Framtida forskning

I organisationsvetenskaplig forskning finns det idag en begränsning om åtgärder som kan vidtas för att förbättra mångfalden inom byggsektorn. Således ser vi att alla studier som genomförs om inkluderad mångfald är betydelsefulla. En organisation i den svenska byggsektorn har i den här studien applicerats som studieobjekt. Som förslag till framtida forskning anser vi att det kan genomföras liknande studier, med en annan bransch som studieobjekt, där det råder brist på mångfald. Det vore därefter intressant att i samma studie göra en jämförelse för att urskilja gemensamma nämnare mellan olika branscher. Den här studien har behandlat chefers inställning till fenomenet inkluderad mångfald i den svenska byggsektorn. Studien har även behandlat vilka förutsättningar som finns för att skapa inkluderad mångfald och vilka åtgärder som kan vidtas för att förändra den problematik som idag råder i praktiken. Det vore följaktligen intressant att genomföra en liknande typ av studie och intervjua medarbetare i den svenska byggsektorn. Avslutningsvis som förslag till framtida forskning ser vi att det vore av betydelse att göra en jämförelse med den bild chefer givit i den här studien och urskilja om den stämmer överens med medarbetares verklighet om mångfald i den svenska byggsektorn.

Referenslista

Abrahamsson, L. & Gonäs L. (2014). Jämställt arbete? Organisatoriska ramar och villkor i arbetslivet (SOU 2014:30). Stockholm: Regeringskansliet

Alvesson, M. (2011). Intervjuer: genomförande, tolkning och reflexivitet. 1. uppl. Malmö: Liber

Alvesson, M. & Sveningsson, S. (2008). Förändringsarbete i organisationer: om att utveckla företagskulturer. Malmö: Liber

Arditi, D., Gluch, P. & Holmdahl, M. (2013). Managerial competencies of female and male managers in the Swedish construction industry. Construction Management & Economics, Vol. 31, No. 9 ss. 979-990

Aytar, O. (2009). Organisering, diaspora och statslöshet. I Bengtsson, B. & Kugelberg, C. (red.). Föreningsliv, delaktighet och lokal politik i det mångkulturella samhället Malmö: Égalité ss. 233-260

Barbosa da Silva, A. & Wahlberg, V. (1994). Vetenskapsteoretisk grund för kvalitativ metod. I Starrin, B. & Svensson, P-G. (red.) (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur ss. 41-63

Bryman, A. & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2., [rev.] uppl. Stockholm: Liber

Burns, P. (2011). Entrepreneurship and small business: start-up, growth and maturity. 3. uppl. Basingstoke: Palgrave Macmillan

Connheim, K. (2000). Toni, Malic och Mustafa vann över fördomarna. Byggnadsarbetaren 17. uppl.

Cope, D. G. (2014). Methods and Meanings: Credibility and Trustworthiness of Qualitiative Research. Oncology Nursing Forum. Vol. 41 No. 1 ss. 89-91

Cox Jr., T, & Blake, S. (1991). Managing cultural diversity: implications for organizational competitiveness. The Executive . Vol. 5 Iss. 3 ss. 45-56

Crevani, L. & Shinozaki Lennerfors, T. (2009). Pull yourselves together, old men! A gendered critique of project managers’ professional ethics in a public sector context. Ephemera: theory & politics in organization. Vol. 9 No. 2 ss. 113-130.

Cunningham G. B. (2007). Opening the black box: The influence of a perceived diversity and a common in-group identity in diverse groups. Journal of Sport Management. Vol. 1 ss. 58–78

Dalen, M. (2015). Intervju som metod. 2., uppl. Malmö: Gleerups utbildning

Danisman, A. (2010). Good intentions and failed implementations: Understanding culturebased resistance to organizational change. European Journal of Work and Organizational Psychology. Vol. 19:2 ss. 200-220

Daun, Å. (2009). Integration förr och nu. I Invandrare & Minoriteter (i&m), 3. uppl., ss. 13-15

De los Reyes, P. & Martinsson, L. (2005). Olikhetens paradigm - och några följdfrågor. I De los Reyes, P. & Martinsson, L. (red.) (2005). Olikhetens paradigm: intersektionella perspektiv på o(jäm)likhetsskapande. Lund: Studentlitteratur ss. 9-30

Denzin, N. K. & Lincoln. (2008). The Discipline and Practice of Qualitative Research. I Denzin, N. K. & Lincoln, Y. S. (red.) (2008). The landscape of qualitative research. 3., [rev.] uppl. Thousand Oaks, Ca.: SAGE ss. 1-36

