Uppsatsen bidrar med insikter till vidare forskning och utvärdering av beteende och stadsplanering. Uppsatsförfattarna har i analysen visat på hur komplicerat det är att påverka beteenden utan att veta vad som ligger till grund för dem. Individer har olika värderingar och preferenser vilket medför blandade reaktioner. Därför är det svårt att planera för beteenden i ett nytt område.
Vidare forskningsämnen baserat på teman den här uppsatsen vidrört är exempelvis segregation och nudging. Forskning om segregation i förhållande till stadsplanering kan motverka att nya stadsdelar överlag inte blir avskärmade från resten av staden eller delar av befolkningen. Nudging utgör ett förhållandevis nytt forskningsområde inom beteendeförändring. Det syftar till att hitta metoder att ändra individers beteenden utan att deras preferenser förändras, vilket den här uppsatsen menar att stadsplanering kan.
Det är författarnas förhoppning att den här uppsatsen inspirerar till fler analyser av Vallastaden. De lärdomar som kan dras från den här typen av projekt kan bidra till en värld med mer, och fler, hållbara städer.
Referenser
Al-Hindi, K. F. (2001). The New Urbanism: Where and for Whom? Investigation of an Emergent Paradigm. Urban Geography, 22(3), 202–219.
Alvin, Å. (2015). Byggherrar hoppar av i Vallastaden. Corren. Tillgänlig: http://www.corren.se/nyheter/linkoping/byggherrar-hoppar-av-i- vallastaden-7811829.aspx (2016-04-25)
Andersson, B., Olsson, S. & Jonasson, K. (1988). Experimenthuset i Järnbrott : erfarenheter från ett hus med flyttbara väggar. Stockholm: Statens råd för byggnadsforskning.
Boverket. (2015). Attraktiva miljonprogramsområden: platskvalitet med ökad delaktighet. Karlskrona: Boverket. Tillgänglig:
http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2015/attrak tiva-miljonprogramsomraden-platskvalitet-med-okad-delaktighet3.pdf Brundtland, G. H. & Hägerhäll, B. (1988). Vår gemensamma framtid: [rapport
från] Världskommissionen för miljö och utveckling under ordförandeskap av Gro Harlem Brundtland. Stockholm: Prisma Tiden, 1988.
Buchanan, J. M. (1965). An Economic Theory of Clubs. Economica, 32(125), 1–14. Coleman, J. S. (1988). Social Capital in the Creation of Human Capital. American
Journal of Sociology, Vol. 94 , Supplement: Organizations and Institutions: Sociological and Economic Approaches to the Analysis of Social Structure, 19, 94(1988), 95-120.
Congress for the New Urbanism. (2015a). What is New Urbanism? Tillgänglig: https://www.cnu.org/resources/what-new-urbanism (2016-04-01) Congress for the New Urbanism. (2015b). The Charter of the new urbanism.
Tillgänglig: https://www.cnu.org/who-we-are/charter-new-urbanism (2016-04-01)
Connelly, S. (2007). Mapping Sustainable Development as a Contested Concept. Local Environment, 12(3), 259–278.
Crane, R. & Scweitzer, L. A. (2003). Transport and sustainability: The role of the built environment. Built Environment, 29(3), 238–252.
Dempsey, N., Bramley, G., Power, S. & Brown, C. (2009). The Social Dimension of Sustainable Development: Defining Urban Social Sustainability.
Sustainable Development, 19(2011), 289–300.
Fischer, J. M. & Amekudzi, A. (2010). Quality of Life , Sustainable Civil
Infrastructures and Sustainable Development. Sustainable Development, (MARCH), 1–23.
Freyman, M. (2012). An Exploration of Sustainability and its Application to Corporate Reporting. Tillgänglig: http://hausercenter.org/iri/wp-
content/uploads/2012/06/Final-An-Exploration-of-Sustainability-and-its- Application-to-Corporate-Reporting.pdf
Giddings, B., Hopwood, B. & O’Brien, G. (2002). Environment, economy and society: Fitting them together into sustainable development. Sustainable Development, 10(4), 187–196.
Granström, O. (2007). En döende homo oeconomicus? Om nationalekonomi och altruism. Ekonomisk Debatt, 35(1), 40–51.
Georg, S. (1999). The social shaping of household consumption, Ecological Economics, 28, 455–466.
Grober, U. (2007). Deep roots: A conceptual history of “sustainable development” (Nachhaltigkeit) Tillgänglig: http://hdl.handle.net/10419/50254
Gustavsson, E. & Elander, I. (2013). Social hållbarhet inte bara ”sustainababble”? Från mångtydig vision till analytiskt redskap vid uppföljning av
stadsbyggnadsprojekt (Centrum för Urbana och Regionala Studiers skriftserie, nr 69). Örebro: Örebro universitet.
