Framtida forskning

Mer forskning behövs inom området, då den befintliga forskningen som finns i nuläget oftast är inriktade på logopedens synvinkel och sällan på tolkens. För vidare forskning inom området skulle det även vara av intresse att utföra intervjuer, då det skulle kunna ge en djupare bild över tolkens åsikter. Uppsatsförfattarna upplevde att trots utförliga och beskrivande fritextsvar kvarstod det frågetecken över om tolkens åsikter återspeglades tillräckligt. Det vore också av intresse att studera om det föreligger något samband mellan vilka typer av svar tolkarna ger och hur länge de har arbetat som tolk, vilken utbildning man har eller andra observationer, skulle vara av intresse. Det skulle även vara intressant med liknande studier där man jämför tolkarnas uppfattning inom tolkning för olika patientgrupper och olika diagnoser och se om de resultat som framkommer i denna uppsats är återkommande och generella.

35

Referenser

Abrahamsson, N., & Bylund, E. (2012). Andraspråksinlärning och förstaspråksutveckling i en

andraspråkskontext. (Vetenskapsrådets rapportserie

5:2012). https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25ac6/1529480531679/Fle rspraakighet_VR_2012.pdf

American Speech-Language-Hearing Association. (2004). Knowledge and skills needed by

speech-language pathologists and audiologists to provide culturally and linguistically appropriate services. https://www.semanticscholar.org/paper/Knowledge-and-Skills-

Needed-by-Speech-Language-and-Ballachanda-

Bisbee/039fd2db5b99bf2b48562bf6b4d33a95fe9ef9f2

ASHA. (u.å.). Collaborating with interpreters, transliterators, and translators. https://www.asha.org/practice-portal/professional-issues/collaborating-with-

interpreters/#collapse_1

Bryman, A. (2009). Samhällsvetenskapliga metoder (1uppl., s.145–156). Malmö: Liber ekonomi

Byberg Skyle, A., Issa, I., & Svensson, H. (2018). Logopedisk utredning av flerspråkiga barn

med språkliga svårigheter - möjligheter och utmaningar. [Examensarbete, Linköpings

Universitet] DiVA. https://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:1241769/FULLTEXT01.pdf

Carter, J. A., Lees, J. A., Murira, G. M., Gona, J., Neville, B. G. R., & Newton, C. R. J. C. (2005). Issues in the development of cross-cultural assessments of speech and language for children. International Journal of Language and Communication Disorders, 40(4), 385– 401. https://doi.org/10.1080/13682820500057301

Dahlman, H., & Larnemark, M.S. (2016). Validitet i den svenska versionen av New Reynell

Developmental languages scales, med fokus på ordförråd och

tillägnandeålder. [Examensarbete, Lunds Universitet]. LUP

https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8889498&fileOId=88 89499

Fioretos, I., Gustafsson, K., & Norström, E. (2020). Tolkade möten- tolkningens betydelse

för rättssäkerhet och integration. Lund: Studentlitteratur

Förvaltningslagen (SFS 2017:900). Justitiedepartementet L6.

Granhagen Jungner, J., Tiselius, E., Lutzen, K., Blomgren, K., & Pergert, P. (2016). Creating a Meeting Point of Understanding: Interpreters’ Experiences in Swedish Childhood Cancer Care. Journal of Pediatric Oncology Nursing: Official Journal of the Association of

Pediatric Oncology Nurses, 33(2), 137–145. https://doi.org/10.1177/1043454215600148

Haralambous, B., Tinney, J., LoGiudice, D., Meng Lee, S., & Lin, X. (2018). Interpreter- mediated cognitive assessments: who wins and who loses?. Clinical Gerontologist, 41(3), 227-236. https://doi.org/10.1080/07317115.2017.1398798

36

Hultsjö, S., & Hjelm, K. (2005). Immigrants in emergency care: Swedish health care staff’s experiences. International Nursing Review, 52(4), 276-285. https://doi.org/10.1111/j.1466- 7657.2005.00418.x

Hyltenstam, K., & Milani, T. M. (2012). Flerspråkighetens sociopolitiska & sociokulturella

ramar. (Vetenskapsrådets rapportserie

5:2012). https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25ac6/1529480531679/Fl erspraakighet_VR_2012.pdf

Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30).

Socialdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30

Issa, R., Johansson, E., & Nyneröd Granath, E. (2020). Logopediskt perspektiv på utredning

och behandling av flerspråkiga vuxna: en intervjustudie. [Examensarbete, Linköpings

Universitet]. DiVA. http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1434081/FULLTEXT01.pdf Kammarkollegiet. (2019). God tolksed – Kammarkollegiets råd till auktoriserade

tolkar. https://www.kammarkollegiet.se/download/18.27f1fe4c168c1d817515205f/155177 7027993/ God_tolksed_mars2019.pdf

Knutas, E., & Larsson, N. (2018). Tolkförmedlad logopedisk språkbedömning av flerspråkiga

barn: En kvalitativ studie utifrån metoden Conversation Analysis och semistrukturerade intervjuer. [Examensarbete, Linköpings Universitet]. DiVA. https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:1241200/FULLTEXT01.p

Kunskapscentrum migration och hälsa. (2019). Språktolkning inom hälso- och sjukvård – en fråga om mänskliga rättigheter. [Elektronisk resurs]: Malmö: Region Skåne

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Att förbereda sig för intervjuanalysen. I S. Kvale & S. Brinkmann (Red.), Den kvalitativa forskningsintervjun (3uppl., s. 241–144). Studentlitteratur.

