5. Syfte och frågeställning
9.1 Framtida forskning
Förslag på hur man kan gå vidare med studien är att studera hur resultaten skiljer sig mellan årskurs 5 och 6 inom de resterande läsförståelseprocesserna ett, två och fyra. Detta för att dels åskådliggöra vilken process som förefaller svårast respektive enklast för få inblick i vilka processer som elever behöver mer stöd och undervisning i. Samt dels för att synliggöra om det sker en progression mellan årskurserna och om detta resultat skiljer sig eller stödjer denna studies resultat.
Likt Westlunds (2009, s. 48-49) påpekande om att det generellt existerar lite forskning kring läsförståelseprocesserna menar även studiens författare att mer forskning om dessa är väsentligt. Därför ses det relevant att ytterligare forskning genomförs för att belysa vilka läsförståelseförmågor inom respektive process som existerar hos elever på mellanstadiet. Genom att synliggöra dessa kan det komma att påverka hur undervisningen i svenska och läsförståelse utformas.
44
Referenslista
Andersson, Kerstin & Lundgren, Ingegerd. (2005). Från avkodning till läsförståelse; Läsutveckling
utifrån pedagog- och elevperspektiv. (C-uppsats). Linköping: Institutionen för tematisk utbildning
och forskning. Linköpings universitet.
Bryman, Allan. (2001). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber ekonomi.
Bryman, Allan. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.
Bråten, Ivar. (red.) (2008). Läsförståelse i teori och praktik.1. Uppl. Lund: Studentlitteratur.
Carr, Scrat Nichole. (2013). Increasing the Effectiveness of Homework for All Learners in the Inclusive Classroom, School Community Journal. Vol. 23 (No. 1). 169-182.
Denk, Thomas. (2002). Komparativ metod: förståelse genom jämförelse. [Elektronisk resurs]. Lund: Studentlitteratur.
Essiasson, Peter. Giljam, Mikael. Oscarsson, Henrik. Towns, Ann & Wägnerud, Lena. (2017).
Metodpraktikan.Konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5:e upplagan. Stockholm:
Wolters Kluwer Sverige AB.
Folkeryd, Jenny Wiksten. af Geijerstam, Åsa & Liberg, Caroline. (2017). Different kinds of wrong:
Marginalization processes within a reading test.(Engelska). I: Marginalization Processes across
Different Settings: Going beyond the Mainstream. Sangeeta Bagga-Gupta, Newcastle-upon-Tyne: Cambridge Scholars Publishing.
Galton, Maurice. Hargreaves & Linda. Pel, Tony. (2007). Progress in the middle years of schooling:
Continuities and discontinuities at transfer. Faculty of Education, University of Cambridge.
Hedin, Anna & Svensson, Lennart (red.). (1997). Nycklar till kunskap. Lund: Studentlitteratur.
Herkner, Birgitta. (2011). Läsutveckling i årskurs 2–6 belyst genom standardiserade test och
nationella provet i svenska i årskurs 3. Stockholm: Universitetsservice US-AB.
Hjerm, Mikael & Lindgren, Simon. (2010). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Høien, T. & Lundberg, I. (1999). Dyslexi. Stockholm: Natur och Kultur. Jacobson (1993). Manual till
Ordkedjetestet. Psykologiförlaget, Stockholm.
Karlsson, Desiree. (2007). Läsa för att förstå och lära- utveckling av elevers läsande och lärande. (Examensarbete). Eskilstuna Västerås: Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap. Mälardalens högskola.
Keenan, M. Janice. Betjemann, S. Rebecca. & Olson, K. Richard. (2008). Reading Comprehension Tests
Vary in the Skills They Assess: Differential Dependence on Decoding and Oral Comprehension.
SCIENTIFIC STUDIES OF READING, 12:3, 281-300.
Keene, Ellin Oliver & Zimmermann, Susan. (2003). Tankens mosaik - om mötet mellan text och läsare. Göteborg: Daidalos.
45
Lagerholm, Per. (2010). Språkvetenskapliga uppsatser.2:a uppl. Lund. Studentlitteratur.
Langer, Judith A. (2005). Litterära föreställningsvärldar: litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Daidalos.
Liberg, Caroline. (2007). Läsande, skrivande och samtalande. I: Att läsa och skriva. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm. Liber.
Lundberg, Ingvar & Herrlin, Katarina. (2005). God läsutveckling: kartläggning och övningar.2. uppl. Stockholm: Natur & Kultur.
Mullis, Ina.V.S., Martin, Michael. O., Foy, Pierre., & Drucker, Kathleene.T. (2012). PIRLS 2011
international results in reading. Chestnut Hill, MA: TIMSS & PIRLS International Study Center,
Boston College.
Mullis, Ina V.S., Martin, Michael O., Kennedy, Ann M., Trong, Kathleen L. & Sainsbury, Marian (2015).
PIRLS 2016 Assessment Framework 2nd edition. TIMSS & PIRLS International Study Center
Lynch.
