Eftersom forskningsutbudet är begränsat ser vi att det finns många möjligheter till utveckling. Området är inte mättat utan det finns flera olika riktningar att arbeta vidare på från vår studie.
En annan utgångspunkt på vårt område är att fråga sig vad eleverna säger. Vi har undersökt vad speciallärarna i skolan anser är bra för eleverna med språkstörning. Det är intressant att fråga eleverna vad de själva anser är bra för dem när det kommer till åtgärder och anpassningar.
Vi har utgått ifrån speciallärare och specialpedagoger det hade varit intressant att undersöka vad klassföreståndare eller undervisande lärare hade svarat. Den kategorin av lärare har inte den specialpedagogiska fördjupningen. Vilka anpassningar och åtgärder
62
anser de är nödvändiga för elever med språkstörning i matematik och framför allt genomförbara inom klassens ram.
En möjlighet till framtida forskning är att genom en enkätundersökning med fördjupade frågor undersöka och fördjupa förståelsen av matematikkunskapernas påverkan för elever med språkstörning. En annan möjlighet är att genomföra observationer som komplement till semistrukturerade intervjuer för att få en fördjupad inblick inom området.
Vi hoppas att andra blir intresserade och fortsätter forska inom området. För oss har det varit enormt givande och våra kunskaper har ökat och ändå känns det som om vi precis bara skrapat på ytan på ett stort och viktigt område.
10. Slutord
Syftet med vår studie var att bidra med en inblick i vilka svårigheter som kan uppstå och hur matematikundervisningen kan utformas för elever med språkstörning, på lågstadiet och mellanstadiet. De frågor som vi ställde oss var: Vad beskrivs som problematiskt för elever med språkstörning inom ramen för matematikundervisning på lågstadiet och mellanstadiet? Vilka anpassningar och åtgärder gör specialläraren för elever på lågstadiet och mellanstadiet med språkstörning i matematik?
För att undersöka detta bestämde vi oss för att genomföra en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer med speciallärare med inriktning mot matematikutveckling. Forskningen som tidigare utförts på vårt område var inte omfattande och det var mest forskning på internationell nivå.
Vi har valt att utgå från olika teorier. Eftersom att språket är det som utgör störst inflytande på inlärningen för eleverna valde vi att använda de sociokulturella teorierna med medierande verktyg. De didaktiska teorierna och de didaktiska frågorna vad, hur och varför använde vi för att redovisa vårt resultat. Slutligen använde vi de kategoriska och relationella perspektiven för att analysera vårt resultat.
Urvalet blev trots många förfrågningar totalt endast nio respondenter, vilket ändå var fullt tillräckligt för att utgöra grunden för ett resultat. Det blev sju muntliga intervjuer
63
och två av respondenterna gjorde intervjun skriftligt. De muntliga intervjuerna genomfördes mestadels digitalt eftersom restriktionerna för covid-19 infördes. Alla intervjuerna transkriberades och utgjorde grunden när vi skulle sammanställa ett resultat.
Vårt resultat visar att samtliga speciallärare upplever att det är språket som ställer till det för elever med språkstörning i matematik. Det är begrepp och kommunikationen inom matematikundervisningen som beskrivs som problematiskt. Därav visar resultatet att det inte är det matematiska innehållet som är svårigheten. Vi kunde utläsa i både forskning och speciallärarnas intervjuer att kartläggning av eleverna utgör grunden för individuella anpassningar. En del av speciallärarna hade enskild undervisning för att eleverna skulle kunna delta i klassrumsundervisningen.
De specialpedagogiska implikationer vi kan se är att vår studies bidrag riktas mot flera nivåer, skolnivå, kommunnivå och statlig nivå. Framför allt finns det mycket för speciallärare och övriga pedagoger i skolan att ta till sig av. De kan fördjupa sin kunskap om vad som kan vara problematiskt för en elev med språkstörning i matematik och hur det kan anpassas. Det finns även implikationer för kommunerna att ta i beaktande i form av vikten av adekvat kompetent personal att vända sig till för mer kunskap. Eftersom SPSM är en statlig myndighet rekommenderar vi en utbildning om matematik med språkstörning i kombination.
Vi såg att det behövs framtida forskning på området och ser att vår studie går att applicera på klasslärare eller andra undervisande lärare och framför allt elever med språkstörning. Andra områden var att fördjupa kunskapen om hur matematikkunskaperna påverkas eller att observera för att få en fördjupad inblick inom området.
Efter vi genomfört vår studie har vi en kompletterande kunskap om språkstörning och matematik med oss ut som färdiga speciallärare. En kunskap som vi kan ha stor nytta av i vår profession i samband med att diagnosen språkstörning uppmärksammas mer.
64
Referenser
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - att bygga broar (2.
uppl.). Stockholm: Liber AB.