Doherty, A. & Chelladurai, P. (1999). Managing Cultural Diversity in Sport Organizations: A Theoretical Perspective. Journal of Sport Management. Vol. 13 Iss. 4 ss. 280-298

Doherty, A., Fink, J., Inglis, S. & Pastore, D. (2010). Understanding a culture of diversity through frameworks of power and change. Sport Management Review. Vol. 13 ss 368- 381

Durrani, A. S. & Rajagopal, L. (2016). Restaurant human resource managers’ attitudes towards workplace diversity, perceptions and definition of ethical hiring. International Journal of Hospitality Management. Vol. 53 ss. 145-151

Eriksson, P. & Kovalainen, A. (2008). Qualitative methods in business research. Los Angeles, [Calif.]: SAGE

Fink, J. S. & Cunningham G. B. (2005). The effects of racial and gender dyad diversity

on work experiences of university athletics personnel. International Journal of Sport Management. Vol. 6 ss. 199–213

Forbes, L-H. (2008). Diversity Is Key to a World-Class Organization. Leadership & Management in Engineering. Vol. 8 Iss. 1 ss. 11-14

Frank, D. A. (2013) Organisationer, ojämlikhet, migration: förändringar av den etniska arbetsdelningen i svensk byggnadssektor. Sociologisk Forskning. Vol. 50 Iss. 1 ss. 7

Fägerlind, G. (2012). Mångfald i praktiken: handbok för verksamhetsutveckling. 2. uppl. Malmö: Liber

Gilbert J. A. & Ivancevich J. A. (2000). Valuing diversity: A tale of two organizations. Academy of Management Executive. Vol. 14 Iss. 1 ss. 93–105

Gillham, B. (2008). Forskningsintervjun: tekniker och genomförande. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Grey, C. (2009). En mycket kortfattad, ganska intressant och någorlunda billig bok om att studera organisationer. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Hofhuis, J, Van der Zee, K, & Otten, S. (2016). Dealing with differences: the impact of perceived diversity outcomes on selecion and assessment of minority candidates. International Journal of Human Resource Management. Vol. 27 Iss. 12 ss. 1319-1339

Hoffman J. J. (1998). Evaluating international ethical climates: A goal programming model. Journal of Business Ethics. Vol. 17 ss. 1861–1869

Hotvedt, N. (2000). Toni från Libanon är på väg in på bygget. Byggnadsarbetaren. 7. uppl.

Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför: om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur

Jehn, K., Northcraft, G. & Neale, M. (1999). Why differences make a difference: A

field study of diversity, conflict, and performance in workgroups. Administrative Science Quarterly. Vol. 44 Iss. 4 ss. 741-763

Johansson, R. (2010). Nyinstitutionalismen inom organisationsanalysen: en skolbildnings uppkomst, spridning och utveckling. Lund: Studentlitteratur

Kanter, R. M. (1977). Men and Women of the Corporation. New York: Basic Books.

Kulturdepartementet (2007). Ett starkare skydd mot diskriminering (Regeringens proposition 2007/28:95). Stockholm: Regeringskansliet

Kulturdepartementet (2012). Aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter (Kommittédirektiv 2012:80). Stockholm: Regeringskansliet

Kuzel, A. (1992). Sampling in qualitative inquiry. I Crabtree, B. F. & Miller, W. L. (red.) (1992). Doing qualitative research. Thousand Oaks, CA: Sage. ss. 31-44

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Kärreman, D. & Rehn, A. (2007). Organisation - teorier om ordning och oordning. 2. uppl. Malmö: Liber

Lahdenperä, P. (2011). Mångfald, jämlikhet och jämställdhet – interkulturellt

lärande och integration. I Lahdenperä, P. (red.) (2011). Forskningscirkel – arena för verksamhetsutveckling i mångfald. (Forskningsrapport 2011:1). Västerås: Mälardalens högskola. http://mdh.diva-portal.org/smash/get/diva2:511191/FULLTEXT01.pdf ss. 15-37

Landy, F. J. & Conte, J. M. (2010). Work in the 21st century: an introduction to industrial and organizational psychology. Vol. 3. Malden, MA: Wiley-Blackwell

Larsen, A-K. (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Lind, R. (2014). Vidga vetandet: en introduktion till samhällsvetenskaplig forskning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Lindgren, M. & Packendorff, J. (2006). What’s new in new forms of organizing? On the construction of gender in project-based work. Journal of Management Studies. Vol. 43 Iss. 4 ss. 841–66.

