Det kan finnas ett behov av vidare forskning inom vårdpersonalens kunskaper om bemötande. Det har även visat sig att patienterna upplever att vårdpersonalen saknar kunskap om smärta. Forskning kan behövas för att arbeta fram metoder och eventuella riktlinjer som vårdpersonalen kan följa. Denna studie visar att patienter med långvarig smärta inte vågar söka sig till sjukvården när de behöver det och därmed undviker sjukvården för att de inte vill bli illa bemötta av vårdpersonalen. Det är alltså viktigt att vårdpersonalen bemöter patienterna på ett bra sätt för att de inte ska bli rädda för att söka sig till sjukvården. För att det ska bli verklighet krävs mer kunskap om hur vårdpersonalen bemöter denna patientgrupp.
Det skulle kunna vara intressant för vidare forskning att gå in mer på om det är en viss profession i sjukvården som kan behöva mer kunskap om att vårda ur ett
livsvärldsperspektiv. Efter denna studies resultat tolkar författarna det som att patienter får en bättre upplevelse av vården när de vårdats ur ett livsvärldsperspektiv. Genom detta öppnas möjligheterna för vidare forskning om hur olika professioner kan få mer kunskap om att vårda med hjälp av patientens livsvärld.
Ett annat forskningsområde kan vara hur ingående de smärtanalyser som utförs av vårdpersonalen är. Smärtanalyser kan vara till stor hjälp för vårdpersonalen men också för patienterna som känner att vårdpersonalen verkligen ser dem när de ställer
djupgående frågor om patienternas smärta. Kan det vara att djupgående smärtanalyser inte görs på grund av stress och tidsbrist? Därför skulle det behöva forskas om
smärtanalyser som går effektivt att göra men ändå ger tillräckligt mycket information att patienterna känner att de får berätta sin historia. Författarnas tolkning är att det kan leda till att patienter med långvarig smärta får mer delaktighet i sin vård.
21
10 SLUTSATS
Patienter med långvarig smärta söker sig till sjukvården med förväntningar om att få hjälp. Hjälp behöver inte alltid innebära att bli botad från sin sjukdom. Det kan istället vara att möta en person som lyssnar och ser patienten som en egen unik individ. Studien har visat att många patienter upplever att dessa förväntningar inte infrias. De upplever att de inte blir trodda för sin sjukdom av vårdpersonalen och att de måste kämpa för att få hjälp med att få en diagnos. Ett gott bemötande kan väga upp oförmågan att bota patientens smärta. För att patienten ska uppleva ett gott bemötande måste
vårdpersonalen visa engagemang i patientens sjukdom och behandling. Patienterna behöver också bli noggrant lyssnade på då de är experter på sin egen kropp och endast de själva kan berätta hur smärtan upplevs.
När vårdpersonalen tar hjälp av patienterna för att hitta fungerande behandling till dem ökar chansen att det blir en bra behandling som fungerar. Det går inte alltid att bota långvarig smärta men med ett gott bemötande kan vårdpersonalen bidra med något positivt vilket kan leda till att lidandet minskar hos patienter med långvarig smärta.
22
REFERENSLISTA
Andréll P, Frodi A, J. Sundler A, Mannheimer C, Peilot B & Samuelsson A (2014) Time to gain trust and change—Experiences of attachment and mindfulness-based cognitive therapy among patients with chronic pain and psychiatric co-morbidity, Int J Qual Stud Health Well-being 2014; 9: 10.3402/qhw.v9.24420, doi:
10.3402/qhw.v9.24420
Axelsson, Å. (2012). Litteraturstudie. I M. Granskär & B. Höglund – Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso – och sjukvård (s. 203-220). Lund:
Studentlitteratur.
Bergh, I. (2009). Smärta. I A.-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder:
Hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur.
Biguet G, Nilsson Wikmar L, Bullington J, Flink B & Löfgren M. (2015) Meanings of
"acceptance" for patients with long-term pain when starting rehabilitation. Disability and rehabilitation 25:1-10. Doi: 10.3109/09638288.2015.1076529
Boivie, J.(2010) Neuropatisk smärta - Central smärta. M, Werner. & I, Leden. (red.) . Smärta och smärtbehandling. (s. 574-580). (2., [rev.] uppl.) Stockholm: Liber.
Bustin, B., & Hughes, O. (2009). Residential pain management programmes:
participants' hopes and expectations...including commentary by Man AKY.