Alt, M., Arizmendi, G. D., & Beal, C. R. (2014). The relationship between mathematics and language: Academic implications for children with specific language impairment and English language learners. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 45(3), 220-233.
Andersson, E., Fröding, K., & Lundgren. M. (2018). Vi behöver öka kunskapen kring språkstörning-en nationell kartläggning om skolors behov av stöd i arbetet med att
mäta elever med språkstörning. Hämtad 200423 från
https://webbutiken.spsm.se/vi-behover-oka-kunskapen-kring-sprakstorning/.
Asimina, R., & Aikaterini, C. (2015). Language and Mathematical skills in Greek children with SLI. Journal of Psychology and Behavioral Science, 3(2), ss. 148-160.
Aspelin, J. (2013). Var är relationell specialpedagogik? I Aspelin, J. (red.) Relationell specialpedagogik: i teori och praktik. Kristianstad: Kristianstad University Press.
Barnkonventionen: Hämtad 200429 från https://unicef.se/barnkonventionen.
Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A-K., & Sventelius, E. (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Byström, A. (2018). Den nya speciallärarutbildningen. I B. Bruce (red). Att vara speciallärare: Språk-, skriv- och läsutveckling (s. 15-22). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
65
Dowker, A. (2004). What works for children with mathematical difficulties?.
Nottingham: DfES Publications.
Dowker, A. (2012). Individual differences in arithmetic. UK: Psychology Press.
Fazio, B. (1999). Arithmetic calculation, Short-Term Memory, and Language Performance in Children With Specific Language Impairment: A5-Year Follow-Up.
Journal of Speech, Language and Hearing research, vol 42, 420-431.
Gerrbo, I. (2012). Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i praktiken. Bohus: Ale tryckteam.
Grevholm, B. (2014). Lära och undervisa i matematik från förskoleklass till åk 6. (2., uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Göransson, K., Lindqvist, G., Klang, N., Magnusson, G., & Nilholm, C. (2015).
Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning. En enkätstudie. (Forskningsrapport 2015:13). Karlstad: Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Karlstads universitet.
Hallin, A E. (2019). Förstå och arbeta med språkstörning. Stockholm: Natur och Kultur.
Holgersson, I., & Wästerlid, C. (2018). Specialisering barns och elevers matematikutveckling. I Bruce, B. (Red). Att vara speciallärare: Språk-, skriv- och läsutveckling ( s.41-56). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Hopmann, S. (1997). Wolfgang Klafki och den tyska didaktiken. I Uljens, M. (red.).
Didaktik. (s.198-207) Lund: Studentlitteratur.
Kansanen, P., Hansén, S-E., Sjöberg, J., & Kroksmark, T. (2017). Vad är allmändidaktik? I Hansén, S. & Forsman, L. (red.). Allmändidaktik: vetenskap för lärare. (s.29-46) (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
66
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
McIntosh, A. (2008). Förstå och använda tal: en handbok. (1. uppl.) Göteborg:
Nationellt centrum för matematikundervisning (NCM), Göteborgs universitet.
Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet - en vägledning för lärarstudenter. Lund:
Studentlitteratur.
Palla, L. (2013). Konstruktioner av det behövande barnet. Om ”vad”, ”vem” och intersubjektivitet i en specialpedagogisk förskolekontext. I J. Aspelin (Red.). Relationell specialpedagogik - i teori och praktik (s. 163-177). Kristianstad: Kristianstad University Press.
Phillips, D.C., & Soltis. F. J. (2014). Perspektiv på lärande (2. uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Repstad, P. (2007). Närhet och distans - Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap.
Lund: Studentlitteratur.
Schröder, A., & Ritterfeld, U. (2015). Children with Specific Language Impairment (SLI) Nedd Qualitatively Enriched Interactions to Successfully Partake in Mathematics Education. International Journal of Technology and Inclusive Education, 4(1), ss 574-582.
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2011:186. Examensordning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2017:1111. Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100).
Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (2014).Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
67
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.
Reviderad 2019. Stockholm: Skolverket.
Sterner, G., & Lundberg, I. (2002). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik.
Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs universitet.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken - Ett sociokulturellt perspektiv. (3., uppl..) Lund:
Studentlitteratur.
Säljö, R. (2015). Lärande -En introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö:
Gleerups.
Tracy, S. J. (2010). Qualitative quality: Eight ” big-tent” criteria for excellent qualitative research. Qualitative Inquiry, 16(10), 837-851.
Von Ahlefeldt Nisser, D. (2014). Specialpedagogers och speciallärares olika roller och uppdrag – skilda föreställningar möts och möter en pedagogisk praktik . Nordic Studies in Education 34(4): 246-264
Wahlström, N. (2019). Didaktik: ett professionsbegrepp. (Första upplagan). Malmö:
Gleerups.
68