Lindmark, A. & Önnevik, T. (2006). Human resource management: organisationens hjärta. Lund: Studentlitteratur

Ljunglöf, T. & SACO (2015). Tudelad arbetsmarknad för utlandsakademiker. http://www.saco.se/globalassets/saco/dokument/rapporter/2015-tudelad-arbetsmarknad-for-akademiker.pdf [Hämtad 2016-04-01]

Loden, M. & Rosener, J. B. (1991). Workforce America! Managing employee diversity as a vital resource. Homewood, Ill.: Business One Irwin

Lumby, L. (2006). Conceptualizing Diversity and Leadership. Educational Management Administration & Leadership. London: Sage Publications. Vol. 34 Iss. 2 ss. 151-165

McLeod, P. & Lobel, S. (1992). The effect of ethnic diversity on idea generation in small groups. Academy of Management Proceedings. ss. 227–231

McShane, S. L. (2006). Canadian organizational behaviour. 6. uppl. Toronto: McGraw-Hill Ryerson

Merriam, S. (2009). Qualitative research: a guide to design and implementation. 2. uppl. San Francisco: Jossey-Bass

NCC (2016a). Årsredovisning 2015. http://www.ncc.se/om-ncc/investor-relations/arsredovisningar/ [Hämtad 2016-04-04]

NCC (2016b). Om NCC. http://www.ncc.se/om-ncc/ [Hämtad: 2016-04-07]

Olofsdotter, G. & Rasmusson, M. (2016). Gender (in)equality contested: externalising

employment in the construction industry. New Technology, Work & Employment. Vol. 31 Iss. 1 ss. 41-57

Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. 3. uppl. Stockholm: Liber

Page, S. E. (2007). The difference: how the power of diversity creates better groups, firms, schools, and societies. Princeton, N.J.: Princeton University Press

Pless, N. M., & Maak. T. (2004). Building an Inclusive Diversity Culture: Principles, Processes and Practice. Journal of Business Ethics. Vol. 54 Iss. 2 ss. 129-147

Powell, A. & Sang, K. (2013). Equality, diversity and inclusion in the construction industry. Construction Management & Economics. Vol. 31 Iss. 8 ss. 795-801

Repstad. P., Floistad, G., Kjeldstadli, K. & O´Gorman, D. (2007). Närhet och distans: Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur

Ryen, A. (2004). Kvalitativ intervju: från vetenskapsteori till fältstudier. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi

Rönnqvist, S. (2008). Från diversity management till mångfaldsplaner?: Om mångfaldidéns spridning i Sverige och Malmö stad. Diss. Lund : Lunds universitet, 2008

Sang, K. & Powell, A. (2012a). Equality, diversity, inclusion and work-life balance in construction. I Dainty, A. and Loosemore, M. (red.) Human Resource Management in Construction: Critical Perspectives. Routledge, Abingdon. ss. 163–196

Sang, K. & Powell, A. (2012b). Gender inequality in the construction industry: Lessons from Pierre Bourdieu. I Smith, S. D (red.) Procs 28th Annual ARCOM Conference. Association of Researchers in Construction Management. Edinburgh, UK. 3-5 september. ss. 237-247

Sarkar, A. (2015). How to build an inclusive workplace. Human Resource Management International Digest. Vol. 23 Iss. 7 ss. 34-37

SCB (2015). Trender och Prognoser 2014. (SCB rapportserie 2014:12). Örebro: SCB http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/UF0515_2014I35_BR_AM85BR1401.pdf [Hämtad 2016-04-01]

SCB (2008). De små och medelstora företagens ekonomi 2008. 2010:10 [Hämtad 2016-04-05]

SCB (2016). Befolkning 2000−2015 och prognos 2016−2060 efter inrikes och utrikes födda [Hämtad 2016-05-02]

Schein, E. H. (1980). Organizational psychology. 3. ed. Englewood Cliffs: Prentice-Hall

SFS 2008:567. Diskrimineringslagen. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet

Starrin, B. (1994). Om distinktionen kvalitativ-kvantitativ i social forskning. I Starrin, B. & Svensson, P-G. (red.) (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur ss. 19-31

Styhre, A. (2011). The overworked site manager: gendered ideologies in the construction industry. Construction Management & Economics. Vol. 29 Iss. 9 ss. 943-955

Tracey, J, & Nathan, A. (2002). The Strategic and Operational Roles of Human Resources. Cornell Hospitality Quarterly. Vol 43. Iss. 4, ss. 17-26

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur

Van Knippenberg, D., Van Ginkel, W. & Homan, A. (2013). Diversity mindsets and the performance of diverse teams. Organizational Behavior and Human Decision Processes. Vol. 121 Iss. 2 ss. 183-193

Wahl, A., Holgersson, C., Höök, P., & Linghag, S. (red.) (2011). Det ordnar sig: teorier om organisation och kön. 2., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Wang, J-M. & Kleiner, B. H. (2000). Effective employment screening practices. Management Research News. Vol. 23 Iss. 5/6 ss. 73-81

