Sociala medier är något relativt nytt som ger möjlighet till interaktion mellan en stor mängd användare. Det är oundvikligt för framtida kommunikatörer att inte använda sig av samt att utbilda sig i området. Framtida forskning är ett krav för att förstå mottagaren och bättre kunna förutse effekten av strategisk kommunikation. Strategisk kommunikation där man inte kan göra reliabla förutsägelser är inte strategiska. Därför kan framtida forskning behövas för att få en ytterligare förstående för den moderna kommunikationsplattformen och hur kanaler som sociala medier kan påverka individer och deras åsikter.
Enligt social identity theory så påverkas individer kraftigt av vilken grupp de tillhör eller vilken grupp de identifierar sig med. Det har vid flera undersökningar kommit fram till att individer justerar sina åsikter efter vad de uppfattar att gruppen håller för åsikter.
Undersökningar skulle kunna göras för att vidare belysa vilka grupperingar som är starkast och hur dessa påverkar en individs mediekonsumtion och innehåll t. ex på en plattform eller socialt medie med individanpassade funktioner och om dessa ytterligare har en påverkan på grupptillhörigheten.
För att vidare undersöka de effekter som en nyhetskonsumtion på främst sociala medier och en nyhetskonsumtion av främst traditionella medier har skulle undersökningar kunna göras
med ett striktare urval. Med ett urval där individer som enbart använder sociala medier för att konsumera nyheter, och individer som enbart använder traditionella nyheter undersöks. Detta för att tydligt kunna undersöka de olika gruppernas åsikter och för att kunna dra tillförlitliga slutsatser om beteendet och vanorna bland de olika grupperna. Samt för att kunna dra tydligare slutsatserna om de olika medievanornas effekter på åsikter.
Ytterligare forskning skulle kunna genomföras där en jämförelse utförs på nyhetskällors olika medium. Flera av de tidningsredaktioner som existerar idag har både en fysisk tryckt version och en digital hemsida där deras innehåll publiceras. Det vore intressant att undersöka hur en utförlig konsumtion av dessa olika versioner påverkar individers tankar, åsikter och
beteenden. Möjligtvis är det enklare för användare att undvika oönskade artiklar och åsikter digitalt än i en tryckt tidning.
Referenser:
Arkhede, S., Bové, J., Bové, k. and Jansson, D. (2017). Som-undersökning 2016 - en metodöversikt. [ebook] Available at:
https://som.gu.se/digitalAssets/1649/1649122_som-unders--kningarna-2017---en-metodrappo rt.pdf [Accessed 4 Jan. 2018].
Bacon, F, Novum Organum, by Lord Bacon, ed. by Joseph Devey, M.A. (New York: P.F.
Collier, 1902). 2018-01-08. <http://oll.libertyfund.org/titles/1432>
Bandura, A. (2001). Social Cognitive Theory of Mass Communication. Media Psychology, 3(3), pp.265-299.
Barmark, Mimmi & Djurfeldt, Göran (2015) Statistisk verktygslåda 0 . Lund: Studentlitteratur AB.
Barzilai-Nahon, K. (2009). Gatekeeping: A critical review. Annual Review of Information Science and Technology, 43(1), pp.1-79.
Bennett, W. and Iyengar, S. (2008). A New Era of Minimal Effects? The Changing Foundations of Political Communication. Journal of Communication, 58(4), pp.707-731.
Brewer, P., Young, D. and Morreale, M. (2013). The Impact of Real News about "Fake News": Intertextual Processes and Political Satire. International Journal of Public Opinion Research, 25(3), pp.323-343.
Dylko, I., Dolgov, I., Hoffman, W., Eckhart, N., Molina, M. and Aaziz, O. (2017). The dark side of technology: An experimental investigation of the influence of customizability
technology on online political selective exposure. Computers in Human Behavior, 73, pp.181-190.
Evans, J. (1994). Bias in human reasoning. Hove: Laurence Erlbaum Associates.
Festinger, L. (1957). A theory of cognitive dissonance. 1st ed. Evanston, Ill. [u.a.]: Row, Peterson.
Gal, I. and Baron, J. (1996). Understanding Repeated Simple Choices. Thinking &
Reasoning, 2(1), pp.81-98.
Garrett M. Fitzmaurice, Regression, In Diagnostic Histopathology, Volume 22, Issue 7, 2016, Pages 271-278, ISSN 1756-2317, https://doi.org/10.1016/j.mpdhp.2016.06.004.
(http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1756231716300627)
Gomez Rodriguez, M., Gummadi, K. and Schoelkopf, B. (2014). Quantifying Information Overload in Social Media and its Impact on Social Contagions. [online] Available at:
https://arxiv.org/abs/1403.6838v1 [Accessed 4 Jan. 2018].
Göteborgs universitet. (2018). Den nationella SOM-undersökningen - Göteborgs universitet.
[online] Available at: https://som.gu.se/undersokningar/den-nationella-som-undersokningen [Accessed 4 Jan. 2018].
Göteborgs universitet, SOM-institutet (2015). Riks-SOM 2013. Svensk Nationell Datatjänst.