Langdon, H. W. (2002). Language Interpreters and Translators: Bridging Communication with Clients and Families. The ASHA Leader, 7(6), 14- 15. https://doi.org/10.1044/leader.FTR4.07062002.14

Lor, M., Bowers, B. J., & Jacobs, E. A. (2018). Navigating challenges of medical interpreting standards and expetations of patients and health care professinals: the interpreter perspective.

Qualitative health research, 29(6), 820–832. https://doi.org/10.1177/1049732318806314

Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvården (s. 159–172). Lund: Studentlitteratur.

Migrationsskolan (2019). Rapport. Inga om men eller varför: att främja säker och jämlik

37

Okalidou, A., Syrika, A., Beckman, M. E., & Edwards, J. R. (2011). Adapting a receptive vocabulary test for preschool-aged Greek-speaking children. International Journal of

Language & Communication Disorders, 46(1), 95–107. https://doi- org.e.bibl.liu.se/10.3109/13682821003671486

Plejert, C., Antelius, E., Yazdanpanah, M., & Nielsen, T. R. (2015). There’ s a letter called ef’ on Challenges and Repair in Interpreter-Mediated Tests of Cognitive Functioning in Dementia Evaluations: A Case Study. Journal of Cross-Cultural Gerontology, 30(2), 163- 87. https://doi.org/10.1007/s10823-015-9262-0

Plejert, C. (under granskning). I Laura Gavioli och Cecilia Wadensjö (Red.). (2022). Routledge Handbook on Public Service Interpreting.

Patientientlagen (SFS

2014:821). Socialdepartimentet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821

Regeringskansliet. (2018). Att förstå och bli förstådd –ett reformerat regelverk för tolkar i

talade språk. (SOU 2018:83).

https://www.regeringen.se/4aeb03/contentassets/94589a6823994d2385f4f55b24be734e/att- forsta-och-bli-forstadd--ett-reformerat-regelverk-for-tolkar-i-talade-sprak-sou-201883 Regeringskansliet. (2019). Vägledning vid tolkning och tillämpning av FN:s konvention om

barnets rättigheter (Ds 2019:23).

https://www.regeringen.se/4adaf9/contentassets/bbd8569231a2423b9326b5f74a836c33/bil aga-ds-2019-23.pdf

Riquelme, L. F., & Rosas, J. (2014). Multicultural perspectives: the road to cultural competence. I N, Capone Singleton & B.B, Shulman (Red.) Language development:

foundations, processes, and clinical applications. (uppl. 2. s. 239). Burlington: Jones &

Barlett Learning.

Roger, P., & Code, C. (2011). Lost in Translation? Issues of Content Validity in Interpreter- mediated Aphasia Assessments. International Journal of Speech-Language Pathology,

13(1), 61-73. https://doi.org/10.3109/17549507.2011.549241

Saenz, T. I. & Langdon, H.W. (2019). Speech-language pathologists’ collaboration with interpreters: Results of a current survey in California. The International Journal for

Translation & Interpreting Research, 11 (1), 43–62.

Salameh, E. (2018). Bedömning av flerspråkiga barn med språkstörning. I E. Salameh & U. Nettelbladt (Red.), Språkutveckling och språkstörning hos barn Del 3 Flerspråkighet -

utveckling och svårigheter (Upplaga 1 s. 208–210). Lund: Studentlitteratur.

Salameh, E., & Nettelbladt, U. (red.) (2018). Språkutveckling och språkstörning hos barn Del

3 Flerspråkighet - utveckling och svårigheter. (Upplaga 1 s.17–32). Lund: Studentlitteratur.

SCB. (2021). Utrikes födda i Sverige. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i- siffror/manniskorna-i-sverige/utrikes-fodda/

38

Socialstyrelsen. (2016a). Tolkar för hälso- och sjukvården och tandvården: kartläggning våren 2016. [Elektronisk resurs]: Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (2016b). Att samtala genom tolk - En kort vägledning. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-

dokument/artikelkatalog/vagledning/2016-4-17-svenska.pdf

Språklagen (SFS 2009:600). Kulturdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/spraklag-2009600_sfs-2009-600

Stow, C., & Dodd, B. (2003) Providing an equitable service to bilingual children in the UK: a review. International Journal of Communication Disorders, 38(4), 351-377. https://doi.org/10.1080/1368282031000156888

Unicef. (12 maj 2021). Barnkonventionen. https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#hela- texten

Vetenskapsrådet. (2017). God

forskningssed. https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112 063/God-forskningssed_VR_2017.pdf

Williams, A., Oulton,, K., Sell, D., & Wray, J. (2018). Healthcare professional and interpreter perspectives on working with and caring for non-english speaking families in a tertiary paediatric healthcare setting. Ethnicity & Health, 23(7), 767–780. https://doi.org/10.1080/13557858.2017.1294662

39

Bilagor