Watt Boolsen, M. (2007). Kvalitativa analyser: [forskningsprocess, människa, samhälle]. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Widell, G. & Mlekov, K. (2013). Hur möter vi mångfalden på arbetsplatsen?. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Worall, L., Harris, K., Stewart, R., Thomas, A. & McDermott, P. (2010). Barriers to women in the UK construction industry. Engineering Construction & Architectural Management. Vol. 17 Iss. 3 ss. 268-281

Bilaga 1

Intervjuguide

Inledning

● Vad har du för arbetsroll/befattning? ● Vilket affärsområde arbetar du inom? ● Hur länge har du arbetat på NCC?

Inställning till inkluderad mångfald ● Vad innebär mångfald för dig?

● I vår kontakt med organisationen har vi fått information om att NCC nyligen introducerat en ny mångfaldspolicy, vad tycker du om den?

● Har du i din yrkesroll någon erfarenhet av arbete med mångfald? ○ Om ja, vilken?

● Har du under dina år i den svenska byggsektorn märkt av någon förändring kring synen på mångfald?

○ Om ja, vilken?

● Tycker du att mångfaldsfrågan är viktig för den svenska byggsektorn? ○ Om ja, varför?

○ Om nej, varför?

● Har du upplevt en avsaknad av mångfald inom byggsektorn och/eller i NCC?

● Vad tror du är anledningen till att det är en avsaknad av kvinnor i den svenska byggsektorn?

● Vad tror du är anledningen att det är en avsaknad av personer med utländsk bakgrund i den svenska byggsektorn?

● Hur tror du att en ökad mångfald (fler kvinnor och fler personer med utländsk bakgrund) påverkar din arbetsgrupp/avdelning?

● Vilken generell inställning upplever du att chefer inom NCC har kring mångfald?

○ Tror du det skiljer sig mellan personer med chefsbefattning och arbetare som inte är chefer?

● Vad anser du är utmärkande för organisationens kultur/klimat?

● Vilken inställning tror du att personer i samma positions som du har kring organisationskulturen/klimatet?

● Vad tror du medarbetarna anser är utmärkande för organisationskulturen/klimatet?

Förutsättningar med inkluderad mångfald - Problematik och möjligheter ● Hur ser du på mångfald? (Problematik, möjligheter?)

● Har du upplevt motsättningar kring ökad mångfald (fler kvinnor och fler personer med utländsk bakgrund) inom:

○ ...organisationen överlag?

○ ...bland tjänstemän och yrkesarbetare ute i produktionen? ○ Om ja, vilka motsättningar har du upplevt?

● Har du upplevt att det finns en positiv eller negativ inställning kring ökad mångfald? ● Upplever du att inställningen skiljer sig mellan tjänstemän och yrkesarbetare ute i

produktionen?

○ Om ja, varför? ○ Om nej, varför?

● Vilka möjligheter anser du att en ökad mångfald kan bidra med för NCC (helhetsperspektiv)?

● Vilka fördelar tror du att det finns med en diversifierad arbetsgrupp? ● Vilka nackdelar tror du att det finns med en diversifierad arbetsgrupp?

● Vilka utmaningar tror du NCC står inför gällande det framtida mångfaldsarbetet?

● Vilka svårigheter finns med att tillsätta personer med utländsk bakgrund som inte talar svenska?

● Har du någon erfarenhet av att det upplevts ha funnits motsättningar mot ett inkluderande av kvinnor i produktion?

○ Om ja: Vilka? ○ Om nej: Vilka?

● Att medarbetare kan kommunicera är en viktig faktor inom byggbranschen för att kunna säkerställa en god arbetsmiljö och säkerhet. Har du själv någon tidigare erfarenhet av personal med utländsk bakgrund?

○ Om ja: Påverkade kommunikationen det dagliga arbetet?

○ Om nej; Tror du att ett kommunicerande, på exempelvis engelska, skulle skapa svårigheter hos yrkesarbetarna?

Åtgärder för att förbättra inkluderad mångfald

● Vad anser du att man bör göra för att förbättra mångfald inom NCC? (Ge förslag på konkreta åtgärder)

● Anser du att åtgärderna för att förbättra mångfalden inom byggsektorn, är en kulturförändrings fråga?

○ Om ja, varför? ○ Om nej,varför?

● Anser du att åtgärderna för att förbättra mångfalden inom den svenska byggsektorn det är en attitydförändringsfråga?

○ Om ja, varför tror du det? ○ Om nej, Varför?

Avslutning

● Är det något du vill tillägga som anser vi inte berört? ● Är det några obehagliga frågor som vi inte borde ställt?