Framtida
forskning

I de provintervjuer som genomfördes, fick vi en föraning om att det finns vissa svårigheter i dessa pedagogers arbete med läsning. De nämner tidsbrist som en svårighet i såväl planering som genomförande av högläsning. Tidsbrist är något som inte alls förekommer i svaren av

pedagogerna i den här studien, vilket får oss att fundera kring intervjufrågorna och om dessa kunnat utformas på ett annat sätt för att få fram det eller om det helt enkelt är så att olika verksamheter, privata i jämförelse med kommunala, skiljer sig åt i bland annat arbetsupplägg.

Det är något som vi velat fördjupa oss i, men som vi tyvärr inte haft tillräckligt med tid för.

En annan sak som vi skulle vilja undersöka mer ingående är det genusperspektivet som vi ser en antydan av i studien, där vi anar ett eventuellt samband mellan femtonåriga pojkars resultat i läsförståelse och det låga läsintresset bland pojkarna i förskolan. Även skillnaden i svaren mellan olika yrkeskategorier och olika yrkeserfarenhet skulle vara intressant att undersöka närmare. Det är något som vi varmt kan rekommendera andra forskare att fördjupa sig i.

Referenser

Björkdahl Ordell, Susanne (2007,a). Vad är det som styr vilka etiska regler som finns? I Di-menäs, Jörgen (red). Lära till lärare. Att utveckla läraryrket, vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber (ss.21-28)

Björkdahl Ordell, Susanne (2007,b). Att tänka på när du planerar att använda enkät som red-skap. I Dimenäs, Jörgen (red). Lära till lärare. Att utveckla läraryrket, vetenskapligt förhåll-ningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber (ss.84-96)

Chambers, Aidan (1998). Böcker inom oss: om boksamtal. Stockholm: Rabén & Sjögren Ekelund, Gabriella (2007). Om barn och böcker: samtal kring berättelser. Stockholm: Sveri-ges utbildningsradio

Fridolfsson, Inger (2008). Grunderna i läs- och skrivinlärning. 1. uppl. Uppsala: Studentlitte-ratur

Gibbons, Pauline (2010). Lyft språket, lyft tänkandet: språk och lärande. 1. uppl. Uppsala:

Hallgren & Fallgren

Granberg, Ann (2006). Småbarns sagostund: kultur, språk och lek. 2. uppl. Stockholm: Liber Heisey, Natalie & Kucan, Linda (2010). Introducing science concepts to primary students through read-alouds: Interactions and multiple texts make the difference. The Reading Teach-er, vol. 63, nr. 8, ss. 666-676

Kihlström, Sonja (2007,a). Att genomföra en intervju. I Dimenäs, Jörgen (red). Lära till lära-re. Att utveckla läraryrket, vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stock-holm: Liber (ss.47-57)

Kihlström, Sonja (2007,b). Fenomenografi. I Dimenäs, Jörgen (red). Lära till lärare. Att ut-veckla läraryrket, vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber (ss.157-171)

Langer, Judith A. (2005). Litterära föreställningsvärldar: litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Daidalos

Lantz, Annika (1993). Intervjumetodik: den professionellt genomförda intervjun. Lund: Stu-dentlitteratur

Liberg, Caroline (1993). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur

Liberg, Caroline (2003). Samtalskulturer – samtal i utveckling. I Bjar, Louise & Liberg, Caro-line (red). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur

Lindö, Rigmor (2009). Det tidiga språkbadet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Lundberg, Ingvar & Herrlin, Katarina (2005). God läsutveckling: kartläggning och övningar.

2., utök. uppl. Stockholm: Natur och kultur

Lyckas med läsning: läs- och skrivinlärning i Nya Zeeland. 1. uppl. (2001). Stockholm: Bon-nier utbildning

Lpfö98. Läroplan för förskolan. (2006). Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet Lpo94. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet.

(2006). Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet

Malmqvist, Johan (2007). Analys utifrån redskapen – allmänt om analys. I Dimenäs, Jörgen (red). Lära till lärare. Att utveckla läraryrket, vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber (ss.122-132)

Molloy, Gunilla (2008). Reflekterande läsning och skrivning. 2., rev. uppl. Lund: Studentlitte-ratur

Pantaleo, Sylvia (2007). Interthinking: Young children using language to think collectively during interactive read-alouds. Early Childhood Education Journal, vol. 34, nr. 6. juni 2007, ss. 439-447

Peters, Sandra Jane (1993). Where have the children gone? Storyreading in kindergarten and prekindergarten classes. Early Child Development and Care, vol. 88, ss. 1-15

Skolverket (2006). PIRLS 2006 Läsförmågan hos elever i årskurs 4 – i Sverige och i världen.