International Journal Of Therapy & Rehabilitation, 16(3), 139-145 .
Cooper, K., Smith, B & Hancock, E. (2008). Patient-centredness in physiotherapy from the perspective of the chronic low back pain patient. Physiotherapy, 94(3), 244-252.
Crowe, M., Whitehead, L., Gagan, M., Baxter, D & Pankhurst, A. (2010a). Self-management and chronic low back pain: a qualitative study. Journal Of Advanced Nursing, 66(7), 1478-1486. doi:10.1111/j.1365-2648.2010.05316.x
Crowe, M., Whitehead, L., Gagan, M., Baxter, G., Pankhurst, A & Valledor, V.
(2010b). Listening to the body and talking to myself - the impact of chronic lower back pain: a qualitative study. International Journal Of Nursing Studies, 47(5), 586-592 . doi:10.1016/j.ijnurstu.2009.09.012
Dahlberg, K. (1997). Kvalitativa metoder för vårdvetare. (2., [rev.] uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
De Souza, L., & Frank, A. (2011). Patients' experiences of the impact of chronic back pain on family life and work. Disability & Rehabilitation, 33(4), 310-618.
doi:10.3109/09638288.2010.490865
Dragesund, T., & Råheim, M. (2008). Norwegian psychomotor physiotherapy and patients with chronic pain: Patients' perspective on body awareness. Physiotherapy Theory & Practice, 24(4), 243-254.
23
Ekebergh, M. (2009). Att lära sig vårda: med hjälp av handledning. (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (3. uppl.) Stockholm:
Natur & Kultur.
Friberg, F. (2006). Att göra en litteraturöversikt. Friberg, F. (red.). Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.
Hansson, P. & Leffler, A-S. (2010) Neuropatisk smärta - Perifer neuropatisk smärta. M, Werner. & I, Leden. (red.). Smärta och smärtbehandling. (s. 566-573). (2., [rev.] uppl.) Stockholm: Liber.
Helsingforsdeklarationen (2013). WMA Declaration of Helsinki - Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 23 september, 2015, från
Helsingforsdeklarationen, http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/
Howarth, M., Warne, T & Haigh, C. (2014). Pain from the Inside: Understanding the Theoretical Underpinning of Person-Centered Care Delivered by Pain Teams. Pain Management Nursing, 15(1), 340-348 9p. doi:10.1016/j.pmn.2012.12.008
Häkkinen A, Karppinen J, Ojala T, Piirainen A, Sipilä K & Suutama T (2015a) Chronic pain affects the whole person – a phenomenological study. Disability and
Rehabilitation, 37:4, 363-371, DOI: 10.3109/09638288.2014.923522
Häkkinen A, Karppinen J, Ojala T, Piirainen A, Sipilä K & Suutama T (2015b) Revising the negative meaning of chronic pain – a phenomenological study. Chronic illness, Vol. 11(2) 156–167, DOI: 10.1177/1742395314555236
Ivarsson, K. (2015). Möten i vården. (2. uppl. [sic]). Lund: Studentlitteratur.
Jelin, E., Granum, V & Eide, H. (2012). Experiences of a Web-Based Nursing Intervention—Interviews with Women with Chronic Musculoskeletal Pain. Pain Management Nursing, 13(1), 2-10 9p. doi:10.1016/j.pmn.2011.08.008
Johnsson, R. (2010). Smärta från ländryggen. M, Werner. & I, Leden. (red.) . Smärta och smärtbehandling. (s. 506-509). (2., [rev.] uppl.) Stockholm: Liber.
Kosek, E. (2014a). Smärtans fysiologi och reglering. Kosek, E. Lampa, J. Nisell, R.
(red.). Smärta och inflammation. (s. 247). Lund: studentliteratur.
Kosek, E. (2014b). Smärtanalys och smärtdiagnostik. Kosek, E. Lampa, J. Nisell, R.
(red.). Smärta och inflammation. (s. 247). Lund: studentliteratur.
Larsen, E. L., Nielsen, C. V & Jensen, C. (2013). Getting the pain right: How low back pain patients manage and express their pain experiences. Disability And Rehabilitation:
An International, Multidisciplinary Journal, 35(10), 819-827.
doi:10.3109/09638288.2012.709302
24
Lundeberg, T & Norrbrink, C. (2014). Klassifikation av smärta. Norrbrink, C., &
Lundeberg, T. (red.). Om smärta: ett fysiologiskt perspektiv. (2. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Lundman, B & Hällgren Graneheim., U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M.
