Min förhoppning är att denna undersökning kan utgöra ett bidrag till kunskapsbildning då den beskriver och lyfter fram några inom statliga Specialskola verksamma pedagogers uppfattningar och erfarenheter kopplat till framgångsfaktorer i det pedagogiska arbetet med elever som har svår synnedsättning, blindhet i kombination med autism. Undersökningen har belyst hur pedagoger uppfattat och erfarit användande av faktorer som främjar lärande.
Slutsatsen är att resultatet varit samstämmigt gällande pedagogers uppfattningar och erfarenheter gällande framgångsfaktorer för denna undersöknings målgrupp. Det skiljde sig i metoderna pedagogerna använt för skapa ett framgångsrikt lärande. Grunden är att utgå från den enskilda elevens behov, intresse och motivation vid kunskapsinhämtning var pedagogernas uppfattning.
En ytterligare forskningsfråga skulle kunna vara att bredda undersökningen till att studera vilka framgångsfaktorer som används av pedagoger som undervisar inom andra skolverksamheter i statliga Specialskolan i syfte att om möjligt öka måluppfyllelsen i undervisningen?
50 Egna tankar
Vid utformande av denna undersökning begrundade jag mina egna uppfattningar och erfarenheter riktat till framgångsfaktorer för denna undersöknings målgrupp. Summeringen ledde fram till försättssidans rubrik. Orden i rubriken kommer från en elev som med framgång och nyfikenhet kände och orienterade med ljudet som redskap. En fantastisk kreatör med lust att upptäcka och lära sig saker. En av framgångsfaktorerna för denna elev var att mötas av lyhörda pedagoger som genom tematiskt arbetssätt och med lösningsfokuserat perspektiv skapade förutsättningar till lärande. Vid vidare reflektion fastnade jag vid orden som denne elev ofta sa eller bad att få göra, känna, utforska,
söka lösningar och att kommunicera. Kartlägger och anpassar vi lärandemiljöer synliggör vi
framgångsfaktorer som främjar målen med den undervisning som bedrivs. Det i sin tur skapar självständiga elever med kompetenser som de kan använda i sitt framtida liv.
Jag har fortsatt mycket att lära mig. Vi lär oss i samspel och kommunikation, det gäller att vara lyhörd för både små och stora signaler.
51
Referenslista
Ahlberg, A. (2001): Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Alexandersson, M. (1994): Starrin, I B & Svensson, P-G. (red), Kvalitativ metod & vetenskapsteori (s.111 – 133). Lund: Studentlitteratur AB.
Aspeflo, U. (2010): Aspeflo om Autism. Pavus utbildning AB.
Bengtsson, J. (2001): Sammanflätningar: Husserls och Merleau-Pontys fenomenologi. Göteborg: Daidalos.
Brandsborg, K. (1993): Blindfödte barns psykisociale utvikling. En undersökelse av utbredelse av
avikende og en diskusjon av synstap som utviklingsrisiko. Prosjektrapport, synspunkt. Melhus:
Tambartun kompetansecenter.
Bryman, A. (2001): Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Bäckström, Lindeberg, S. I Specialpedagogiska skolmyndigheten (2016b) Med Ljudet som omvärld.
Om ljudmiljö och delaktighet för elever med synnedsättning. Specialpedagogiska skolmyndigheten:
Ödeshög: Danagård LiTHO.
Cass, H. (1998): Visual impairment and autism. I: Autism.Vol.2. England: Sage publications Ltd. Chase, J. B. (1972): Retrolental Fibroplasia, and Autistic Symptomatology. New York: American Foundation for the Blind.
Dahlgren, L-O & Johansson, K. (2015): Fenomenografi. I A, Fejes & Thornberg, R. (red), Handbok
i kvalitativ analys (s. 162 – 172, 2 uppl.). Stockholm: Liber AB.
Dahlgren, S. O. Dahlgren Sandberg, A. Hjelmqvist, E. (2000). Jag förstår inte vad du säger –
Kommunikation och språk hos barn med kommunikationshandikapp. I Carlsson, S G, Hjelmqvist, E
& Lundberg, (red.), I Delaktighet eller utanför. Psykologiska perspektiv på hälsa och handikapp. Umeå: Borèa Bokförlag.
Dahlgren, S. O. (2007): Varför Stannar inte bussen när jag skall stiga av? Stockholm: Liber AB. Danielsson, L., Liljeroth, I. (1996): Vägval och växande. Stockholm: Liber AB
Denscombe, M. (2009): Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
Samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
DSM-5: Diagnostiska kriterier [Kan hämtas från: http://habilitering.se/autismforum/om- diagnoser/diagnoskriterier/diagnosmanualen-dsm-5] [Hämtad 2017-03-13].
Edenhammar, K. (2009): Respekt för barnet. Upplaga 2. Söderköping: Tellogruppen.
Ek, U. (2000): Children with Visual Disorders- Cognitive development, developmental disorders
and consequences for treatment and counseling. Stockholm: Department of psychology Stockholm
University.
