7. Diskussion
7.5 Framtida forskning
Att se på ett fenomen utifrån olika perspektiv är intressant. Undersökningar ur ett
föräldraperspektiv eller barnperspektiv om hur det är att leva med diagnosen språkstörning vore intressant att få genomföra. Att de elever som nämndes i denna undersöknings intervjuer till övervägande del var pojkar väckte också mitt intresse för en ny undersökning ur ett genusperspektiv. Hur olika interventioner påverkar elevers läs- och skrivutveckling är också ett eftersatt område värt att studera.
Jag har i denna undersökning valt att intervjua sex personer med fyra olika yrkestillhörigheter. I vidare forskning skulle detta underlag kunna utökas till fler personer och också då med andra yrkesroller. Rektorers, psykologers, fritidspedagogers, förskollärares och
specialpedagogers perspektiv skulle exempelvis kunna innefattas av en mer omfattande undersökning. Resultatmodellen skulle då kunna prövas utifrån nya resultat. Det skulle också vara intressant att få pröva triangelmodellen på olika skolor. Hur det står det till med
elevkännedom, skolorganisation och specifika kunskaper på olika grundskolor ser jag som möjliga frågor att ställa. Svar på frågan om vad som påverkar dessa områdens kvalitéer skulle kunna ge modellen en ytterligare dimension. Utifrån empirin har jag i analysarbetet sett att dessa temaområden påverkar varandra men frågan är vad av allt som finns utanför triangeln som påverkar dem. Min ”skoltriangel” är inte en ensam ö, även om det är så långt denna studie kan sägas ha sträckt sig, utan skolan är en del av samhället. För att åter referera till Dahllöfs (1992) ”pedagogikens hus” finns det ytterligare nivåer att belysa när det gäller pedagogiska fenomen.
Referenser
Alexandersson, Mikael (1994). Den fenomenografiska forskningsansatsens fokus. I B. Starrin, & P-G. Svensson (red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori (s. 111-138). Lund:
Studentlitteratur.
Bishop, Dorothy V.M. (1997). Uncommon understanding. Development and disorders of
language comprehension in children. East Sussex, NY: Psychology Press Ltd.
Bishop, Dorothy V.M. (2004). Specific language impairment: diagnostic dilemmas. In L. Verhoeven & H. van Balkom (Eds.), Classification of developmental language disorders.
Theoretical issues and clinical implications (pp. 309-330). Mahwah, N.J: Lawrence Erlbaum.
Bishop, Dorothy V.M. & Adams, Cathrine. (1990). A prospective study of the relationship between specific language impairment, phonological disorders and reading retardation.
Journal of Child Psychology and Psychiatry, 31, 1027-1050.
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Carlberg Eriksson, Eva (2009). Språkstörning- en pedagogisk utmaning. Stockholm: Edita. Carlström, Inge & Carlström Hagman, Lena-Pia (2006). Metodik för utvecklingsarbete och
utvärdering. Lund: Studentlitteratur.
Charon, Joel. M. (1992). Symbolic interactionism. An introduction, an interpretation, an
integration. 9th ed. London. Prentice Hall.
Dahlgren, Lars Owe & Johansson, Kristina (2009). Fenomenografi. I A. Fejes & R. Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 122-135). Stockholm: Liber.
Dahllöf, Urban (1992). Har det svenska pedagogikämnet någon identitet? I S. Selander (red.),
Forskning om utbildning- en antologi (s. 156-167). Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag
Symposium.
Dalen, Monica (2007). Intervju som metod. Malmö: Gleerup.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2009). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 13-37). Stockholm: Liber.
Frost, Jørgen, Madsbjerg, Sigrid, Niedersøe, Jan, Olofsson, Åke & Møller Sørensen, Peer (2005). Semantic and phonological skills in predicting reading development: From 3-16 years of age. Dyslexia, 11, s. 79-92.
Gillon, Gail T. (2004). Phonological awareness: from research to practice. New York: Guilford Press.
Guvå, Gunilla & Hylander, Ingrid (1994). Att tillägna sig ”grounded theory”. FOG-rapport nr 43. Linköpings universitet. Institutionen för beteendevetenskap.