Granskär & B. Höglund – Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso – och sjukvård (s. 203-220). Lund: Studentlitteratur.
Löfgren, M & Norrbrink, C. (2012). 'But I know what works' - patients' experience of spinal cord injury neuropathic pain management. Disability & Rehabilitation, 34(25), 2139-2147 9p. doi:10.3109/09638288.2012.676146
Lönnstedt, M., Häckter Ståhl, C & Hedman, A. R. (2011). Living with long-lasting pain - patients' experiences of neuropathic pain. Journal Of Nursing & Healthcare Of
Chronic Illnesses, 3(4), 469-475 7p. doi:10.1111/j.1752-9824.2011.01121.x
Matthias, M., Bair, M., Nyland, K., Huffman, M., Stubbs, D., Damush, T & Kroenke, K. (2010). Self-management support and communication from nurse care managers compared with primary care physicians: a focus group study of patients with chronic musculoskeletal pain. Pain Management Nursing, 11(1), 26-34.
Norrbrink, C., Lund, I & Lundeberg, T. (2014). Smärtanalys och smärtskattning.
Norrbrink, C., & Lundeberg, T. (red.). Om smärta: ett fysiologiskt perspektiv. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Norrbrink, C & Lundeberg, T. (2014a). Akut och långvarig smärta. Norrbrink, C., &
Lundeberg, T. (red.). Om smärta: ett fysiologiskt perspektiv. (2. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Norrbrink, C & Lundeberg, T. . (2014b). Om smärta. Norrbrink, C., & Lundeberg, T.
(red.). Om smärta: ett fysiologiskt perspektiv. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2008). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (8. ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams
& Wilkins
Robinson, K., Kennedy, N & Harmon, D. (2013). Constructing the experience of chronic pain through discourse. Scandinavian Journal Of Occupational Therapy, 20(2), 93-100. doi:10.3109/11038128.2012.720275
Skjutar, Å & Müllersdorf, M. (2010). Adapt, discover and engage: a qualitative interview study with patients living with chronic pain. Journal Of Nursing &
Healthcare Of Chronic Illnesses, 2(4), 254-261 8p. doi:10.1111/j.1752-9824.2010.01066.x
Slade, S., Molloy, E & Keating, J. (2009). 'Listen to me, tell me': a qualitative study of partnership in care for people with non-specific chronic low back pain. Clinical
Rehabilitation, 23(3), 270-280 11p. doi:10.1177/0269215508100468 Socialstyrelsen. (2015). Hämtad 26 November, 2015, från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-4-10
25
Stenberg, G., Fjellman-Wiklund, A & Ahlgren, C. (2014). 'I am afraid to make the damage worse' - fear of engaging in physical activity among patients with neck or back pain - a gender perspective. Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 28(1), 146-154.
doi:10.1111/scs.12043
Säll Hansson, K., Fridlund, B., Brunt, D., Hansson, B & Rask, M. (2011). The meaning of the experiences of persons with chronic pain in their encounters with the health service. Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 25(3), 444-450. doi:10.1111/j.1471-6712.2010.00847.x
Tveiten, S & Knutsen, I. R. (2011). Empowering dialogues - the patients' perspective.
Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 25(2), 333-340. doi:10.1111/j.1471-6712.2010.00831.x
Ulrichsweb (2015). Ulrichsweb global serials directory. Hämtad 11 oktober, 2015, från http://ulrichsweb.serialssolutions.com/
Upshur, C. C., Bacigalupe, G & Luckmann, R. (2010). 'They don't want anything to do with you': Patient views of primary care management of chronic pain. Pain Medicine, 11(12), 1791-1798 8p. doi:10.1111/j.1526-4637.2010.00960.x
Werner. M. (2010) Introduktion. M, Werner. & I, Leden. (red.) . Smärta och smärtbehandling. (2., [rev.] uppl.) Stockholm: Liber.
West, C., Stewart, L., Foster, K & Usher, K. (2012). The meaning of resilience to persons living with chronic pain: an interpretive qualitative inquiry. Journal Of Clinical Nursing, 21(9/10), 1284-1292. doi:10.1111/j.1365-2702.2011.04005.x
Wiklund, L. (2003) Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och kultur.
