Framtida forskning

I vår undersökning så har vi valt att kolla på tidsseriedata mellan datumen 2013-08-31 till 2018-10-31, vi har inte tagit i beaktning hur OMXS30 har utvecklats under tidsperioden och som tidigare nämnt har vi sett en starkt uppåtgående trend under hela tidsperioden. Till framtida forskning är det av intresse att på ett djupare plan undersöka hur avkastningen och investeringarna som hedgefonder gör varierar över olika marknadstrender. Detta hade gett ett ytterligare djup i forskningen, eftersom hedgefonders primära målsättning borde vara att skydda kapitalet. Om de skulle lyckas med detta bör de överavkasta marknaden väsentligt under perioder där marknaden utvecklas negativt.

Om hedgefonders primära uppgift är att hantera risker är det också av intresse att i framtida forskning genomföra en mer genomgående riskanalys. Vi har i vår diskussion nämnt de brister som finns i riskmåtten som har använt och det hade varit intressant att komplettera denna riskanalys med ytterligare analys. Avslutningsvis bör tidigare forskning också genomföra en stilanalys på svenska hedgefonder med en mer sofistikerad metodik. Vi nämnde i studien att ”Quadratic Programming” vore ett sätt att undersöka detta och då exempelvis genom att använda sig av Markowitz Critical Line-metod som är en optimeringsmetod som tillexempel skulle kunna användas för att minimera feltermen i regressionen och på så sätt ge en mer rättvisande bild.

8.3 Sanningskriterier

8.3.1 Validitet

Man kan bedöma validitet på många olika sätt. Men i grund och botten handlar det om att se till så att man mäter det man verkligen önskar att mäta. Det vill säga att våra mått representerar och ger en sann bild av vad vi är intresserade av att mäta (Collis & Hussey, 2014, s.196–197). Om validiteten är låg så blir det svårt för en forskning att kunna komma fram till rimliga slutsatser och ge ett korrekt resultat. Validitet kan ha olika former och inom kvantitativ forskning så är huvudområdena extern validitet och begreppsvaliditet (Bryman & Bell, 2015, s.50)

Begreppsvaliditet

Begreppsvaliditet eller som vissa säger teoretisk validitet är ett slag av validitet som handlar om att se om ett mått för ett visst begrepp verkligen representerar det valda begreppets beteckning. För att sedan kunna göra en bedömning av begreppsvaliditeten utgår man från att måttet är reliabelt. (Bryman & Bell, 2015, s.50). Det råder inga tvivel om att vi i denna studie har lyckats mäta det som vi ämnar mäta. De variabler som har definierats och det data som använts för att representera respektive variabel är högst objektiva i sin karaktär och har bra stöd i tidigare forskning. Det går dock att höja en viss kritik över den, sett till tidigare forskning, relativt låga förklaringsgraden, 𝑅2, i vår stilanalys och de resultaten bör tolkas med viss försiktighet, även om över- och underviktningen i olika tillgångsslag ter sig vara logisk sett till rådande klimat på de finansiella marknaderna och hedgefonders prestationer under den undersökta tidsperioden.

Den andra formen av validitet som främst framkommer i kvantitativ forskning är extern validitet. Extern validitet handlar om att kolla om man kan dra slutsatser utanför forskningens område med resultaten man fått, det vill säga om vi med vårt resultat kan dra allmänna slutsatser. Hur människor och organisationer som ska delta i forskningen

47

väljs ut blir därmed en oerhört noggrann punkt i forskningen, vilket gör att representativa urval i en kvantitativ forskning väger tungt (Bryman & Bell, 2015, s.52). Det finns en problematik i att det råder en oklarhet i hur många hedgefonder det finns på den svenska marknaden men valet av att använda fond-i-fond-hedgefonder minskar denna problematik då dessa fonder har möjlighet att investera i de hedgefonder som inte redovisar sina resultat offentligt och som alltså hade varit ett bortfall i databasen om vi använde oss av data för vanliga hedgefonder. Detta tillvägagångssätt för att mäta hedgefonders prestationer har starkt stöd i tidigare studier (se kapitel 4.3.2) och de resultat som presenteras i studien bör anses vara generaliserbara över den svenska hedgefondmarknaden.