Hagtvet, Bente Eriksen (2004). Språkstimulering Del 1. Tal och skrift i förskoleåldern. Stockholm: Natur och Kultur.
Håkansson, Gisela & Hansson, Kristina (2007). Grammatisk utveckling. I U. Nettelbladt & E- K. Salameh (red.), Språkutveckling och språkstörning hos barn. Del 1. (s. 135-169). Lund: Studentlitteratur.
Høien, Torleiv & Lundberg, Ingvar (2009). Dyslexi. Från teori till praktik. Stockholm: Natur & Kultur.
Justice, Laura M., Kaderavek, Joan, Bowles, Ryan & Grimm, Kevin (2005). Language impairment, parent-child shared reading, and phonological awareness: a feasibility study.
Topics in Early Childhood Special Education., volume 25 number 3, 143-156.
Kvale, Steinar (1996). InterViews: An introduction to qualitative research interviewing. California: Sage Publication.
Larsson, Staffan (1986). Kvalitativ analys- exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur. Leonard, Laurence B. (1998). Children with specific language impairment. Cambridge, Mass.; London: MIT Press.
Lgr11 (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Liberg, Caroline (2003). Möten i skriftspråket. I L. Bjar & C. Liberg (red.), Barn utvecklar
Liberg, Caroline (2007). Läsande, skrivande och samtalande. I Skolverket, Att läsa och
skriva – forskning och beprövad erfarenhet. Reviderad upplaga, utgiven av dåvarande Myndigheten för skolutveckling (s. 25-44). Stockholm: Liber Distribution.
Lundberg, Ingvar (2008). God skrivutveckling. Stockholm: Natur & Kultur.
Lundberg, Ingvar & Herrlin, Katarina (2003). God läsutveckling. Stockholm: Natur & Kultur. Magnusson, Eva (1983). The phonology of language-disordered children. Production,
perception and awareness (doctoral dissertation). Lund: Lund university, Dept. of linguistics
and phonetics.
Magnusson, Eva, Nauclér, Kerstin & Reuterskiöld, Christina (2008). Språkstörning i skolåldern. I L. Hartelius, U. Nettelbladt & B. Hammarberg (red.), Logopedi (s. 157-164). Lund: Studentlitteratur.
Marton, Ference (1978). Describing conceptions of the world around us (Reports from the Institute of Education, No 66). Göteborg:University of Göteborg, Institute of Education. Merriam, Sharan B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Miniscalco, Carmela (2007). Language problems at 2½ years of age and their relationship
with school-age language impairment and neuropsychiatric disorder (doktorsavhandling).
Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi.
Nauclér, Kerstin & Magnusson, Eva (2003) . I L. Bjar & C. Liberg (red.), Barn utvecklar sitt
språk ( s. 279-296). Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, Ulrika (2007). Språkstörning hos barn ur ett historiskt perspektiv. I U.
Nettelbladt & E-K. Salameh (red.), Språkutveckling och språkstörning hos barn. Del 1. (s. 35- 56). Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, Ulrika & Salameh, Eva-Kristina (2007). Språkstörning hos barn. I U. Nettelbladt & E-K. Salameh (red.), Språkutveckling och språkstörning hos barn. Del 1. (s. 13-33). Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, Ulrika, Håkansson, Gisela & Salameh, Eva-Kristina (2007). Specifik intervention av fonologi, grammatik och lexikon. I U. Nettelbladt & E-K. Salameh (red.), Språkutveckling
Nettelbladt, Ulrika, Samuelsson, Christina, Sahlén, Birgitta, Hansson, Kristina (2008). Språkstörning hos barn utan andra funktionshinder. I L. Hartelius, U. Nettelbladt & B. Hammarberg (red.), Logopedi (s. 139-147). Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, Ulrika, Samuelsson, Christina, Sahlén, Birgitta & Ors, Marianne (2008). Språkstörningar hos barn och ungdomar. I L. Hartelius, U. Nettelbladt & B. Hammarberg (red.), Logopedi (s. 125-138). Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, Ulrika & Reuterskiöld Wagner, Christina (2003). När samspelet inte fungerar- pragmatiska problem hos barn. I L. Bjar & C. Liberg (red.), Barn utvecklar sitt språk ( s. 171- 192). Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, Claes (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Ors, Marianne (2009). Barnneurologens perspektiv på läsning och skrivning. I L. Bjar & A. Frylmark (red.), Barn läser och skriver (s. 105-125). Lund: Studentlitteratur.