Handy, S., Cao, X., & Mokhtarian, P. (2005). Correlation or causality between the built environment and travel behavior? Evidence from Northern California. Transportation Research Part D, 10(2005), 427–444.
Haslum, J., Wahlqvist, F., & Setterdahl, L. (2012). Allmän arkitekttävling Vallastaden. Linköping: Linköpings kommun. Tillgänlig:
http://www.vallastaden2017.se/custom/uploads/2015/06/vallastaden2017 _tavlingsprogram.pdf
Helmér, Simon. Lunchföreläsning om Vallastaden - Linköpings nya stadsdel. Linköpings universitet den 25 april 2016.
Hindriks, J., & Myles, G. D. (2006). Intermediate Public Economics. Cambridge: The MIT Press.
Hökerum Bygg AB. (2015). Magasinet.
http://www.hokerumbygg.se/filer/Bofaktabroschyr november 2015.pdf Lund, H. (2003). Testing the Claims of New Urbanism. Journal of the American
Planning Association, 69(4), 414–429.
ICLEI. (1996). The Local Agenda 21 Planning Guide. Toronto. International Council for Local Environmental Initiatives (ICLEI) and The Local Agenda 21
Planning Guide International Development Research Centre (IDRC) Jensen, C. (2015). Hållbarhet som mål eller process. Kommunal Ekonomi, (5), 29-
30.
Lancaster, K. J. (1966). A New Approach to Consumer Theory. Journal of Political Economy, 74(2), 132.
Linköpings kommun. (2013). Kvalitetsprogram. Tillgänglig:
http://www.vallastaden2017.se/custom/uploads/2015/06/vallastaden2017 _kvalitetsprogram.pdf (2016-03-03)
Linköpings kommun. (2014). Markanvisning 2017 Vallastaden. Tillgänglig:
http://www.linkoping.se/Global/Bygga%20och%20bo/Planer%20och%20b yggprojekt/Markanvisning/Vallastaden%202014-03-
19/Markanvisning%20Vallastaden%20140319.pdf?epslanguage=sv (2016- 03-03)
Linköpings kommun. (2015a). Nya bostäder. Tillgänlig:
http://www.linkoping.se/Bygga-bo/Hitta-bostad/Nya-bostader/ (2016-05- 10)
Linköpings Kommun. (2015b). Ägardirektiv för Linköpingsexpo AB. Tillgänglig: http://www.linkoping.se/Global/Om%20kommunen/Kommunens%20f%C
3%B6retag/%C3%84gardirektiv/S%C3%A4rskilt%20%C3%A4gardirektiv% 20link%C3%B6pingsexpo%20(2).pdf?epslanguage=sv (2016-03-03)
Loewenstein, G., & Adler, D. (1995). A Bias in the Prediction of Tastes. Economic Journal, 105(431), 929–937.
Lundahl, G. (1985). Bo 85. Form, 7, 16–21.
Mebratu, D. (1998). Sustainability and sustainable development. Environmental Impact Assessment Review, 18(6), 493–520.
Mueller, D. C. (1979). Public choice. Cambridge: Cambridge University Press. Nationalencyklopedin. (2016). Bostadsmässa. Tillgänglig:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bostadsmässa (2016-05- 24)
Nilsson, D. (2006). Miljösatsningarna på Bo01 i Malmö. Tillgänglig:
http://malmo.se/download/18.24a63bbe13e8ea7a3c695ee/1383643951471 /Faktablad+Milj%C3%B6satsningarna+p%C3%A5+Bo01+(2007).pdf (2016-03-15)
Nordregio. (u.å.) Planning for urban social sustainability in the Nordic countries. (Websida). Tillgänglig: http://www.nordregio.se/en/Nordregio-
Research/Planning-for-urban-social-sustainability-in-the-Nordic- countries/ (2016-03-15)
North, D. C. (1993). What Do We Mean by Rationality? Public Choice, 77, 159–162. Nylander, O. (2013). Svensk bostad 1850-2000. Lund: Studentlitteratur, 2013. OECD. (2008). Household Behaviour and the Environment. Oecd. Tillgänglig:
https://www.oecd.org/environment/consumption- innovation/42183878.pdf
Ohler, A. M., & Billger, S. M. (2014). Does environmental concern change the tragedy of the commons ? Factors affecting energy saving behaviors and electricity usage. Ecological Economics, 107, 1–12.
Olson, M. (1971). The Logic of Collective Action: Public Goods and the Theory of Groups. Cambridge, EUA: Harvard University, 2003.
Ostrom, E. (2009). Allmänningen som samhällsinstitution. Lund: Arkiv.
Palm, J. & Wihlborg, E. (2013). Vallastaden växer fram. (Perspektiv på tekniken, nr 6). Linköping: Linköpings universitet.
Panagopoulos, T., González Duque, J. A. & Bostenaru Dan, M. (2015). Urban planning with respect to environmental quality and human well-being. Environmental Pollution, 208, 137–144.
