Andraspråksforskning i svenskt teckenspråk är fortfarande ett relativt nytt område med en hel del okänd terräng kvar att upptäcka. Det skulle vara intressant att göra en mer djupgående studie av hur subjektlösa satser utvecklas i samband med att inlärarna lär sig behärska constructed action. Vidare skulle det vara intressant att titta på hur många subjekt som egentligen uttrycks. Även om de inte bokstavligen uttrycks verkar det ändå uttryckas en hel del munrörelser mellan tecken hos L2-inlärarna. T.ex. (han) GÅ (till)
HUS. Eftersom sådana munrörelser inte tagits hänsyn till i uppsatsen kan man fundera över om antalet subjekt skulle kunna vara ännu fler om det gjordes. Interaktionen mellan munrörelser och tecken har studerats tidigare (Mesch, Schönström, Reimer Kankkonen, & Wallin, 2016), därför skulle det vara intressant att utvidga det ytterligare till att undersöka den faktiska subjektanvändningen och utvecklingen hos L2-inlärarna.
Det skulle också vara intressant att studera övergången inom och från verb-sandwiches till seriella verb.
När slutar L2-deltagarna använda upprepade verb utan någon aspektuell förändring hos sista verbet?
Och när börjar deltagarna förstå betydelsen av reduplicerade verb och börjar tillämpa aspektuella förändringar hos sista verbet, för att sedan börja använda fler seriella verb?
Referenser
Abrahamsson, N. (2009). Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur.
Börstell, C., Wirén, M., Mesch, J. & Gärdenfors, M. (2016). Towards an Annotation of Syntactic Structure in the Swedish Sign Language Corpus. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet, ss. 19–24.
Bergman, B. (1995a). Anteckningar till syntaxföreläsningarna. I: Kompendium i
teckenspråksgrammatik. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet, ss. 1–12.
Bergman, B. (1995b). Några satstyper i det svenska teckenspråket. I: Kompendium i
teckenspråksgrammatik, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet, ss. 1–15.
Bergman, B. & Dahl, Ö. (1994). Ideophones in Sign Language? The place of reduplication in the tense-aspect system of Swedish Sign Language. I: C. Bache, H. Basbøll, & C.-E. Lindberg, Tense, Aspect and Action. New York: Mouton De Gruyter, ss. 397–422.
Bochner, J. H., Karen, C. Hauser, P. C. & Searls, M. J. (2011). When Is a Difference Really Different?
Learners’ Discrimination of Linguistic Contrasts in American Sign Language. I: Language Learning, ss. 1302–1327.
Fenlon, J. (2017). Development of Rhythmic Structure in L2 signers. PowerPoint-presentation. I:
Leverhulme Network on Sign Language as Second Language, 27 04 2017, Lund.
Fischer, S., & Janis, W. (1990). Verb Sandwiches in American Sign Language. I: S. Prillwitz & T.
Vollhaber (eds.), Current trends in European sign language research, Hamburg: Signum Press, ss. 279–293.
Forskningsetiska principer (2002). Vetenskapsrådet. Hämtat från
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf den 06 02 2017
Gärdenfors, M. (2017). Swe-Clarin. Projektarbete i teckenspråk. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet, ss. 1–24.
Hammarberg, B. (2013). Teoretiska ramar för andraspråksforskning. I: K. Hyltenstam, & I. Lindberg, Svenska som andraspråk. I forskning, undervisning och samhälle (2:a upplagan). Lund:
Studentlitteratur, ss. 27–84.
Hammarberg, B. & Viberg, Å. (1979). SSM Report 2 Platshållartvånget, ett syntaktiskt problem i svenskan för invandrare. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet, ss. 1–70.
Johnston, T. (2013). Auslan Corpus Annotation Guidelines. Centre for Language Sciences, Department of Linguistics, Macquarie University, Sydney, ss. 1–83.
Klein, W., & Dittmar, N. (1979). Developing Grammars. Berlin & New York: Springer Verlag.
Lenneberg, H. E. (1967). Biological Foundations of Language. New York, USA: John Wiley & Sons Inc.
Linnarud, M. (1993). Språkforskning för språklärare. Lund: Studentlitteratur.
Matsuoka, K. (1997). Verb raising in American Sign Language. I: Lingua, ss. 127–149.
Mayberry, R. (2006). Learning Sign Language as a Second Language. I: B. Woll (Ed., Sign language.
Vol. 6,. Encyclopedia of Language & Linguistics, 2nd edition. Ed. Keith Brown. Oxford:
Elsevier, ss. 743–746.