8.3.2 Reliabilitet

När man genomför en forskningsstudie så kan man stöta på problem med tillförlitligheten och exaktheten. Det man menar med reliabiliteten är alltså att om någon annan skulle utföra samma forskning skulle den personen inte stöta på några markanta skillnader i sitt resultat i jämförelse med det resultatet vi får i vår forskning (Bryman & Bell, 2015, s.49). Reliabiliteten i kvantitativ forskning sägs vara allmänt högre än den är i kvalitativa studier. Anledningen till den lägre reliabiliteten i kvalitativa studier är främst för att inte lika mycket tyngd läggs på reliabilitet, speciellt då de kvalitativa studierna kan subjektivt tolkas på olika sätt (Collis & Hussey, 2014, s. 52–53). Det finns även en anknytning mellan dessa två parametrar trots att man i analytisk bemärkelse kan skilja dem åt. Att ha en stabil validitet förutsätter nämligen att ha man har en stabil reliabilitet. Detta innebär att en mätning av något inte är reliabelt om man inte kan påvisa att den är valid. Bakvänt så innebär en hög reliabilitet alltid en hög validitet.

Den data som har använts i denna studie är hämtade från tillförlitliga källor och är fritt från personliga biases från forskarnas sida. Det finns dock en hel del problematik med data på hedgefonder då det inte finns något krav att rapportera och redovisa siffror på sin prestation, vilket innebär att hedgefonddata innehåller mycket bias (se kapitel 4.3.2). Effekten av dessa olika biases kommer att variera mellan olika tidsperioder vilket innebär att olika mätfel kommer att förekomma beroende på vilken tidsperiod som studien genomförs på. Detta är ett problem som är viktigt att vara medveten om men som vi tyvärr inte har någon möjlighet att hantera på ett bättre sätt än vi redan gjort i studien.

8.3.3 Generaliserbarhet

Collis & Hussey (2014, s.54) beskriver generaliserbarhet som i vilken utsträckning resultaten i en forskningsstudie är generaliserbara över andra urvalsgrupper från samma population. Eftersom att studien tar sin utgångspunkt i historiskt data från svenska hedgefonder är det rimligt att anta att studiens generaliserbarhet över den svenska marknaden är god. Vidare har vi också presenterat, testat för och hanterat potentiella bias i våra estimatorer, vilket gör att generaliserbarheten i resultaten bör bedömas vara god.

Vi har också presenterat, testat för och hanterat potentiella bias i våra estimatorer, vilket gör att generaliserbarheten i resultaten bör bedömas vara god.

48

Källförteckning

Ackerman, C., Mc Nally, R., & Ravenscraft, D. (1999). The performance of Hedge Funds. Risk, Return and Incentive, Journal of finance, vol. 54, pp. 833-874.

Aggarwal, R. K., & Jorion, P. (2010). The performance of emerging hedge funds and managers. Journal of Financial Economics, 96(2), 238-256.

Alwan, A., Craig, B., Ducworth, W., McCabe, G., & Moore, D. (2011). The Practice of Statistics for Bussiness and Economics. New York: W.H Freeman and Company.

Amin, G. S., & Kat, H. M. (2003). Hedgefund Performance 1990-2000: Do the ”Money Machines” Really Add Value? Journal of Financial and Quantitative Analysis, Vol. 38, No.2.

Anderlind Å., Dotevall B., Eidolf E., & Holm M., Sommerlou P. (2003). Hedgefonder. Lund: Acedemia Adacta AB. Upplaga 1:1

Aspadarec, W. (2013). Investment Performance of Hedge Funds, Folia Oeconomica Stetinensia. 13(1), 71–101.

Beckman M, Björkman M, Dahlström R, Grundell E, Holmstrand E, Lundquist L. & et al. (2016). Rådgivning på värdepappersmarknaden. 3: e uppl.

Beder, T. (1995). VaR: seductive but dangerous. Financial Analysts Journal. 12–24.

Bodie Z., Kane A., & Marcus A. J. (2014). Investments. 10th Global Edition.

Boyson, N. M. (2008). Hedge fund performance persistence: A new approach. Financial Analysts Journal, 64(6), 27-44.

Bratt, F. (2016). Varnar för hedgefonder:”funkar inte längre”. Svenska Dagbladet, [Online] 30 november.

Tillgänglig via; https://www.svd.se/experter-varnar-for-hedgefonder-funkar-inte-langre

[Hämtad 3 januari 2019]

Brooks, C., & Kat H. (2002). The Statistical Properties of Hedge Fund Index Returns and Their Implications for Investors. Journal of Alternative Investments, vol. 5, pp. 26-44.

Brown, S. J., Goetzmann, W., Ibbotson, G., & Ross, S. A. (1992). Survivorship Bias in Performance Studies. Review of Financial Studies, vol. 5, pp.553-589.

Brown, S. J., Goetzmann, W., & Ibbotson, G. (1999). Offshore Hedge Funds: Survival and Performance 1989-1995. Journal of Bussiness, vol. 72, pp. 91-118.

Brown, S. J., Goetzmann, W., & Park, J. (1997). Conditions for Survival: Changing Risk and the Performance of Hedge Fund Managers and CTAs. Working Paper, New York Univ.

49

Bryman A., & Bell E. (2015). Business research methods. 4:e uppl. Oxford.

Bryman, A., & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 3:e uppl. Liber.

Capocci, D., & Hübner, G. (2004). Analysis of hedge fund performance. Journal of Empirical Finance, 11(1), 55-89.

Capocci, D., Corhay, A., & Hübner, G. (2005). Hedge Fund Performance and Persistence in Bull and Bear Markets. The European Journal of Finance. 11(5), 361-392.

Christiansen, C., Christensen, B., & Madsen, P. B. (2004). A Quantitative Analysis of Hedge FundStyle and Performance. Intelligent Hedge Fund Investing.

Collis, J., & Hussey, R. (2014). Business Research-a practical guide for undergraduate and postgraduate students. Palgrave Macmillan Higher Education.

Davidsson B., & Runa P. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Upplaga 4:3

Diener, E. & Crandall, R. (1978). Ethics in social and behavioral research. U Chicago Press.

Duffie, D., & Pan, J. (1997). An Overview of Value at Risk. J. Derivatives 4, 7-49.

Edwards, F. R., & Caglayan, M. O. (2001). Hedge fund performance and manager skill. Journal of Futures Markets: Futures, Options, and Other Derivative Products, 21(11), 1003-1028.

Efron, B., & Tibshirani, R. J. (1993). An Introduction to the Bootstrap. Chapman and Hall.

Fama, F. E. (1965). The Behavior of Stock-Market Prices. The Journal of Business. Vol. 38, No. 1, pp. 34-105.

Fama, F. E., 1970, Efficient Capital Markets: A Review of Theory and Empirical Work, Journal of Finance, Volume 25, issue 2, pp. 383-417.

Floyd, D. (2017, 11 september). Buffets bet with Hedge Funds: And the winner is ..., Investopedia. https://www.investopedia.com/articles/investing/030916/buffetts-bet- hedge-funds-year-eight-brka-brkb.asp [Hämtad 3 januari 2019]

Fondbolagens Förening. (2017). Nya rekord för fondsparandet 2017. [Broschyr]

http://www.fondbolagen.se/PageFiles/835/Fondsparandet%202017.pdf [Hämtad 3 januari 2019]

Friedman, N. (2017). Biggest Winner of Famed Buffet Bet? Girls Charity, The Wallstreet Journal, [Online] 30 December.

Tillgänglig via; https://blogs.wsj.com/moneybeat/2017/12/30/biggest-winner-of-famed-

50

Fung, W., & Hsieh, D. A. (1997a). Investment Style and Survivorship Bias in the Returns of CTAs: The Information Content of Track Record. Journal of Portfolio Management, vol. 24, pp. 30-41.

Fung, W., & Hsieh, D. A. (1997b). Empirical Characteristics of Dynamic Trading Strategies: The Case Hedge Funds. Review of Financial Studies. vol. 10, pp. 275-302.

Fung, W., & Hsieh, D. A. (2000). Performance Characteristics of Hedge Funds and Commodity Funds: Natural vs. Spurious Biases. Journal of Finance, vol. 35, No. 3, pp. 291-307.

Greene, W. (2012). Econometric analysis. 7: e uppl. London: Pearson.

Grinblatt, M., & Titman, S. (1989). Mutual Fund Performance: An Analysis of Quarterly Portfolio Holdings. Jorunal of Business, vol. 62, pp. 393-416.