Version 1.0. https://doi.org/10.5878/002630
Hart, W., Albarracín, D., Eagly, A., Brechan, I., Lindberg, M. and Merrill, L. (2009). Feeling validated versus being correct: A meta-analysis of selective exposure to information.
Psychological Bulletin, 135(4), pp.555-588.
Illustration Social cognitive theory, (2018). [image] Available at: Universiteit Twente.
(2018). Health Communication | Social Cognitive Theory. [online] Available at:
https://www.utwente.nl/en/bms/communication-theories/sorted-by-cluster/Health%20Commu nication/Social_cognitive_theory/ [Accessed 7 Jan. 2018]. [Accessed 7 Jan. 2018].
Jackson, R. (2010). Social Identity Theory. In: Encyclopedia of identity. SAGE Publications, Inc.
Kim, C. and Yang, S. (2017). Like, comment, and share on Facebook: How each behavior differs from the other. Public Relations Review, 43(2), pp.441-449.
Ksiazek, T., Malthouse, E. and Webster, J. (2010). News-seekers and Avoiders: Exploring Patterns of Total News Consumption Across Media and the Relationship to Civic
Participation. Journal of Broadcasting & Electronic Media, 54(4), pp.551-568.
Marchi, R. (2012). With Facebook, Blogs, and Fake News, Teens Reject Journalistic
“Objectivity”. Journal of Communication Inquiry, 36(3), pp.246-262.
Moy, P. and Bosch, B. (2013). Theories of public opinion. Handbook of communication science, [online] 1, pp.289-308. Available at:
https://digitalcommons.unl.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1251&context=sociologyfacpub.
Nickerson, R. (1998). Confirmation bias: A ubiquitous phenomenon in many guises. Review of General Psychology, 2(2), pp.175-220.
Nyhan, Brendan and Porter, Ethan and Reifler, Jason and Wood, Thomas, Taking
Corrections Literally But Not Seriously? The Effects of Information on Factual Beliefs and Candidate Favorability (June 29, 2017). Available at SSRN:
https://ssrn.com/abstract=2995128 or http://dx.doi.org/10.2139/ssrn.2995128
Pamela Davidsson & Anders Thoresson, 2017, Svenskarna och internet 2017 Undersökning om svenskarnas internetvanor, Internetstiftelsen i Sverige, www.iis.se
Peter Bro & Filip Wallberg (2015) Gatekeeping in a Digital Era, Journalism Practice, 9:1, 92-105, DOI: 10.1080/17512786.2014.928468
https://doi.org/10.1080/17512786.2014.928468
Pew Research Center (2014). Political polarization & media habits [online] Available at:
http://assets.pewresearch.org/wp-content/uploads/sites/13/2014/10/Political-Polarization-and-
Media-Habits-FINAL-REPORT-7-27-15.pdf [Accessed 4 Jan. 2018].
Strömbäck, J., Falasca, K. and Kruikemeier, S. (2017). The Mix of Media Use Matters:
Investigating the Effects of Individual News Repertoires on Offline and Online Political Participation. Political Communication, pp.1-20.
Strömbäck, J. (2015). Demokratin och det förändrade medielandskapet. 1st ed. Stockholm:
Demokratitutredningen.
Strömbäck, J. (2017). News Seekers, News Avoiders, and the Mobilizing Effects of Election Campaigns: Comparing
Election Campaigns for the National and the European Parliaments..
International Journal of Communication, 11: 237-258
SVT Nyheter. (2015). Allt fler befinner sig i ”mediebubbla”. [online] Available at:
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/alltfler-befinner-sig-i-mediebubbla [Accessed 14 Dec.
2017].
Taber, C. and Lodge, M. (2006). Motivated Skepticism in the Evaluation of Political Beliefs.
American Journal of Political Science, 50(3), pp.755-769.
Tversky, A. and Kahneman, D. (1974). Judgment under Uncertainty: Heuristics and Biases.
Science, 185(4157), pp.1124-1131.
Usher-Layser, N. (2016). NEWSFEED: FACEBOOK, FILTERING AND NEWS CONSUMPTION. Phi Kappa Phi, 96(3), pp.18-21.
Westerwick, A., Johnson, B. and Knobloch-Westerwick, S. (2017). Confirmation biases in selective exposure to political online information: Source bias vs. content bias.
Communication Monographs, 84(3), s. 343-364.
Youyou, W., Kosinski, M. and Stillwell, D. (2015). Computer-based personality judgments are more accurate than those made by humans. Proceedings of the National Academy of Sciences, 112(4), pp.1036-1040.
Zubiaga, A., Liakata, M., Procter, R., Wong Sak Hoi, G. and Tolmie, P. (2016). Analysing How People Orient to and Spread Rumours in Social Media by Looking at Conversational Threads. PLOS ONE, 11(3).
Zuiderveen Borgesius, F., Trilling, D., Möller, J., Bodó, B., de Vreese, C. and Helberger, N.
(2013). Should we worry about filter bubbles?. Internet policy review, [online] 5(1).
Available at: https://policyreview.info/articles/analysis/should-we-worry-about-filter-bubbles [Accessed 27 Dec. 2017].