Det är förmodligen ingen överdrift att framhålla att kvinnors situation på arbetsmarknaden i ett nytt land är kantad av utmaningar och att ensamkommande flickor är en utsatt grupp då de är i minoritet. Då vi anser att kvinnor, som kommit som EKB till Sverige, är en synnerligen utsatt grupp är vårt förslag att framtida forskning belyser de problem och svårigheter gruppen utsätts för. Vidare framhåller vi att ett feministiskt- eller intersektionellt perspektiv i framtida studier skulle vara värdefullt för att få ytterligare dimensioner och perspektiv på
intervjupersonernas upplevelser och situation. Det behövs även mer forskning om internet och sociala mediers roll som arena för att utveckla överbryggande nätverk. Avslutningsvis tyder våra resultat på att socialsekreteraren spelar en marginell roll för EKB. Mot bakgrund av detta anser vi också att det behövs forskning som kan visa på om socialtjänsten verkligen har en sådan liten betydelse för hela målgruppen, EKB, och vad det i sådant fall beror på.
52
7. Referenslista
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s.8-16). Stockholm: Liber AB.
Behouti, A. (2008). Informal Recruitment Methods and Disadvantages of Immigrants in the Swedish Labour Market. Journal of Ethnic and Migration Studies, 34 (3), 411-430.
Behtoui, A. (2016). Beyond social ties: The impact of social capital on labour market outcomes for young Swedish people. Journal of Sociology, 52 (4), 711-724.
Bjerneld, M., Ismail, N., & Puthoopparambil, S. J. (2018). Experiences and reflections of Somali unaccompanied girls on their first years in Sweden: a follow-up study after two decades. International Journal of Migration, Health and Social Care, (3), 305.
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using Thematic Analysis in Psychology. Qualitative Research in Psychology, 3 (2), 77-101.
Bremberg, S. (2013). Unga och utanförskap i Sverige. I T. Olsen, & J. Tägtström (Red.), For
det som vokser. Unge, psykisk uhelse og tidlig uførepensjonering i Norden (s.29-39). Nordens
Välfärdscenter.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Celikaksoy, A. & Wadensjö, E. (2017). Ensamkommande flyktingbarns väg till utbildning och arbetsmarknad. Arbetsmarknad & arbetsliv, 23 (1), 103-117.
Celikaksoy, A., & Wadensjö, E. (2017). Refugee Youth in Sweden Who Arrived as
53
Celikaksoy, A., & Wadensjö, E. (2018). Ensamkommande flickor på väg in i samhället.
Fores. Stockholm.
http://fores.se/ensamkommande-flickor-pa-vag-in-i-samhallet-publikation/
Cheung, S. Y., & Phillimore, J. (2014). Refugees, Social Capital, and Labour Market Integration in the UK. Sociology, 48 (3), 518-536.
Darvishpour, M., Asztalos Morell, I., Månsson, N., Mahmoodian, M. & Hoppe, M. (2018). Sammanfattning av arbetsrapport om nyanlända barn och ungdomars inkludering och jämställdhetsutveckling. Samhällskontraktet.
http://mdh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1274330/FULLTEXT01.pdf
Darvishpour, M. (2015). Hederskultur eller köns- och generationskonflikter inom invandrade familjer. I M., Darvishpour & C., Westin, (Red.), Migration och etnicitet. Perspektiv på ett mångkulturellt Sverige (s.367-393). Lund: Studentlitteratur.
Darvishpour, M., & Westin, C. (2015). Maktperspektiv på etniska relationer. I M.,
Darvishpour & C., Westin, (red.) Migration och etnicitet: perspektiv på ett mångkulturellt Sverige. (s. 15-42) Lund: Studentlitteratur.
De los Reyes, P. (1998). I skärningspunkten mellan genus och etnicitet. Ett ekonomiskt historiskt perspektiv på invandrarkvinnor i svenskt arbetsliv. Arbetsmarknad och Arbetsliv, 4 (1), 13-31.
Eriksson, M., Ghazinour, M., Hanberger, A., Isaksson, J. & Wimelius, M. E. (2014).
Utvärdering av insatser för ensamkommande barn och ungdomar i Umeå 2012-2013: slutrapport. Umeå: Umeå Centre for Evaluation Research, Umeå universitet
Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 34-54). Stockholm: Liber AB.
54
Gustavsson, K. (2015). The reception of separated minors in Sweden: To receive with grace and knowledge. Migration Studies Participation, Integration, and Recognition, (24), 111-124. Gustafsson, K., Fioretos, I., & Norström, E. (2012). Between empowerment and
powerlessness: Separated minors in Sweden. New Directions for Child and Adolescent
Development, (136), 65-77.
Gericke, D., Burmeister, A., Löwe, J., Deller, J. & Pundt, L. (2018). How do refugees use their social capital for successful labor market integration? An exploratory analysis in Germany. Journal of Vocational Behavior, 105, 46-61.
Gottzén, L., & Lögdlund, U. (2014). Sociologins teoretiker. Malmö: Gleerup.
Hedlund, D. (2018). Ensamkommande barn och ungdomar: En introduktion till samhällskontext, forskning och ramverk. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Herz, M., & Lalander, P. (2017). Being alone or becoming lonely? The complexity of portraying unaccompanied children as being alone in Sweden. Journal of Youth Studies, 20 (8), 1062-1076.
Hollander, A. C., Bruce, D., Ekberg, J., Burström, B., & Ekblad, S. (2013). Hospitalisation for depressive disorder following unemployment—differentials by gender and immigrant status: a population-based cohort study in Sweden. Journal of Epidemiology and Community Health, 67 (10), 875-881.
Hopkins, P., & Hill, M. (2010). The needs and strenghts of unnacompanied asylum-seeking children and young people in Scotland. Child & family social work. 15(4), 399-408.
Kuusela, K. (2011). Invandrare och socialt kapital. I B. Starrin, & R. Rønning, (Red.), Socialt kapital - i ett välfärdsperspektiv (s.211-222). Malmö: Liber AB.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2017). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
55
Lin, N. (1999). Building a network Theory of social capital. Connections 22(1), s. 28 -51. Meeuwisse, A., & Swärd, H., (2011). Socialt arbete och socialt kapital - en historia med komplikationer. I B. Starrin, & R. Rønning, (Red.), Socialt kapital - i ett välfärdsperspektiv (s.75-88). Malmö: Liber AB.
Panican, A., & Olofsson, J. (2013). Unga och utanförskap i Sverige. I T. Olsen, & J. Tägtström (Red.), For det som vokser. Unge, psykisk uhelse og tidlig uførepensjonering i
Norden. (s.50-74). Nordens Välfärdscenter.
Phillimore, J., & Goodson, L. (2006). Problem or opportunity? Asylum seekers, Refugees, Employment and Social Exclusion in Deprived Urban Areas. Urban Studies, 43 (10), 1715-1736.
Putnam, R.D. (2006). Den ensamme bowlaren: den amerikanska medborgarandans upplösning och förnyelse. Stockholm: SNS förlag.
Putnam, R.D. (2011). Den fungerande demokratin. Medborgarandans rötter i Italien. (2:a uppl) Stockholm: SNS Förlag.
Rogers, J. (2012). ‘Anti-Oppressive Social Work Research’, Social Work Education, 31:7, 866-879.
Rantakeisu, U. (2011). Unga arbetslösa och Arbetsförmedlingen - värderingar som socialt kapital. I B. Starrin, & R. Rønning, (Red.), Socialt kapital - i ett välfärdsperspektiv (s.109-124). Malmö: Liber AB.
Rennstam, J., & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s.220-236). Stockholm: Liber AB.
Rønning, R. (2011). Systematisk användning av socialt kapital i välfärdsstaten:
Kvalitetsförbättring eller som att sätta näktergalen i bur? I B. Starrin, & R. Rønning, (Red.), Socialt kapital - i ett välfärdsperspektiv (s.57-72). Malmö: Liber AB.
56
Rønning, R., & Starrin, B. (2011). Socialt kapital - ett fruktbart begrepp. I B. Starrin, & R. Rønning, (Red.), Socialt kapital - i ett välfärdsperspektiv (s.21-40). Malmö: Liber AB.
Socialstyrelsen. (2016). Ensamkommande barn och unga - Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter. Stockholm: Socialstyrelsen.
Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s.208-219). Stockholm: Liber AB.
Svensson, P., & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G., Ahrne & P., Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s.17-31). Stockholm: Liber AB
Tselios, V., Noback, I., van Dijk, J., & McCann, P. (2015). Integration of immigrants, bridging social capital, ethnicity, and locality. Journal of regional science, 55 (3), 416-441.
Vetenskapsrådet. (2011). God Forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie. Stockholm: Vetenskapsrådet.
57