Perfetti, Charles m.fl.,. (2005). The Acquisition of Reading Comprehension Skill. I: Snowling, Margaret & Hulme, Charles (red.). The Science of Reading: A Handbook. Padstow: Blackwell Publishing. http://www.pitt.edu/~perfetti/PDF/The%20Acquisition%20of%20Reading
%20Comprehension%20Skill.pdf (Hämtad: 2018-03-26).
Persson, Shandra Aupeix. (2007). Läspedagogik och läsförståelse - finns det ett samband? En
jämförelse av läsförståelsen hos elever i årskurs 4 och 6 och lärarnas arbete med läsning och läsförståelse i klassrummet. (Examensarbete). Stockholm: Institutionen för Individ, omvärld
och lärande. Lärarhögskolan Stockholm.
Persson, Ulla-Britt. (1994). Reading for understanding: An empirical contribution to the
metacognition of reading comprehension. (Doctoral dissertation). Linköping: Department of
Education and Psychology, Linköping University.
Piaget, Jean. [1968]. (2008). Barnets själsliga utveckling. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag.
Regeringens proposition 2017/18:14. (2017). Nationella prov – rättvisa, likvärdiga, digitala. Stockholm.
https://www.regeringen.se/4a63bd/contentassets/4d631707555d41318fc5d8e4eeb39ac2/nat ionella-prov--rattvisa-likvardiga-digitala-prop.-20171814.pdf (Hämtad: 2018-04-01)
Reichenberg, Monica. (2006). Att läsa mellan och bortom raderna. I: Bjar, Louise (red). Det hänger på
språket: lärande och språkutveckling i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Reichenberg, Monica. (2008). Vägar till läsförståelse: texten, läsaren och samtalet.1. uppl. Stockholm. Natur & kultur.
Rosenblatt, Louise M. (2002). Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa. Lund: Studentlitteratur.
46
http://www.google.se/books?hl=sv&lr=&id=YiefzqdD8KMC&oi=fnd&pg=PA1&dq=rethinking+r eading+comprehension
+snow&ots=xeUJRSl60c&sig=rt7GcrTbTiCWZXcuziQS-7xGd90&redir_esc=y (Hämtad: 2018-03-26)
Skolverket. (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2012a). PIRLS 2011. Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt
perspektiv. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2012b). Med fokus på läsande. Analys av samstämmigheten mellan svenska
styrdokument, ämnesprov i svenska och PIRLS 2001. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2014). Bedömningsanvisningar delprov B1-B2, vilken cirkus. ÄP 6 bedömningsanvisningar. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2016a). Läsförståelseprocesser och lässtrategier.
https://www.skolverket.se/bedomning/bedomning/bedomningsstod/bedomartraning/svenska -och-svenska-som-andrasprak/bedoma-lasforstaelse/lasforstaelseprocesser-och-lasstrategier-1.189941 (Hämtad: 2018-04-03)
Skolverket. (2016b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2016 (3., kompletterande uppl.).
Skolverket. (2016c). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska: reviderad 2016. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2016d). Att läsa och förstå- Läsförståelse av vad och för vad?. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2017). PIRLS 2016. Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt
perspektiv. Rapport 463. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpu bext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3868.pdf%3Fk%3D3868 (Hämtad: 2018-04-01)
Skolverket. Avdelningen för läroplaner. 2018. Nationella prov.
https://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov (Hämtad: 2018-04-03)
SO. (2009). Svensk ordbok. Sökord: läsförståelse
https://svenska.se/tre/?sok=l%C3%A4sf%C3%B6rst%C3%A5else&pz=1 (Hämtad: 2018-05-09)
Stenlund, Karin. (2017). Läsutveckling på mellan-och högstadiet- En longitudinell studie av
läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter. Stockholms universitet. US-AB,
Stockholm 2017.
Stensson, Britta. (2006). Mellan Raderna: Strategier för en tolkande läsundervisning. Göteborg. Diadalos.
Sterner, Görel & Lundberg, Ingvar. (2002). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs universitet.
47
Taube, Karin. (2007). Läsinlärning och självförtroende: psykologiska teorier, empiriska
undersökningar och pedagogiska konsekvenser. 4. uppl. Stockholm. Norstedts Akademiska
Förlag.
Trost, Jan. (2007). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Uppsala Universitet. (2018). Inkludering genom lärande i grupp. Hämtad 2018-06-05 från http://www.edu.uu.se/forskning/pedagogik/ps/kooperativt_larande/
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, Lev Semenovic. (1999). The collected works of L.S. Vygotsky. Scientific Legacy, translated by Marie J. Hall; prologue by Dorothy Robbins ; editor of the English translation, Robert W. Rieber. New York: Plenum P.
Vygotskij, Lev. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.
Westlund, Barbro. (2009). Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studieteknik. 2. uppdaterade utg. Stockholm. Natur & Kultur.
Wharton-Mc Donald, Ruth & Erickson, Joy. (2009). Reading comprehension in the middle grades. I: Susan E. Israel & Gerald G. Duffy. (red.) Handbook of research on reading comprehension. New York: Taylor and Francis, 353-370.