Paul, Rhea (2000). Predicting outcomes of early expressive language delay: Ethical
implications. In D.V.M Bishop & L.B. Leonard (Eds.), Speech and language impairments in
children. Causes, characteristics, intervention and outcome (pp. 195-209). East Sussex:
Psychology Press.
Persson, Bengt (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. Salameh, Eva- Kristina (2008). Språkstörning i kombination med flerspråkighet. I L.
Hartelius, U. Nettelbladt & B. Hammarberg (red.), Logopedi (s. 149-156). Lund: Studentlitteratur.
Samuelsson, Christina (2004). Prosody in Swedish children with language impairment.
Perceptual, acoustic and interactional aspects (doctoral dissertation). Lund: Lund university,
Dept. of logopedics, phoniatrics and audiology.
Sjöström, Ulla (1994). Hermeneutik- att tolka utsagor och handlingar. I B. Starrin, & P-G. Svensson (red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori (s. 73-90). Lund: Studentlitteratur. Snowling, Margaret J. (2000) Language and literacy skills: Who is at risk and why? In D.V.M Bishop & L.B. Leonard (Eds.), Speech and language impairments in children. Causes,
Snowling, Margaret J. & Hulme, Charles (2005). Learning to read with a language impairment. In M.J. Snowling & C. Hulme (Eds.), The science of reading (pp.397-412). Malden: Blackwell.
Socialstyrelsen (2010) Termbank. Tillgänglig via: http://app.socialstyrelsen.se/termbank/ . Stackhouse, Joy (2000). Barriers to literacy development. In D.V.M Bishop & L.B. Leonard (Eds.), Speech and language impairments in children. Causes, characteristics, intervention
and outcome (pp.73-97). East Sussex: Psychology Press.
Stanovich, Keith E. (1986). Matthew effects in reading: Some consequences of individual differences in the acquisition of literacy. Reading Research Quarterly, 21, 360-407. Stothard, Susan E., Snowling, Margaret J.,Bishop, Dorothy V.M., Chipchase, Barry B. & Kaplan, Carole A. (1998). Language impaired preschoolers: A follow-up into adolescence.
Journal of Speech, Language and Hearing Research, 41, 407-418.
Strömqvist, Sven (2003). Barns tidiga språkutveckling. I L. Bjar & C. Liberg (red.), Barn
utvecklar sitt språk ( s. 57-76). Lund: Studentlitteratur.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Szklarski, Andrzej (2009). Qualitative research- a viable methodological alternative in
education. A qualitative research methodologhy concerning children and their education,2, 9- 19.
Taube, Karin (2007). Läsinlärning och självförtroende: psykologiska teorier, empiriska
undersökningar och pedagogiska konsekvenser. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Thornberg, Robert & Forslund Frykedal, Karin (2009). Grundad teori. I A. Fejes & R. Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 13-37). Stockholm: Liber.
Vargha- Khadem, F., Watkins, K.E., Price, C.J., Ashburner, J, Allcock, K.J. & Connely, A., Frackowiak R.S., Friston K.J., Pembrey M.E., Mishkin M., Gadian D.G. & Passingham R.E. (1998). Neural basis of an inherited speech and language disorder. Proceedings, National
Vetenskapsrådet (2007). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Tillgänglig via:
http://www.vr.se/download/18.6b2f98a910b3e260ae28000360/HS_15.pdf .
Westlund, Ingrid (2009). Hermeneutik. I A. Fejes & R. Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ
analys (s. 62-80). Stockholm: Liber.
WHO (2001). Klassifikationssystem om funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Tillgänglig via: http://www.who.int/classifications/icf/ .
