Då vi enbart intervjuade 17 elever för denna studie är vi väl medvetna om att resultatet i denna studie inte är generaliserbara för hela populationen. Givetvis hade det varit av intresse att intervjua fler elever för att få så många perspektiv som möjligt samt se om det hade funnits möjligheter att kunna dra vissa slutsatser utifrån resultaten. Detta var dock något som inte var genomförbart då tiden för arbetet var begränsad, samt att urvalet gjordes utifrån en ekonomisk begränsning där närliggande skolor därmed blev aktuella att genomföra studien på. Det hade också varit intressant att jämföra resultaten mellan gymnasieinriktningar, då högskoleförberedande och yrkesprogram, för att ta reda på om det går att urskilja några skillnader dem emellan gällande intresse för ämnet utifrån elevernas erfarenheter, upplevelser och värderingar på respektive program.
Denna studie, i linje med tidigare forskning, visar hur ämnet idrott och hälsa kan bidra till en stor klyfta mellan de elever som har utvecklat ’rätt’ kapital utifrån sina tidigare erfarenheter såsom genom deras föräldrar, utbildning och idrottsutövande i förhållande till ämnet gentemot de elever som inte har dessa erfarenheter. Vi hoppas givetvis att det kommer att forskas mer kring hur lärare konkret kan arbeta med ämnet idrott och hälsa så att det passar alla elever, och inte konstant gynnar de som redan är aktiva med idrott på sin fritid. Som lärare i idrott och hälsa är ett mål bland annat att elever ska förstå betydelsen av fysisk aktivitet, och om undervisningen fortsätter att gynna de elever som redan är aktiva finns det en risk att de elever som är i störst behov att vara fysiskt aktiva som inte redan är detta, faller ur ramen.
8.4 Slutsats
En slutsats som kan dras är att en individs habitus har betydelse för individens intresse, i detta fall för ämnet idrott och hälsa. Resultaten i denna studie visar hur elevers tidigare erfarenheter påverkar deras syn på ämnet idrott och hälsa och därmed deras intresse för det. Det var framförallt de elever med en idrottslig bakgrund som fann ämnet intressant och gynnades utav dess utformning just på grund av dessa erfarenheter av utövandet av idrott utanför skolan, det är alltså främst idrottslig kompetens som är ett kapital som ger avkastning. En slutsats blir att det är en grupp elever som konstant gynnas av undervisningen, alltså de elever som är eller har varit idrottsligt aktiva, medan den andra gruppen innehållande elever som inte har denna idrottsliga bakgrund missgynnas och känner sig otrygga i undervisningen. Resultaten visar här hur klyftan mellan dessa två grupper tenderar att bli stor, och att ämnets fysiskt exponerande karaktär ofta leder till en jämförelse eleverna emellan. Denna jämförelse medverkar också till en klyfta mellan ’de duktiga’ och ’de sämre’ eleverna, då de redan duktiga eleverna stärker sitt självförtroende i jämförelsen med andra medan självförtroendet hos de elever som inte upplever sig kompetenta i undervisningen istället sänks gång på gång.
Studiens resultat visar hur ’de rätta’ tidigare erfarenheterna en elev bör besitta för att vara intresserad av ämnet idrott och hälsa inte enbart innebär en idrottslig erfarenhet – även föräldrar som har intresse för idrott samt eftergymnasial utbildning och erfarenhet av spontana fritidsaktiviteter är av betydelse. Smaken (eller avsmaken) en elev upplevde i relation till ämnet idrott och hälsa visade sig härstamma från elevens föräldrar, beroende på deras intressen och värderingar. Begreppen habitus, symboliskt kapital och smak visar i denna studie en tydlig relation gentemot varandra, där dessa är påverkande faktorer för en elevs intresse för ämnet idrott och hälsa.
Referenslista
Aftonbladet.se (2014) Gör skolidrotten frivillig. (2014-09-02)
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article19466670.ab Sökdatum: 2015-12-16.
Bourdieu, Pierre. (1977). Outline of a Theory of Practice. Cambridge: Cambridge University Press.
Bourdieu, Pierre. (1993). Kultursociologiska texter. Stockholm: Östlings bokförlag Symposium.
Bourdieu, Pierre. (1997). Kultur och kritik. Uddevalla: Mediaprint Uddevalla AB.
Bourdieu, Pierre. (1999). Praktiskt förnuft – bidrag till en handlingsteori. Uddevalla:
MediaPrint Uddevalla AB.