52 Gillberg, C. (1999): Autism, och autismliknande tillstånd hos barn, ungdomar och vuxna. Stockholm: Bokförlaget Natur och kultur.
Gerland, G. (2004): Autism: relationer och sexualitet. Stockholm: Cura bokförlag.
Gerland, G., Hartman, G., Larsson S. (2007): Autism – svårigheter och möjligheter. Pavus utbildning.
Gense, M. H. & Gense, J. D. (1994): Identifying autism in children with blindness and visual
impairments. Review26.
Gense, M. H., Gense, J. D. (2005): Autism Spektrum Disorders and Visual impairment, Meeting
Student´s Learning Needs. New York: AFB Press.
Gustavsson, A. (2004): Delaktighetens språk. Lund: Studentlitteratur.
Gärdenfors, P. (2010): Lusten att förstå – Om lärande på människors villkor. Stockholm. Natur& Kultur.
Hartman, J. (1998): Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.
Hattie, J. (2012): Visible Learning for Teachers. Maximizing Impact on Learning. Oxon: Routledge.
Hedenbro, M. & Wirtberg, I. (2000): Samspelets kraft. Stockholm: Liber AB
Hobson, P., Brown, R., Minter, M. & Lee, A. (1997):”Autism” revisited: the case of congenital blindness. In Blindness and Psychological Development in Young Children. Leicester: BPS books British Psychological Society.
Holme, I., M. & Solvang, B, K. (1997): Forskningsmetodik. Om kvalitativa och
Kvantitativa metoder. Upplaga 2. Lund: Studentlitteratur.
Hundeide, K. (2002): Vägledande samspel. Rädda Barnen, ICDP: Finland, Bookwell. Husserl, E. (1995): Fenomenologins idé. Göteborg: Daidalos.
Jansson, U. (2006): Delaktighetsbarriärer i en visuo-centrisk värld. Den 5.e nordiske kongress for synspedagoger. Sandefjord 2-4 okt. 2006.
Johansson, I. (2002) Annorlunda men funktionellt beteende. Identifiering och förståelse av typisk
och avvikande utveckling i åldrarna 1-3 år hos barn med medfödd blindhet. Stockholm:
Stockholms Universitet.
Jonsson, M. (2014): Entreprenörskap inom specialskolan. Några pedagogers erfarenheter. Härnösand: Mittuniversitetet Avdelningen för utbildningsvetenskap. [C-uppsats i pedagogik]. Jonsson, M. (2015): ”Åt vilket håll skall jag gå för att komma ”rätt” på tallinjen?” En studie av sju
speciallärare/specialpedagogers erfarenheter och uppfattningar av formativ bedömning i ämnet matematik inom statlig Specialskola. Örebro: Örebro Universitet. Institutionen för humaniora,
53 Jonsson, M. (2016a): Delkursuppgift 1 fenomenografi i kursen ”Vetenskapsteori och
forskningsmetod: Kvalitativ analys”. Linköpings Universitet. Institutionen för beteendevetenskap
och lärande
Kanner, L. (1943): Autistic disturbans of affective contact. New York: Wiley.
Keeler, W. R. (1958): Autistic patterns and defective communication in blind children with
retrolentalfibroplasia. In: Hoch P. M., & Zubin, J. editors Psychopathology of Communication.
New York: Grune and Stratton.
Klingenberg, O.G. (2008): Taktil/haptisk persepsjon i et pedagogiske perspektiv, Pedagogiske og
psykologiske perspektiv på opplæring av synshemmende. Melhus: Tambartun kompetansecenter, i
samarbeid med Snøfulg.
Kroksmark, T. (2003): Den tidlösa pedagogiken. Lund: Studentlitteratur. Kvale, S. (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lantz, A. (2003): Intervjumetodik – Den professionellt genomförda intervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lewin, B. (2011): För din skull, för min skull eller för skammens skull? Lund: Studentlitteratur AB.
Linder, A. & Breinhild Mortensen, S. (2008): Glädjens pedagogik. Lund: Studentlitteratur. Varberg: Argument.
Lundahl, C. (2011): Bedömning för lärande. Stockholm: Nordstedts Förlag. Marton, F. & Booth, S. (1997): Learning and Awareness. Mahwah, N, J: Erlbaum.
Millner, D.A. & Goodale, M. (1995): The visual Brain in Action. New York: Oxford University Press.
Måhlberg, K. & Sjöblom, M. (2012): Lösningsinriktad pedagogik. Upplag 6. Förlag: Lösningsinriktad pedagogik.
Nilholm, C. (2005): Perspektiv på specialpedagogik. Vilka är de grundläggande perspektiven.
Pedagogisk Forskning i Sverige 10 (2), 124–138. [Kan hämtas från
http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/8031] [Hämtad 2017-03-12]. Nilholm, C. (2007): Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Norrö, G., Swing Åström, M. (2004): Vad innebär funktionshindret? Projekt Empowerment. Riksföreningen autism.
Partanen, P. (2007): Från Vygotskij till lärande samtal. Stockholm: Bonnier utbildning AB. Patel, R. & Davidson, B. (2003): Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Persson, B. (2001): Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber AB. Pettersson. B. (1995). Filma för att lära. Örebro: Ekeskolan.
