies. Linköping: Linköping University.
Kjällander, Susanna, (2014). En dator per elev – lärande i en digital skolmiljö. Studentlitteratur
Kroksmark, Tomas (red), (2013). Den trådlösa pedagogiken. – En - till- en i skolan på
vetenskaplig grund. Studentlitteratur
Kvarnsell, H. & Fleischer, H. (2015) Digitalisering som lyfter skolan: Teori möter praktik. Stockholm: Gothia fortbildning AB.
Kvarnsell, H. (2012). IT i NO/teknik-undervisningen: Roligare NO och teknik med datorn i
klassrummet. (Skolportens artikelserie 2012:8) Stockholm: Skolporten.
Lindh, J., & Svedberg, S. (2012). Att förädla information till kunskap: ett lärande arbetssätt med
IKT. Stockholm: Books on Demand GmbH (BoD).
Lindahl, B. (2003). Lust att lära naturvetenskap och teknik? En longitudinell studie om vägen till
gymnasiet. (Göteborg Studies in Educational Sciences, 196.) Göteborg: Göteborgs universitet
Lindström, Berner (2012). Kunskap i en digitaliserad värld. Pedagogiska magasinet, (3), tillgänglig via http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiskamagasinet/2012/09/18/kunskap- digitaliserad-varld.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2017. (2017).
Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3813
OECD. (2010). Educational Research and Innovation: Are the New Millenium Learners Making
47
Omvärldsbloggen: Digital kompetens. Stockholm: Skolverket.
Tillgänglig på internet: http://omvarld.blogg.skolverket.se/category/digital-kompetens/
Ottander, Kristina. (2015). Digitala resurser i biologiundervisningen utmanar gymnasieelever
och ökar intresset för ämnet. (Skolportens artikelserie 2015:5) Stockholm: Skolporten PISA 2015: 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik. (2016).
Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3725
Riksdagens Utbildningsutskott 2015/16:RFR18. Digitaliseringen i skolan – dess påverkan på kvalitet, likvärdighet och resultat i utbildningen.
Skolverket (2012) Att se helheter i undervisningen: naturvetenskapligt perspektiv. Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2790
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Sverige. Utredningen om nationella prov (2016). Likvärdigt, rättssäkert och effektivt: ett nytt
nationellt system för kunskapsbedömning : [nationella prov, nationella bedömningsstöd, nationell kunskapsutvärdering] : betänkande. Stockholm: Wolters Kluwer
Tillgänglig på Internet: http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga- utredningar/2016/03/sou-201625/
Säljö, R., Liberg, C. & Lundgren, U. P. (2014). Epilog: Framtidens skola och utbildning. I Lundgren, U. P., Säljö, R. & Liberg, C. (Red.) Lärande skola bildning – Grundbok för lärare (s. 689 – 702) Stockholm: Natur och Kultur
Trost, Jan & Hultåker, Oscar. (2016). Enkätboken. 5., (moderniserade och rev.) uppl. Lund: Studentlitteratur
48
Trost, Jan. (2010). Kvalitativa intervjuer. 4., (omarb.) uppl. Lund: Studentlitteratur
Teknikdelegationen (2010). Vändpunkt Sverige: ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap,
teknik och IKT : betänkande. Stockholm: Fritze
Tillgänglig på Internet: http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga- utredningar/2010/04/sou-201028/
Uppdrag om IT-användning och IT-kompetens i skolan [Elektronisk resurs]. (2016). Stockholm:
Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3667
Åkerfeldt, Anna, Karlström, Petter, Selander, Staffan & Ekenberg, Love (2013). Lärande i en
digital miljö. Observation av 1:1 [Elektronisk resurs]. Stockholm: Institutionen för data- och
systemvetenskap, Stockholms universitet
49