Bourdieu, Pierre. (2000). Konstens regler. Det litterära fältets uppkomst och struktur.
Stockholm: Östlings bokförlag Symposium.
Bourdieu, Pierre. (2004). Habitus, i Habitus – A Sense of Place. Hillier, Jean & Rooksby, Emma. (red). Aldershot: Ashgate Publishing Limited.
Broady, Donald. (1983). Dispositioner och positioner: Ett ledmotiv i Pierre Bourdieus sociologi. Arbetsrapport 1983:2. Stockholm: Universitets- och högskoleämbetet.
Broady, Donald. (1991). Sociologi och epistemologi. Om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin. Diss: Stockholm: HLS Förlag.
Broady, Donald. (1998). Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg. Uppsala:
Uppsala Universitet.
Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Coppola, Rachel. (2015). What you know, who you know, where you live: understanding how habitus influences career selections among urban students. Philadelphia: Temple University Libraries.
Corren.se (2005) Idrott populärt på schemat. (2005-09-13) http://www.corren.se/sport/idrott populart-pa-schemat-4361056.aspx Sökdatum: 2015-12-16.
Engström, Lars-Magnus. (2013). Smak för motion – fysisk aktivitet som livsstil och social markör. Stockholm: Liber AB.
Gallé, Francesca. Valerio, Giuliana. Di Onofrio, Valeria. Mantile, Gennaro. Bottiglieri,
Raimondo. Liguori, Giorgio. (2015). Physical Education in the Italian Higher Secondary School: A Pilot Study Based on Experiences and Opinions of Undergraduate Students, i Sport Sci Health. Nr 11, s 109-116. Berlin: Springer-Verlag.
Gratton, Chris & Jones, Ian. (2010). Research Methods for Sport Studies. London: Routledge.
Guba, Egon & Lincoln Yvonna S. (1994). Competing paradigms in qualitative research, i Handbook of qualitative research, N. K. Denzin & Y. S. Lincoln (red.). s 105-117.
London: Sage.
Hay, Peter J. Macdonald, Doune. (2010). Evidence for the social construction of ability in physical education. Sport, Education and Society. Nr 1, Februari 2010, s 1-18. St Lucia:
Routledge.
Hunter, Lisa. (2004). Bourdieu and the social space of the PE class: reproduction of doxa through practice. Sport, Education and Society. Nr 2, Juli 2004, s 175-192. Queensland:
Routledge.
Larsson, Lena. (2003). Idrott och hälsa är ingenting för mig – en studie av elever som ej deltar i Idrott och hälsa A i två gymnasieskolor. Stockholm: US-AB.
Larsson, Lena. (2009). Idrott – och helst lite mer idrott. Stockholm: US-AB.
Larsson, Håkan. Fagrell, Birgitta. Johansson, Suzanne. Lundvall, Suzanne. Meckbach, Jane.
Redelius, Karin. (2010). Jämställda villkor i idrott och hälsa – med fokus på flickors och pojkars måluppfyllelse. Stockholm: Skolverket.
Londos, Mikael. (2010). Spelet på fältet. Malmö: Holmbergs.
Redelius, Karin. (2002). Ledarna och barnidrotten – idrottsledarnas syn på idrott, barn och fostran. Stockholm: HLS Förlag.
Redelius, Karin. (2004). Bäst och pest! Ämnet idrott och hälsa bland elever i grundskolans senare år, i Mellan nytta och nöje – bilder av ämnet idrott och hälsa. Larsson, Håkan &
Redelius, Karin. (red). Stockholm: Edita Norstedts Tryckeri.
Redelius, Karin. Larsson, Håkan. Fagrell, Birgitta. (2009). Symbolic Capital in Physical Education and Health: to be, to do or to know? That is the gendered question. Stockholm:
Routledge.
Sheng, Xiaoming. (2015) Gender and habitus: parental involvement in students’ subject choices in China, i Journal of Gender Studies. Nr 2, s 227-238. Cambridge: Routledge.
Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-
enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2705 Sökdatum: 2015-12-16.
Valenzuela, Rafael & Codina, Nuria. (2014). Habitus and flow in primary school musical practice: relations between family musical cultural capital, optimal experience and
music participation. Music Education Research. Nr 4, s 505-520. Barcelona: Routledge.
VN.se (2014) Skolidrotten knäcker ungas självförtroende. (2014-05-26).
http://www.vn.se/article/kronika-skolidrotten-knacker-ungas-sjalvfortroende/
Sökdatum: 2015-12-16.