54 Pring, L. (2005): Autism and blindness research and reflections. London: Whurr Publishers Ltd. Rabe, T. & Hill, A. (2001): Boken Om integrering, Idè, Teori, Praktik. Malmö: Studentlitteratur AB.
ROP: Retinopathy of prematurity. [Kan hämtas från
http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=6180.] [Hämtad 2017-03-13].
Rosenqvist, J. (2007): Landvinningar på väg mot en skola för alla. Pedagogisk forskning i
Sverige. 12(2), 109-118. [Kan hämtas från: http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/7725]
[Hämtad 2017-03-12].
Sjöström, U. (1983): Var finns du? Om arbetet med fyra djupt avskärmade barn som inte ser. LäFS - projektet SÖ 1983.
Skolinspektionen (2009): Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i grundskolan. Kvalitetsgranskning Rapport:2009:6. Dnr. 2008:431.
Skolinspektionen (2010): Framgång i undervisningen. En sammanställning av forskningsresultat
som stöd för granskning på vetenskaplig grund i skolan. Rapport: Dnr 2010:1284. [Kan hämtas
från: https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/broschyrer/sammanfattning- forskningsoversikten.pdf] [Hämtad 2017-03-12].
Skolinspektionen (2011): Huvudmannabeslut efter riktad tillsyn av Specialskolan. Beslut och
rapporter. Rapport riktad tillsyn Dnr. 40–2010:406.
Skolverket (2009): Skolverkets sektorsansvar för handikappolitiken – rapport med anledning
av ett regeringsuppdrag (S2008/8697/ST) med bilagor från Skolinspektionen och SPSM
(NR 2008:3 519).
Skolverket (2011a): Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr11. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011b): Planering och genomförande av undervisningen – för grundskolan,
grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2013): Forskning för klassrummet. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i
praktiken. Stockholm: Elanders Sverige.
Skolverket (2014): Specialskolan. Skolverkets hemsida. [Kan hämtas från:
www.skolverket.se/skolformer/grundskoleutbildning/specialskola] [Hämtad 2015-02-27]. SOU 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2016a): Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning.
Handledning förskola, skola och fritidshem. Härnösand: Danagård LiTHO AB.
Specialpedagogiska skolmyndigheten, (2017): Lika värde nr 1, 2. Örebro: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
55 Stigendal, M. (2004): Framgångsalternativ. Mötet i skolan mellan utanförskap och innanförskap. Stockholm: Studentlitteratur.
Szönyi. K., Söderqvist Dunkers, T. (2012): I Specialpedagogiska skolmyndigheten 2012): Där man söker får man svar: delaktighet i teori och praktik för elever med
funktionsnedsättning. Specialpedagogiska skolmyndigheten: Danagård LiTHO.
Säljö, R. (2000): Lärande i praktiken, ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Bokförlaget Prisma.
Tangvold, K.(2008): Barn med synshemning og multifunktionsvansker. Bakgrunsnsmessige aspekter, barnets forutsetninger og metodisk tilnaerming. I: Per Fosse & Oliv, G. Klingeberg (red.)
Pedagogiske og psykologiske perspektiv på opplaering av synhemmede. Trondheim; Tambartun
kompetensesenter.
Tellevik, J., M. (2008): Kognitive, sosiale og emosjonelle konsekvenser av synstap. I: Per Fosse & Oliv, G. Klingenberg (red.) Pedagogiske og psykologiske perspektiver på opplaering av
synhemmede. Trondheim; Tambartun kompetansesenter.
Tufvesson, C. (2014): Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. Förskolan och Skola. Halmstad: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Uljens, M. (1989): Fenomenografi: forskning om uppfattningar. Lund: Studentlitteratur.
Valberg, A. (2008):Visuell persepsjon og nervale processer. Pedagogiske og psykologiske
perspektiv på opplæring av synshemmende. Melhus: Tambartun kompetansecenter, i samarbeid med
Snøfulg.
Werthz, F. (2005):”Phenomenological research for counseling psychology”. Journal of
councseling psychology, vol 52, no2. [Kan hämtas från
www.psycnet.apa.org/index.cfm?fa=buy.optionToBuy&id=2005-03263-006] [Hämtad 2015-02-27].
Vetenskapsrådet (2002): Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
WHO kategorier synnedsättning: [Kan hämtas från
https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/synnedsattning/kategorier-av-synnedsattning/] [Hämtad 2017- 03-13].
Wing, L. (1998): Autismspektrum – handbok för föräldrar och professionella. Sverige:
Studentlitteratur AB. Wings triad. [Kan hämtas från: http://www.autism.se/autism ] [Hämtad 2017-09-19]. Winlund, G., Rosenström, Bennhagen, S. (2004): Se mig! Hör mig! Förstå mig! Stockholm:
Stiftelsen Ala.
Visuocentrisk: I[Kan hämtas från: http://ffss.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/02/nyasyn07- 1.pdf s. 28 ] [Hämtad 2017-09-19].
56