(Elektronisk) Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1756 (åtkomstdatum 2010-04-22)

Skolverket (2009,a). Kursplan i svenska B för gymnasieskolan. (Elektronisk) Tillgänglig:

http://www.skolverket.se/sb/d/561/a/1917 (åtkomstdatum 2010-11-25)

Skolverket (2009,b). Kursplan med kommentarer till mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret i ämnena matematik, svenska och svenska som andraspråk. (Elek-tronisk) Tillgänglig:

http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3890/titleId/SV1010%20-%20Svenska (åtkomstdatum 2010-11-18)

Skolverket (2009,c). Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap – Resultaten i koncentrat. (Elektronisk) Tillgäng-lig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2472 (åtkomstdatum 2010-12-20)

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (Elektronisk) Tillgänglig:

http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska_principer_t f_2002.pdf (åtkomstdatum 2009-12-01)

Vygotskij, Lev S. (1934/1999). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos

Bilaga 1

Varberg, 2010-10-21

Missivbrev Hej!

Vi är två blivande lärare, Barbara Forsström och Emma Hagström som studerar vid Högsko-lan i Borås med inriktning mot förskola och förskoleklass.

Under vår sista termin som vi nyss påbörjat, kommer vi att skriva vårt examensarbete, där vi valt att undersöka hur förskolepedagoger arbetar med högläsning ur ett språkutvecklande per-spektiv. För att få en inblick i det, behöver vi göra en intervjustudie med verksamma pedago-ger. Vi skulle därför vara oerhört tacksamma om just Du skulle vilja delta i vår undersökning.

Intervjuerna kommer att genomföras på din arbetsplats, dock enskilt och beräknas att ta unge-fär 30 minuter. Intervjun kommer att spelas in med hjälp av bandspelare, för att kvalitetssäkra efterarbetet och därmed examensarbetets resultat.

I vårt arbete kommer vi att följa de forskningsetiska principerna, som innebär att varken pe-dagogerna eller förskolan kommer att kunna identifieras i vår undersökning. Likaså har Du rätt att när som helst avbryta intervjun. All data och information som insamlas under intervju-erna kommer endast att användas i forskningssyfte under vår utbildning.

Resultatet av vår undersökning kommer att presenteras i vårt examensarbete. Om Du be-stämmer dig för att delta, skulle det vara till stor hjälp om Du har möjlighet att förbereda dig genom att fundera kring följande frågor:

Vad ser du som viktigt i ditt arbete med barns språkutveckling?

Använder du dig av någon språkfrämjande metod och i så fall vilken?

Hur arbetar du med högläsning i din barngrupp?

Tack för din medverkan!

Är det något Du undrar över är Du välkommen att kontakta oss:

Barbara Forsström, tel. 0708-977219

eller via e-post: barbara.forsstrom@telia.com Emma Hagström, tel. 0734-453719

eller via e-post: emmah_90@hotmail.com

Handledare: Ann-Sofie Karlsson, Högskolan i Borås. Tel. 033-435 42 67 eller via e-post: Ann-Sofie.Karlsson@hb.se

Bilaga 2

Varberg, 2010-10-21 Intervjufrågor

Pedagogens bakgrund Vilket år är du född?

Vilken pedagogisk utbildning har du och vilket år avslutades den?

Hur många års erfarenhet har du av arbete i förskolan?

Pedagogens tankegångar kring sina kunskaper om barns språkutveckling samt högläs-ning som arbetsmetod

Vad ser du som viktigt i ditt arbete med barns språkutveckling?

Hur tror du att högläsning påverkar barns framtida läs- och skrivinlärning?

Vad känner du till om de mål och kriterier i svenska språket som krävs i år 3?

Använder du Lpfö98 i ditt arbete med barns språkutveckling och på vilket sätt?

Pedagogens resonemang kring sitt arbete med högläsning Hur många gånger per vecka har ni högläsning och varför?

Hur planerar du högläsningen?

Vad är enligt dig syftet med högläsningen?

Hur resonerar du kring val av bok?

Hur anpassas böckernas svårighetsgrad efter ålder och mognad på respektive barn?

Hur utvärderar du arbetet med högläsningen?

Upplever du några svårigheter i ditt arbete med högläsning?

Känner du till begreppet boksamtal?

Skulle du vilja tillägga något?