Åström, Peter. (2010). Children’s Low Motivated towards Physical Education and Health, i SVEBIS årsbok: aktuell beteendevetenskaplig idrottsforskning. s 134-160. Lund: Media Tryck.
Åström, Peter. (2012). Teachers’ Discursive Representations of Pupils “Low Motivated” for Physical Education and Health, i European Journal for Sport and Society. Vol 9, Nr 1+2, s 119-138. Münster: Waxmann.
Bilaga 1 – Intervjuguide
Allmänna personliga frågor
o Berätta om din familj och hur du bor.
o Eventuella följdfrågor:
Vart bor du? Centrum, landsbygd? Typ av bostad?
Har du alltid bott där eller har ni flyttat? En gång eller fler?
Bor du tillsammans med dina föräldrar? Har du syskon?
o Gymnasieprogram – varför valde du just detta program? Vilka påverkade dig? Hur upplever du ditt val av program?
o Vad har du för framtidsplaner?
o Vad gör dina föräldrar?
o Hur ser du på fortsatta studier efter gymnasiet?
Följdfråga: Varför ser du på det på det viset?
o Vad gör du på din fritid?
Eventuell följdfråga: Vad får du ut av det känner du?
o Vilka erfarenheter har du kring spontana fritidsaktiviteter under din uppväxt med din familj? Exempelvis skidor, skridskor, aktiviteter i naturmiljö etcetera?
(Som till exempel:
- åkt skidor?
- åkt skridskor?
- simmat i simhallen?
- grillat korv i skogen?
- fiskat?
- vistats i naturen?)
Frågor om motion
o Vad är din inställning till motion/idrott på fritiden?
Eventuell följdfråga: Varför ser du på det så?
o Har du idrottat/varit medlem i en förening tidigare?
Eventuella följdfrågor:
Vilka idrotter/aktiviteter?
Varför började du, var det på grund av föräldrar, kompisar, något annat?
Varför slutade du?
ELLER
Hur kommer det sig att du aldrig varit medlem i en förening?
o Var/är dina föräldrar intresserade av din idrott/aktivitet?
Eventuella följdfrågor:
Om det finns syskon: är de aktiva inom någon idrott/aktivitet?
Om du är aktiv inom någon idrott: Varför är du det? Vad ser du som positivt med din idrott?
o Vilka är dina föräldrars motionsvanor idag? Dina kompisars?
o Skulle du vilja hålla på med någon form av motion eller tänker du börja?
Eventuella följdfrågor:
Varför inte nu?
Vad anser du är bra med fysisk aktivitet?
o Tror du att du kommer att idrotta/motionera i framtiden? Varför/varför inte?
Frågor om skolan i allmänhet
o Trivs du i skolan? Varför/varför inte?
o Hur pass viktigt anser du att det är att vara ambitiös och målinriktad att prestera bra?
Räcker det med att ”bara klara sig”?
Följdfråga: Varför/varför inte?
o Vilken inställning till skolan har dina föräldrar?
o Hur mycket upplever du att de kompisarna du har pluggar, som går samma program som du själv?
Följdfråga: Hur mycket upplever du att kompisar till dig pluggar, som går på andra program?
o Hur ser du på närvaro i skolan, till vilken grad är det viktigt eller oviktigt? Varför?
Frågor om idrottsämnet
o Vad tycker du om ämnet idrott och hälsa? Varför?
o Vilken är din uppfattning om själva innehållet i undervisningen i idrott och hälsa – vad förekommer ofta och vad förekommer sällan under lektionstid? Varför är det så tror du?
o Vad är du mest intresserad av i ämnet? Är detta något som förekommer ofta eller sällan?
o Hur pass aktiv anser du att du är under lektionstid i ämnet?
Följdfrågor:
Varför/varför inte?
Vad säger du som orsak till läraren, om du inte är aktiv?
o Vilket betyg tror du att du får i ämnet?
o Hur ser du på prestation i ämnet?
o Hur påverkas självförtroendet av ämnet idrott och hälsa i skolan?
o Vad är du duktig på i ämnet? Vad är du ”sämre” på?
o Vad vill du lära dig i idrott och hälsa?
o Vad vill du förändra i ämnet?
o Hur ser dina föräldrar på ämnet idrott och hälsa?
o Anser dina föräldrar att ämnet är mer eller mindre, eller lika mycket värt, som andra ämnen?
o Hur ser du på betygets påverkan på din inställning till ämnet?
o Hur pass viktig anser du att dina föräldrars inställning är till ämnet (för din egen inställning)?