PEAB. (2016). Planritningsbroschyr Campus Corner. Tillgänglig:
http://www.peabbostad.se/PageFiles/47731/Planritningsbroschyr Campus Corner.pdf
Pearsall, H. & Pierce, J. (2010). Urban sustainability and environmental justice: evaluating the linkages in public planning/policy discourse. Local Environment, 15(6), 569–580.
Persson, B. (2005). Bo01 - hållbar framtidsstad: lärdomar och erfarenheter. Stockholm: Formas.
Peters, K., Elands, B. & Buijs, A. (2010). Social interactions in urban parks: Stimulating social cohesion? Urban Forestry and Urban Greening, 9(2), 93–100.
Rabin, M. (1993). Incorporating Fairness into Game Theory and Economics. The American Economic Review, 83(5), 1281–1302.
Rebillon, J. & Sjölin, J. (2012). Idéer om LinköpingsBo2016. Tillgänglig:
http://www.vallastaden2017.se/custom/uploads/2015/06/vallastaden2017 _idebok.pdf
Rérat, P. (2012). Housing, the Compact City and Sustainable Development: Some Insights From Recent Urban Trends in Switzerland. International Journal of Housing Policy, 12(2), 115–136.
Rothstein, B. (2003). Sociala fällor och tillitens problem. Stockholm: SNS förlag. Saelens, B. E. & Handy, S. L. (2008). Built environment correlates of walking: A
review. Medicine and Science in Sports and Exercise, 40(7 SUPPL.1), 550– 566.
Schmithüsen, F. (2013). Three hundred years of applied sustainability in forestry. Unasylva, 64(240), 3–11.
Sjölin, J. (2012). En stadsdel för alla. Tillgänglig:
http://www.vallastaden2017.se/en-stadsdel-for-alla/ (2016-05-18) Skanska. (2016). En smartare vardag. Tillgänglig:
http://bostad.skanska.se/Services/FileStoreProxy/GetFile.ashx?id=1960fb bd-41fa-4139-8d90-2740d6a0c28c (2016-05-25)
Sunfleet. Bilpool i Malmö, Västra Hamnen. Tillgänglig:
https://www.sunfleet.com/bilpooler/malmo/vastra-hamnen/ (2016-04-01) Söderholm, P. (2008). Hållbara hushåll: Miljöpolitik och ekologisk hållbarhet i
vardagen. Stockholm: Naturvårdsverket.
Söderlind, J. (1986). Kultur under glas. Arkitektur, 6, 13–20.
Tekniska verken & Uponor (u.å). Infrakulvert Vallastaden (faktablad). Tillgänglig: https://www.uponor.se/~/media/countryspecific/sweden-infra/download- center/current/infrastructure_solutions/saljbroschyrer/infrakulvert- vallastaden-uppslag.pdf?version=2).
Tersmeden, C. B. (2015). Bilpoolstvång i nya stadsdelen. Tillgänglig:
http://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/bilpoolstvang-i-nya-stadsdelen (2016-04-01)
Trudeau, D. (2013). New urbanism as sustainable development? Geography Compass, 7(6), 435–448.
Vallastaden2017 a. Vision. Tillgänglig: http://www.vallastaden2017.se/om- satsningen/ (2016-02-16)
Vallastaden2017 b. Om Vallastaden. Tillgänglig:
http://www.vallastaden2017.se/om-vallastaden/ (2016-02-16) Vallastaden2017 c. Dokument. Tillgänglig:
http://www.vallastaden2017.se/dokument/ (2016-02-10)
Vallastaden2017 d. Flytta hit. Tillgänlig: http://www.vallastaden2017.se/flytta-hit/ (2016-02-22)
Vallastaden2017 e. Omniplan. Tillgänglig: http://www.vallastaden2017.se/flytta- hit/omniplan/ (2016-04-25)
Vredin Johansson, M., Heldt, T. & Johansson, P. (2006). The effects of attitudes and personality traits on mode choice. Transportation Research Part A: Policy and Practice, 40(6), 507–525.
Williams, K. & Dair, C. (2007). A framework of sustainable behaviours that can be enabled through the design of neighbourhood-scale developments.
Sustainable Development, 15(3), 160–173.
Youngentob, K. (2005). Is a New Urban Development Model Building Greener Communities? Environment and Behavior, 37(6), 731–759.
Åslund, B. (2013). Bilpool i Malmö blev succé. Fastighetstidningen. Tillgänglig: http://fastighetstidningen.se/bilpool-i-malmo-blev-succe/ (2016-05-11) Åström, B., Philipson, I. & Järnberg, B. (1986). Bygg för gemenskap:
dokumentationer och reflektioner kring 1985 års svenska bostadsmässa Bo 85. Stockholm: Bostadsdepartementet.