McIntire, L. M & Reilly, S. J. (1988). Nonmanual Behaviors In L1 & L2 Learners of American Sign Language. I: Sign Language Studies, 61, ss. 351-376.
McKee, R. L. & McKee, D. (1992). What’s So Hard About Learning ASL?: Students’ & Teachers’
Perceptions. I: Sign Language Studies, ss. 129–158.
Mesch, J. (2015). Svensk teckenspråkskorpus – dess tillkomst och uppbyggnad. Avdelningen för teckenspråk, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet, ss. 1–26.
Mesch, J., Schönström, K., Gärdenfors, M., Reimer, Kankkonen, N. & Larsson, Y. (2017).
Annoterade filer för Korpus i svenskt teckenspråk som andraspråk. Version 1. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet.
Mesch, J., Schönström, K., Reimer Kankkonen, N. & Wallin, L. (2016). The interaction between mouth actions and signs in Swedish Sign Language as an Language. Paperpresentation I: The
12th International Conference on Theretical Issues in Sign Language Research, TISLR 12, 06 01 2016, Melbourne.
Mirus, G., Rathmann, C., & Meier, R. (2001). Proximalization and Distalization of Sign Movement in Adult Learners. I: V. Dively, M. Metger, S. Taub & A.M. Baeri (Eds.). I: Signed languages, ss. 103–119.
Pfau, R., Steinbach, M. & Woll, B. (2012). Sign Language – An International Handbook. De Gruyter Mouton.
Philipsson, A. (2013). Svenskans morfologi och syntax i ett andraspråksperspektiv. I: K. Hyltenstam,
& I. Lindberg, Svenska som andraspråk – I forskning, undervisning och samhälle (2:a upplagan). Lund: Studentlitteratur, ss. 121–150.
Pichler Chen, D., & Koulidobrova, H. (2014). Acquisition of Sign Language as a Second Language (L2). Department of Linguistics, Gallaudet University, Washington DC, ss. 1–21.
Quinto-Pozos, D. & Parrill, F. (2014). Signers and Co-speech Gesturers Adopt Similar Strategies for Portraying Viewpoint in Narratives. I: Topics in Cognitive Science, ss. 12–35.
Rosen, S. R. (2004). Beginning L2 production errors in ASL lexical phonology. A cognitive phonology model. I: Sign Language & Linguistics 7, ss. 31–61.
Salameh, E.-K. (2012). Flerspråkighet i skolan – språklig utveckling och undervisning (1:a upplagan).
Stockholm: Natur & Kultur.
Schönström, K., & Mesch, J. (2017). Från tal till tecken – att lära sig svenskt teckenspråk som
andraspråk. Opublicerat. Avdelningen för teckenspråk, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet.
Selinker, L. (1972). Interlanguage. I: International Review of Applied Linguistics in Language Teaching, 10:3, ss. 209–231.
Stenberg, D. M. (2009). Interimspråk hos hörande inlärare av svenskt teckenspråk. Examensarbete.
Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk, Stockholms universitet.
Sœrensen, R. K. (1980). Rythms, Intonation, and Sentence Markers in Danish Sign Language. I: I.
Ahlgren, & B. Bergman, Papers from the First International Symposium on Sign Language Research. Stockholm: The Swedish National Asscoation of the Deaf, ss. 282–292.
The Language Archive. Hämtat från ELAN description: https://tla.mpi.nl/tools/tla-tools/elan/elan-description/ den 17 01 2017.
Umeå universitet. (2012). Hämtat från Platshållartvånget i svenska: http://www.student.umu.se/under- studietiden/studieverkstad/skriftliga-uppgifter/skrivrad-och-sprakhjalp/platshallartvanget-i-svenska/ den 24 01 2017.
Valin, R. D. (2005). An Introduction to Syntax (Fjärde upplagan). Cambridge, United Kingdom:
Cambridge University Press.
Wallin, L. & Mesch, J. (2015). Annoteringskonventioner för teckenspråkstexter (Forskning om teckenspråk XXIV). Avdelningen för teckenspråk, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet, ss. 29–74.
Viberg, Å. (1990). Bisatser i inlärarperspektiv. I: Gunnar Tingbjörn, Andra symposiet om svenska som andraspråk. Stockholm: Författarna och Skriptor Förlag, ss. 338–362.
Wigforss, E. (1979). Svensk pluralbildning hos finska invandrarbarn : en psykolingvistisk
utvecklingsstudie. Doktorsavhandling. Institutionen för lingvistik. Lunds universitet, Lund.
Woll, B. (2012). Second Language Acquisition of Sign Language. I: Encyclopedia Applied Linguistics, ss. 1–6.
Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se