Wiklund, L. (2009) Lidande - en del av människans liv. Friberg, F. Öhlén, J. (red.) . Omvårdnadens grunder - perspektiv och förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur AB.
Willman, A. (2009). Hälsa och välbefinnande. I A.-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur.
I
Bilaga 1 Sökschema s 1 (2)
Databas Datum Sökord Antal träffar Utvalda artiklar
Cinahl** 150922 living with chronic pain 478
AND experience 74
AND qualitative 28 1
Cinahl** 150922 chronic pain [MH] 3686
AND “life experiences” [MM] 17
AND qualitative 6 2
Cinahl** 151005 “chronic pain” [MH] 4714
AND coping 229
AND qualitative 34 1
PubMed* 151026 “chronic pain” [MT] 11975
AND psychosocial [MT] 386
AND treatment [MT] 284
AND experiences 15 1
Cinahl** 151026 “chronic pain” [MH] 4559
II
s.2 (2)
AND “life experiences” 24 1
Cinahl** 151026 “chronic pain” [MH] 4559
AND “health care” 485
AND experiences 62
AND “patient attitudes” 14 1
Cinahl** 151026 “chronic pain” [MH] 4559
AND “patient attitudes” 115
AND experiences 43 2
Cinahl** 151029 “chronic pain” [MH] 4565
AND “be believed” 18 1
**Begränsat till artiklar gjorda 2008-2015 samt peer reviewd.
* Begränsat till artiklar gjorda 2008-2015.
[MH] står för exact subject heading i Cinahl.
[MM] står för exakt major subject heading i Cinahl.
[MT] står för MeSH major topic i PubMed.
[MJ] står för word in major subject heading i PsycINFO
I
Känslan av att vara till besvär
Inte bli trodd Upplevelsen av att inte bli trodd
Kommunikationens betydelse i
sjukvården
II
Bilaga 3 Checklista för kvalitetsgranskning av artiklarna s.1 (3) Checklista för kvalitativa artiklar, enligt Forsberg & Wengström (2013).
A. Syftet med studien?
……….
Vilken kvalitativ metod har använts?
……….
Är designen av studien relevant för att besvara frågeställningen?
Ja ☐ Nej ☐
B. Undersökningsgruppen
Är urvalskriterierna för undersökningsgruppen tydligt beskrivna? (Inklusions- och exklusionskriterier ska vara beskriva.)
Ja ☐ Nej ☐
Var genomfördes undersökningen?
……….
Urval - finns det beskrivet var, när och hur undersökningsgruppen kontaktades?
……….
Vilken urvalsmetod användes?
☐ Strategiskt urval
☐ Snöbollsurval
☐ Teoretiskt urval
☐ Ej angivet
Beskriv undersökningsgruppen (ålder, kön, social status samt annan relevant demografisk
bakgrund).
……….
……….
Är undersökningsgruppen lämplig?
Ja ☐ Nej
C. Metod för datainsamling
Är fältarbetet tydligt beskrivet (var, vem och i vilket sammanhang skedde datainsamlingen)
Ja ☐ Nej ☐ Beskriv:
……….
……….
Beskrivs metoderna för datainsamling tydligt (vilken typ av frågor användes etc.)
III
s.2 (3) Beskriv:
………
Ange datainsamlingsmetod:
☐ ostrukturerade intervjuer
☐ halvstrukturerade intervjuer
☐ fokusgrupper
☐ observationer
☐ video/bandinspelning
☐ skrivna texter eller teckningar
Är data systematiskt samlade (finns intervjuguide/studieprotokoll)?
Ja ☐ Nej ☐ D. Dataanalys
Hur är begrepp, teman och kategorier utvecklade och tolkade?
……….
Ange om:
☐ teman är utvecklade som begrepp
☐ det finns episodiskt presenterade citat
☐ de individuella svaren är kategoriserade och bredden på kategorierna är beskrivna
☐ svaren är kodade Resultatbeskrivning:
……….
……….
Är analys och tolkning av resultatet diskuterade?
Ja ☐ Nej ☐
Är resultaten trovärdiga (källor bör anges)?
Ja ☐ Nej ☐
Är resultaten pålitliga (undersökningens och forskarens trovärdighet)?
Ja ☐ Nej ☐
Finns stabilitet och överrensstämmelse (är fenomenet konsekvent beskrivet)?
Ja ☐ Nej ☐
Är resultaten återförda och diskuterade med undersökningsgruppen?