Intervjuguide
Bilaga 1
Information:
Syftet med min undersökning Enbart för mitt examensarbete Konfidentiellt, avidentifieras Tillåtet att avbryta medverkan Inledande frågor: (bandas ej) Kön
Ålder
Yrke/Utbildning
Yrkeserfarenhet/bakgrund Begreppet språkstörning: Vad innebär ”språkstörning”?
Hur talas det om begreppet språkstörning på din arbetsplats? Hur vet du att ett barn har en språkstörning?
Språkstörning i förhållande till läs- och skrivutvecklingen: Hur ser du på relationen språkstörning och läs- och skrivutveckling?
Vad uppfattar du som svårigheter och framgångsfaktorer i arbetet med barnens läs- och skrivutveckling? Lärmiljön för barn med språkstörning:
Vad är ”lärmiljö” för dig?
Hur tänker du och vad gör du, utifrån din yrkesroll, för att skapa en god lärmiljö för barnen med språkstörning som ska lära sig läsa och skriva?
Hur arbetar ni med läsningen och skrivningen? Exempel? Vilka insatser anser du krävs på organisationsnivå? Vilka insatser anser du krävs på gruppnivå? Vilka insatser anser du krävs på individnivå? Vad uppfattar du görs?
Vad saknar du?
Har du något du vill tillägga? Avslutning: (bandas ej)
Hör gärna av dig om du kommer på något mer. Kan jag höra av mig om något är oklart? Vill du ta del av min uppsats? Adress el mail!
Intervjuguide, reviderad
Bilaga 2
Information:
Syftet med min undersökning Enbart för mitt examensarbete Konfidentiellt, avidentifieras Tillåtet att avbryta medverkan Inledande frågor: (bandas ej) Kön
Ålder
Yrke/Utbildning
Yrkeserfarenhet/bakgrund
Vad beror det på att du arbetar med just det? (bandas) Begreppet språkstörning:
Vad innebär ”språkstörning” för dig?
Vad har elever med språkstörning som du mött lärt dig om språkstörning? Hur talas det om begreppet språkstörning på din arbetsplats?
Hur vet du att ett barn har en språkstörning?
Språkstörning i förhållande till läs- och skrivutvecklingen: Hur ser du på relationen språkstörning och läs- och skrivutveckling?
Kan du ge exempel på vilka svårigheter barn med språkstörning kan möta när de ska lära sig läsa och skriva? Hur löser de det?
Lärmiljön för barn med språkstörning: Vad är ”lärmiljö” för dig?
Hur tänker du och vad gör du, utifrån din yrkesroll, för att skapa en god lärmiljö för barnen med språkstörning som ska lära sig läsa och skriva?
Hur arbetar ni med läsningen och skrivningen? Exempel? Vilka insatser anser du krävs på organisationsnivå? Vilka insatser anser du krävs på gruppnivå? Vilka insatser anser du krävs på individnivå?
Vad uppfattar du görs? (förebyggande, interventioner) Vad saknar du?
Vilka råd skulle du vilja ge mig, som blivande speciallärare, inför mötet med elever med språkstörning? Har du något du vill tillägga?
Avslutning: (bandas ej)
Hör gärna av dig om du kommer på något mer. Kan jag höra av mig om något är oklart? Vill du ta del av min uppsats? Adress el mail!
Information om intervju
Bilaga 3
Syftet med denna intervju är att söka uppfattningar om språkstörningsbegreppet, dess
påverkan på läs- och skrivutveckling samt om den lärmiljö eleverna med språkstörning (år 1- 3) erbjuds.
Under denna intervju följs Vetenskapsrådets individskyddskrav. Du har rätt att när som helst avbryta din medverkan. Dina svar kommer att avidentifieras och ditt namn kommer inte att användas i min text. Uppgifterna kommer endast att användas till mitt examensarbete på speciallärarprogrammet på Linköpings universitet.
Intervjun kommer att bandas. Dessa bandinspelningar kommer, efter att examensarbetet är godkänt, att förstöras.
Om du efter intervjun funderar på något eller har något att tillägga får du gärna höra av dig till mig på mailadressen jessica.bladh@vadstena.se eller på telefon 0143-144 44.
Underskrift: Jessica Bladh………..