Hedges IV., & James R. (2005). Hedges on Hedge Funds. Hoboken, New Jersey: John Wiley & Sons, Inc.

Hendricks, D. (1996). Evaluation of value-at-risk models using historical data. Federal Reserve Bank of New York Economic Police Review 2, 39–70.

Jensen, M.C. (1968). The Performance of Mutual Funds in the Period 1945-1964. The Journal of Finance, Vol. 23, No.2, pp. 389-416

Joenväärä, J., Kosowski, R., & Tolonen, P. (2016). Hedge fund performance: What do we know?

Jorion, P. (2007). Value at Risk – The New Benchmark for Managing Financial Risk. 3: e uppl. McGraw-Hill.

Kennedy, P. (2008). A Guide to Econometrics. 6: e uppl. Malden: Blackwell Publishers Inc.

Liang, B. (1998). On the Performance of Hedge Funds. Financial Analysts Journal, 55(4), 72-85.

Liang, B. (2001). Hedge Fund Performance: 1990-1999. Financial Analyst Journal, 57, No.1, pp. 11-18.

Lind, G. (2018, 3 december). Intervju om hedgefonders prestationer. [Video].

https://www.affarsvarlden.se/play/flopp-for-hedgefonder-6941126 [Hämtad 3 20

december 2018]

Lintner, J. (1965). The Valuation of Risk Assets and the Selection of Risky Investments in Stock Portfolios and Capital Budgets. A review of Economics and Statistics, 47, 13-37.

Malkiel, B. G. (1995). Returns from Investing in Equity Mutual Funds 1971 to 1991. Journal of Finance, vol.50, pp.549-572.

51

Malkiel, B. G. (2005). Hedge Funds: Risk and Return. Financial Analysts Journal, Vol. 61, No. 6, pp. 80-88.

Markowitz, H. (1952). Portfolio Selection. The Journal of Finance, Vol. 7, No. 1, pp. 77- 91.

Mossin., J. (1966). Equilibrium in a Capital Asset Market. Econometrica, Vol. 34, No. 4 pp. 768-783.

Park, J. (1995). Managed Futures as an Investment Set. Ph.D. Diss., Colombia University.

Riksbanken. (2018. 31 oktober). Statistik. https://www.riksbank.se/sv/statistik/ [Hämtad 2018-11-05]

Schneeweis, T., & Spurigin, R. (1998). Multifactor Analysis of Hedge Fund, Managed Futures and Mutual Fund Return and Risk Characteristics. Journal of Alternative Investments, vol. 1, pp. 1-24.

Sharpe, W.F. (1964). Capital Asset Prices: A Theory of Market Equilibrium under conditions of risk. The Jorunal of Finance, vol. XIX, No.3.

Sharpe, W.F. (1966). Mutual Fund Performance. The Journal of Business, Vol.39, No.1, Part 2: Supplement on Security Prices., pp. 119-138.

Sharpe, W.F. (1975). Adjusting for Risk in Portfolio Performance Measurement. Journal of Portfolio Management, pp. 29-34.

Sharpe, W. F. (1992). Asset allocation: Management style and performance measurement. Journal of portfolio Management, vol. 18(2), pp. 7-19.

Sharpe, W.F. (1994). The Sharpe Ratio. The Journal of Portfolio Management.

Stock, J., & Watson, M. (2008) Introduction to econometrics. 2: a globala uppl. Harlow: Pearson Education.

Stock, J., & Watson, M. (2015) Introduction to econometrics. 3: e globala uppl. Harlow: Pearson Education.

Ståhl, P. (2016. 16 februari). Så funkar lång/kort hedge.

https://www.avanza.se/placera/redaktionellt/2016/02/16/sa-funkar-langkort-hedge.html

[Hämtad 2018-10-30]

Treynor, J. L. (1961). Market value, time, and risk. Unpublished manuscript.

Treynor, J. L. (1962). Toward a theory of market value of risky assets. Unpublished manuscript.

Treynor, J.L. (1965). How to Rate Management of Investment Funds. Unpublished Manuscript.

52

Treynor, J.L., & Mazuy, K. (1966). Can mutual funds outguess the market? Harvard business review, 44(4), pp. 131-136.

Tsay, R. S. (2013). An Introduction to Analysis of Financial Data with R. Hoboken New Jersey: Wiley.

53