För framtida forskning skulle det vara intressant att med kvalitativa intervjuer studera vad läkare upplever orsakar utmattning. En kvalitativ studie kan komplettera kvantitativa studier genom att skapa djupare och bredare förståelse över läkares utmattning (Bryman, 2011: 346 -
347; Langemar, 2010: 22). Vidare skulle socialt stöd studeras för att öka förståelsen över
vilka typer av socialt stöd som är viktigt för de kvinnliga respektive manliga läkarna. Genom ökad förståelse för socialt stöd kan arbete för att minska psykosocial ohälsa bland läkare utvecklas. Avslutningsvis skulle det vara spännande att studera faktumet att läkaryrket präglas av mansnormer (Fridner, 2004) och hur detta påverkar de kvinnliga läkarnas utveckling och hälsa.
Referenser
Agervold, M., & Mikkelsen, E. (2004). Relationships between bullying, psychosocial work environment and individual stress reactions. Work and Stress, vol. 18, s. 336–351.
Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G., & Lundsberg, U. (2006). Gränslöst
arbete: Socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Malmö: Liber.
Andersen, G., Aasland, O., Fridner, A., & Lövseth, L. (2010). Harassment among university hospital physicians in four european cities. Results from a crossectional sudy in Norway, Sweden, Iceland and Italy (the HOUPE study). Work: A Journal of Prevention, Assessment
Bäckman, O., & Edling, C. (2000). Arbetsmiljö och arbetsrelaterade besvär under de senaste decennierna, s. 125-152 i S. Marklund (red.). Arbetsliv och hälsa 2000. Sverige:
Arbetarskyddsstyrelsen.
Boye, K., Halldén, K., & Magnusson, C. (2014). Könslönegapets utveckling. Betydelsen av yrkets kvalifikationsnivå och familjeansvar i M. Evertsson, & C. Magnusson (red.).
Ojämlikhetens dimensioner - Uppväxtvillkor, arbete och hälsa i Sverige. Stockholm: Liber.
Burke , R. & Greenglass, E. (2001). Hospital Restructuring, Work-Family Conflict and Psychological Burnout Among Nursing Staff, vol. 16, s. 583-594.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Carlson, D., Grzywacz , J., & Zivnuska, S. (2009). Is work-family balance more than conflict and enrichment? Human Relations, vol.62, s. 1459-1486.
Carlson, D., Kacmar, K., & Williams, L. (2000). Construction and Initial Validation of a Multidimensional Measure of Work-Family Conflict. Journal of Vocational Behavior, vol. 56, s. 249-276.
Demerouti, E., Bakker, A., Nachreiner , F., & Schaufeli, W. (2001). The job demands-resources model of burnout. Journal of Applied Psychology, vol. 86, s. 499-512.
Demerouti, E., Bakker, A., Vardakou, L., & Kantas, A. (2003). The Convergent Validity of Two Burnout Instruments. A Multitrait-Multimethod Analysis. European Journal of
Psychological Assessment, vol. 19, s. 12-23.
Edling, C., & Hedström, P. (2003). Kvantitativa metoder: grundläggande analysmetoder för
samhälls- och beteendevetare. Lund: Studentlitteratur.
European Commission (2014). Tackling the gender pay gap in the European Union
(Luxemburg), nedladdad 20141216 från European Comissions hemsida, tillgänglig genom:
Frick, K., Eriksson, O., & Westerholm, P. (2004). Arbetsmiljöpolitik och arbetsmiljöaktörer, s. 381-406 i R. Gustafsson, & I. Lundberg (red.). Arbetsliv och hälsa 2004. Sverige :
Arbetslivsinstitutet.
Fridner, A. (2004). Karrärvägar och karriärmönster bland disputerade läkare och
medicinare. Uppsala: Uppsala universitet.
Fridner, A., Belkic, K., Marini, M., Minucci, D., Pavan, L., & Schenck-Gustafsson, K. (2009). Survey on Recent Suicidal Ideation Among Female University Hospital Physicians in Sweden and Italy (The HOUPE Study): Cross-Sectional Associations With Work Stressors,.
Gender Medicin, vol. 6, s. 314-328.
Fridner, A., Belkic, K., Marini, M., Sendén, M., & Schenck-Gustafsson, K. (2012). Why don't academic physicians seek needed professional help for mental distress? Swiss Medical
Weekly, vol. 142, s. 1-8.
Giddens, A. (2007). Sociologi. Lund: Studentlitteratur.
Glauber, R. (2008). Race and gender in families and at work - the fatherhood wage premium.
University of New Hampshire, vol. 22.
Grönlund , A. (2007). Egenkontroll som friskfaktor och riskfaktor. Det gränslösa arbetet i Västeuropa och Sverige. Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 13, nr 2, sommaren 2007.
Grandey, A., Cordeiro, B., & Crouter, A. (2005). A longitudinal and multi-source test of the work- family conflict and job satisfaction relationship. Journal of Occupational and
Organizational Psychology, vol. 78, s. 1-20.
Greenhaus, J., & Beutell, N. (1985). Sources of Conflict between Work and Family Roles. .
The Academy of Management Review, vol 10, s. 76-88.
Hallsten, L., & Isaksson, K. (2000). Arbetslöshet, osäker anställning och psykisk ohäsla. i S. Marklund (red.). Arbetsiv och hälsa 2000. Arbetslivsinstitutet.