Ja ☐ Nej ☐
Är de teorier och tolkningar som presenteras baserade på insamlade data (finns citat av originaldata,
summering av data medtagna som bevis för gjorda tolkningar)?
Ja ☐ Nej ☐ E. Utvärdering
IV
s.3 (3) Kan resultaten återkopplas till den ursprungliga forskningsfrågan?
Ja ☐ Nej ☐
Stöder insamlade data forskarens resultat?
Ja ☐ Nej ☐
Har resultaten klinisk relevans?
Ja ☐ Nej ☐
Diskuteras metodologiska brister och risk för bias?
Ja ☐ Nej ☐
Finns risk för bias?
Ja ☐ Nej ☐
Vilken slutsats drar författaren?
……….
……….
Håller du med om slutsatsen?
Ja ☐ Nej ☐
Om nej, varför inte?
……….
Ska artikeln inkluderas?
Ja ☐ Nej ☐
Är artikeln etiskt granskad? (egen fråga) Ja ☐ Nej ☐
I
Bilaga 4 Artikelöversikt s.1 (6)
Författare År
Land Tidsskrift
Titel Syfte Metod Antal
respon-denter (bortfall)
Resultat Kvalitet
Andréll, P. Peilot, B.
Samuelsson, A.
Manneheimer, C.
Sundler, A J.
2014 Sverige International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being.
Time to gain trust and change - experiences of attachment and
mindfulness-based cognitive therapy among patients with chronic pain and psychiatric co-morbidity.
Undersöka hur kbt kan påverka upplevelsen hos patienter med långvarig smärta.
Fenomenologisk studie som inriktar sig på livsvärldsperspektivet.
intervjustudie.
10 (10) Studien visar på hur patienterna har fått en förändrad bild av sig själv efter att de drabbats av långvarig smärta och om hur kbt kan underlätta tillvaron.
Medelhög
II chronic low back pain patient.
Intervjustudie 25 (1) Kommunikation lyftes upp som en grundpelare för en bra reabilitering med information som stöd för omvårdnadsprocessen chronic low back pain:
a qualitative study.
86 (0) Patienterna i studien hade olika sätt att hantera och behandla sin smärta.
Medicin, träning och värmebehandling var mest framstående. De
intervjuade vårdpersonalen hamnade i en sekundär position gentemot
patientens självbehandling.
Hög
III the impact of chronic back pain on family life and work från familj och vänner men var bekymrade över att oroa dem. Patienterna va oroliga över att förlora sitt jobb och kunde arbeta trots smärta i rädsla att få ekonomiska problem.
Pain from the inside:
Understanding the
Intervjustudie 17 (0) Informanterna upplevde att de blev bättre bemötta av de professionella specialist-teamen än av tidigare vårdpersonal de mött.
Hög
IV
Intervjustudie 7 (0) Kontakten med vården via ett web-baserat
rehabilitetprogram var uppskattat och det finns en positiv inställning, bra med feedback.
Getting the pain right:
how low back pain
Intervjustudie 9 (1) Patienterna upplevde att det fanns svårigheter att
uttrycka sin smärta och att bli förstådda av vården.
Hög
V
Intervjustudie 18 (0) Studien visar på en distans mellan patientens
förväntningar och det som sjukvården erbjuder inom
Intervjustudie 5 (0) Studien visar på hur patienter med långvarig smärta blir negativt bemötta i vården och om hur dom
The meaning of the experiences of a person with chronic pain in their encounters with de upplever att bli bemötta som en helhet och hur de upplever att frågas om sin smärta.
En deskriptiv studie med fenomenologisk ansats, Intervjustudie.
8 (0) För att förstå en annan person är det nödvändigt att sätta sig in i dennes
livsvärld. Respondenterna hade olika strategier att hantera sin smärta och det är viktigt att som vårdpersonal undersöka hur patienten upplever sin smärta.
Hög
VI
s.6 (6) Tveiten, S.
Ruud Knutsen, I.
2010 Norge
Scandinavian Journal of Caring Sciences
Empowering dialogues - The patients’
perspective
Undersöka patienters upplevelse av mötet med vården på en smärtklinik.
Explorativ och deskriptiva gruppintervjuer.
9 (2) För patienter med långvarigsmärta har kontakten med
smärtmottagningen stor betydelse i hänsyn till självkontroll och personlig förmåga.
Hög