Hallsten, L., Bellaagh, K., & Gustafsson, K. (2002). Utbränning i Sverige - en
populationsstudie. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Hallsten , L., Lundberg, I., & Waldenström, K. (2004). Lågt psykiskt välbefinnande -
tendenser på och utanför arbetsmarknaden, s. 151-172 i R. Gustafsson, & I. Lundberg (red.).
Arbetsliv och hälsa 2004. Sverige: Arbetslivsinstitutet.
Järvholm, B. (1996). Arbetsliv och hälsa - en kartläggning. Solna: Arbetarskyddsstyrelsen.
Johns, M., & Ossoff, R. (2006). Burnout in academic chairs of otolaryngology: head and nech surgery. The Laryngoscope, vol.115, s. 2056-2061.
Johnson, J. V., & Hall, E. M. (1988). Job Strain, Work Place Social Support, and Cardiovascular Disease: A Cross-Sectional Study of a Random Sample of the Swedish Working Population. American Journal of Public Health, vol. 78, s. 1336-1342.
Karasek, R., & Theorell, T. (1990). Healthy work - Stress, Productivity, and the
Reconstruction of Working Life. New York: Basic Books.
Kinsted, A., Magnusson Hanson, L., Hyde , M., Oxenstierna, G., Westerlund, H., & Theorell, T. (2006). En riksreprenentativ studie av arbetsmiljö och hälsa. Stockholm: Institutet för Psykosocial Medicin. SLOSH.
Langemar, P. (2008). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi: att låta en värld öppna sig. Stockholm: Liber.
Leineweber, C., Kecklund, G., Åkerstedt, T., Alexanderson , K., Westerlund, H., & Theorell, T. (2013). Inflytande över arbetstiden och sjuknärvaro/sjukfrånvaro. Arbetsmarknad &
Lind, R. (2011). Organisationsledning - rationell retorik och mångfasetterad praktik, i R. Lind, & A. Ivarsson Westerberg, Ledning av företag och förvaltningar. Stockholm: SNS förlag.
Lindström, K., Elo, A.-L., Skogstad , A., Dallner, M., Gamberake, F., Hottinen, V. (2000). User´s Guide for the QPSNordic. General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work. Tema Nord, s. 1-74.
Maslach, C., Schaufi, W., & Leiter, M. (2001). Job burnout. Annu Rev Psychol, vol. 52, s. 397-422.
Nomaguchi, K. (2009). Change in work-family conflict among employed parents between 1977 and 1997. Journal of Marriage and family, vol. 71, s. 15-32.
Oakley, A., Hickey, D., & Rigby, A. (1994). Life stress, support and class
inequalityExplaining the health of women and children. The European Journal of Public
Health.
Perski, A., Grossi, G., Evengård, B., Blomkvist, V., Yilbar, B., & Orth-Gomér, K. (2002). Emotionell utmattning vanlig bland kvinnor i offentlig sektor, nedladdad 20150418 från Läkartidningen, tillgänglig genom: http://ltarkiv.lakartidningen.se/2002/temp/pda24739.pdf
Perski, A. (2006). Ur balans - om stress, utbrändhet och vägar tillbaka till ett balanserat liv. Stockholm: Albert Bonniers förlag.
Pingel, B., Fridner, A., & Schench-Gustafsson , K. (2009). HOUPE-Rapporten 2009 - Om
ojämnställdhet bland läkare. Stockolms läns landsting.
Statistiska Centralbyrån. (2014). På tal och kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2014.
Statistiska Centralbyrån (SCB).
Strandh, M., & Nordenmark, M. (2006). The interference of paid work with household demands in different social policy contexts: Perceived Work-Household Conflict in Sweden, the UK, the Netherlands, Hungary, and the Czech Republic, vol. 57, s. 597-617.
Sundström-Frisk, C., & Weiner , J. (2004). Vad säger arbetsskadestatistiken? s. 75-99 i R. Gustafsson, & I. Lundberg (red.). Arbetsliv och hälsa 2004. Sverige: Arbetslivsinstitutet.
Szulkin, R., & Tåhlin, M. (1994). Arbetets utveckling, s. 87-116 i J. Fritzell, & O. Lundberg (red.)Vardagens villkor - Levnadsförhållanden i Sverige under tre decennier. Stockholm: Brombergs.
Thunman, E. (2011). Sjuk av självförverkligande: Individen i det nya arbetslivet. Växjö : Institutionen för samhällsvetenskaper, Linnéuniversitetet.
Upton, D., Manson, V., Doran, B., Soloweiej, K., & Shiralkar, U. (2012). The experience of burnout across different surgical specialties in the United Kingdom. A cross-sectional survey, vol. 151, s. 493- 501.
Vartia, M. (1996). The Sources of Bullying – Psychological Work Environment and
Organizational Climate. European Journal of Work and Organizational Psychology, vol. 5, s. 203-214.
Vetenskapsrådet. (2012). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, nedladdad 20150313 från Vetenskapsrådet, tillgänglig genom:
www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wilson, F. (2010). Organisation, arbete och ledning. Malmö: Liber.
Winefield, H., Boyd, C., & Winefield, A. (2014). Work-Family Conflict and Well-Being in University Employees. . The Journal of Psychology: Interdisciplinary and Applied, vol. 148, s. 683-697.
Voydanoff, P. (2005). Work Demands and Work-to-Family and Family-to-Work Conflict: Direct and Indirect Relationships. Journal of Family Issues, vol. 26, s.707-726.
Åhlin, J. (2015). Stress of conscience and burnout among healthcare personnel working in residential care of older people. Umeå: Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen