Föreliggande studie är genomförd tillföljd av ett intresse att lyfta och belysa ett problem som är högst aktuellt, närmare bestämt män som utnyttjar barn för sexuell posering på internet. Att välja ett område där det råder brist på tidigare forskning och tillgängligt material försvårar genomförande av studien. Tillföljd av att som student vara begränsad i tillgång på material föreligger vissa brister som skulle kunna förbättras i framtida forskning. Tidigare studier som belyst liknande problem har exempelvis inte sällan haft tillgång till sekretessbelagt material från polisen (se Shannon, 2008) eller kriminalvården (se Bourke & Hernandez, 2009). Föreliggande studie hade med fördel kunnat kompletteras med sökning i polisens belastningsregister för att fastslå huruvida förövarna har tidigare domar då detta inte kan säkerställas utifrån tingsrättsdomarna. Tidigare brottslighet påverkar tolkningen av stagemodellens användbarhet. En förövare som begått allvarligare brott än vad han lagförs för har vid tillfället inte eskalerat i sin brottslighet men kanske utökat den. Detta talar då emot stagemodellens teori om eskalering. För att se brottsutvecklingen för förövarna skulle det vara intressant att göra en longitudinell studie och följa upp förövarna som utgör urvalet i studien. Om förövarna lagförs igen skulle det vara intressant att se om förövarna döms för samma brott eller om de eskalerat alternativt begått vad som betecknas som mindre allvarliga brott enligt stagemodellen.
Eftersom föreliggande studie uteslutande har fokuserat på de förövare som har blivit dömda i tingsrätten så kunde det också vara av intresse om vidare forskning även kunde inkludera förövare som ännu inte blivit dömda, för att se om dessa skiljer sig från de som har lagförts. Av förklarliga skäl är det dock svårt att komma i kontakt med dessa förövare. Om det vid framtida forskning inte går att använda sekretessbelagd information skulle liknande studier kunna kompletteras med domslut som omfattar förövare som gjort sig skyldiga till grooming enligt BrB 6 kap. 10a §, men utan att utnyttjat barn för sexuell posering. Det kan tänkas att detta skulle göra att fler förövare kunde placeras in i stagemodellen och eventuellt påverka resultatet. Det skall dock påpekas att antalet dömda för grooming är lågt. Enligt Brottsförebyggande rådet (2013) lagfördes fem groomingförövare av 617 anmälda mellan 1 juli 2009 då lagen tillkom och slutet på 2012.
36 Eftersom de dömda onlineförövarna inte synes skilja sig från offlineförövarna är det rimligt att vidare forskning fokuserar på de faktorer som specifikt rör internet såsom vilka åtgärder förövarna vidtar för att undvika upptäckt och vilka internetsidor som är av störst intresse för förövarna. Trots att det finns förhållandevis få dömda för utnyttjande av barn för sexuell
posering så går det att anta att mörkertalet är stort och följaktligen också problemet. Det
förefaller således väsentligt att fortsätta belysa denna förövargrupp för att förstå vilka de är och hur de agerar. En ökad kunskap kommer i förlängningen att underlätta för poliser som kommer i kontakt med dessa förövare och eventuellt ska bedöma risken för fortsatt brottslighet. Det optimala är naturligtvis att förekomma dem och veta hur brottet ska kunna hanteras med preventiva åtgärder. Detta ligger dock utanför syftet med denna studie men torde vara en förlängning av föreliggande studie och förekomma i framtida forskning.
Slutsats
Studien påvisade att utifrån informationen som gick att utläsa i tingsrättsdomarna kunde onlineförövarna inte särskiljas från offlineförövarna. Detta ger stagemodellen för onlinegroomers visst stöd då den menar att förövarna tillhör samma förövargrupp. Däremot kunde denna studie inte bekräfta stagemodellens idé om en stegvis eskalering i brottslighet från online till offline. Resultatet tyder istället på att onlineförövarna lika gärna kan vara sexualförövare som helt enkelt utnyttjar den ”nya” tekniken i sin jakt på offer. Det krävs dock ytterligare forskning för att utreda huruvida förövare som agerar online på internet skiljer sig från förövare som träffar sina offer offline samt om stagemodellens användbarhet vid riskbedömning för återfall i sexualbrott mot barn.
37
Referenslista
Akdeniz, Y. (2000). Child pornography. In Y. Akdeniz, C. Walker and D. Wall (Eds.) The Internet,
Law And Society. (231-249). London, UK: Longman.
Alexy, E. M., Burgess, A. W., & Baker, T. (2005). Internet offenders: Traders, travelers, and combination trader–travelers. Journal of Interpersonal Violence, 20, 804−812. American Psychiatric Association. (2013). The Diagnostic and Statistical Manual of Mental
Disorders: DSM 5. Bookpoint US.
Babchishin, K. M., Hanson, R. K., & Hermann, C. A. (2011). The characteristics of online sex offenders: A meta-analysis. Sexual Abuse: Journal of Research and Treatment, 23(1), 92- 123.
Bates, A., & Metcalf, C. (2007). A psychometric comparison of internet and non-internet sex offenders from a community treatment sample. Journal of Sexual Aggression, 13(1), 11- 20.
Berson, I. R., & Brown, D. (2003). Grooming cybervictims: The psychological effects of online exploitation for youth. Journal of School Violence, 2(1), 9–18.
Blanchard, R., Kolla, N. J., Cantor, J. M., Klassen, P. E., Dickey, R., Kuban, M. E., & Blak, T. (2007). IQ, handedness, and pedophilia in adult male patients stratified by referral source. Sexual Abuse: A Journal of Research and Treatment, 19, 285-309.
Boer, D. P., Hart, S. D., Kropp, P. R., & Webster, C. D. (1997). Manual for the Sexual Violence
Risk - 20: Professional Guidelines for Assessing Risk of Sexual Violence. Vancouver: The
Mental Health, Law, & Policy Institute.
Bourke, M. L., & Hernandez, A. E. (2009). The ‘Butner Study’redux: A report of the incidence of hands-on child victimization by child pornography offenders. Journal of Family
Violence, 24(3), 183-191.
Briggs, P., Simon, W. T., & Simonsen, S. (2011). An exploratory study of internet-initiated sexual offenses and the chat room sex offender: Has the internet enabled a new typology of sex offender? Sexual Abuse: Journal of Research and Treatment, 23(1), 72-91.
Brottsförebyggande rådet, Brå (2007). Vuxnas sexuella kontakter med barn via Internet –
Omfattning, karaktär, åtgärder. Rapport 2007:11. Stockholm: Brottsförebyggande
rådet.
Brottsförebyggande rådet, Brå (2013). Bestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte.
Rapport 2013:14. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Brottsförebyggande rådet, Brå (2015). Nationella trygghetsundersökningen 2014 – Om
utsatthet, otrygghet och förtroende. Rapport 2015:1. Stockholm: Brottsförebyggande
rådet.
Burke, A., Sowerbutts, S., Blundell, B., & Sherry, M. (2002). Child pornography and the internet: Policing and treatment issues. Psychiatry, Psychology and Law, 9, 79-84.
Child Exploitation and Online Protection Centre. (2013). Annual Review 2012-2013. Hämtad: http://ceop.police.uk/Documents/ceopdocs/AnnualReviewCentrePlan2013_(0714).pdf Cicchetti, V. (1994). Guidelines, criteria and rules of thumb for evaluating normed and
standardized assessment instruments in psychology. Psychological Assessments, 6, 284- 290.
Cooper, A. (2002). Cybersex: The Dark Side of the Force: A Special Issue of the Journal Sexual
Addiction and Compulsion, 22, 154–163.
Cooper, A., Golden, G., & Marshall, W. L. (2006). Online sexuality and online sexual problems: Skating on thin ice. In W. L. Marshall, Y. M. Fernandez, L. E. Marshall, & G. A. Serran (Eds.), Sexual offender treatment: Controversial issues (pp. 79-91). Chichester, England: John Wiley & Sons, Ltd.
38 Davidson, J., & Gottschalk, P. (2010). Online groomers: Profiling, policing and prevention. Lyme
Regis, UK: Russell House Publishing.
Davidson, J., & Gottschalk, P. (2011). Internet Child Abuse – Current research and policy. London: Routledge.
Denscombe, M. (2004). Forskningens grundregler - Samhällsforskarens handbok i tio punkter. Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken - småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Dobson, A. (2003). Caught in the Net. Care and Health, 11, 6-9.
Douglas, K. S., Hart, S. D., Webster, C. D., & Belfrage, H. (2013). HCR-20v3 Bedömning av risk för våld. Version 3. Canada, Vancouver: Simon Fraser University
Edwards, S. (2000). ‘Prosecuting child pornography: Possession and taking of indecent photographs of children’. Journal of Social Welfare and Family Law, 22(1), 1–21. Elliott, I. A., & Ashfield, S. (2011). The use of online technology in the modus operandi of
female sex offenders. Journal of Sexual Aggression, 17, 1–13.
Elliott, I.A. & Beech, A.R. (2009). ‘Understanding Online Child Pornography use: Applying Sexual Offense Theory to Internet Offenders’, Aggression and Violent Behaviour, 14(3), 180–93.
Elliott, I. A., Beech, A. R., Mandeville-Norden, R., & Hayes, E. (2009). Psychological profiles of internet sexual offenders: Comparisons with contact sexual offenders. Sexual Abuse:
Journal of Research and Treatment, 21(1), 76-92.
Gillespie, A. A. (2005). Indecent images of children: the ever-changing law. Child Abuse
Review, 14(6), 430-443
Gottschalk, P. (2011a). Characteristics of the Internet and child abuse. I J. Davidson & P. Gottschalk. Internet child abuse: current research and policy, 27-51. London: Routledge. Gottschalk, P. (2011b). Stage model for online grooming offenders. I J. Davidson & P.
Gottschalk. Internet child abuse: current research and policy, 79-103. London: Routledge. Gottschalk, P., & Tolloczko, P. (2007) ‘Maturity Model for Mapping Crime in Law Enforcement’. Electronic Government, an International Journal, 4(1), 59-67.
Internet Watch Foundation. (2006). Remove online images of child abuse [Press release and conference]. Central Hall, Westminster, London.
Internet World Stats. (2014). World Internet usage and population statistics. Hämtad från http://www.internetworldstats.com/list2.htm
Jenkins, P. (2003). Beyond tolerance: Child pornography on the Internet. NYU Press. Johansson, K. (2004). A challenge for the real world. ECPAT International Newsletter, 48. Katz, C. (2013). Internet-related child sexual abuse: What children tell us in their testimonies.
Children and Youth Services Review, 35(9), 1536-1542.
Kirkegaard, S. (2008). Cybering, online grooming and ageplay. Computer Law & Securit
Review, 24(1), 41-55.
Kriminalvården. (2013). ROS Relation och Samlevnad. Norrköping: Kriminalvården.
Krone, T. (2004). A typology of online child pornography offending. Trends and Issues in Crime and Criminal Justice, 279, 1−6.
Lanning, K. V. (2001). Child molesters and cyber pedophiles: A behavioral perspective. Practical
aspects of rape investigation: A multidisciplinary approach, 199-220.
Lanning, K. V. (2010). Child molesters: A behavioral analysis for law-enforcement officers
investigating the sexual exploitation of children by acquaintance molesters. Alexandria,
VA: National Center for Missing & Exploited Children.
Malesky, L. A. (2007). Predatory online behavior: Modus operandi of convicted sex offenders in identifying potential victims and contacting minors over the Internet. Journal of Child
39 Marcum, C. (2007). Interpreting the intentions of internet predators: An examination of online
predatory behavior. Journal of Child Sexual Abuse, 16(4), 99-114.
Marshall, W. L. (2000). Revisiting the use of pornography by sexual offenders: Implications for theory and practice. Journal of Sexual Aggression, 6, 67−78.
Marshall, W.L., Anderson, D. & Fernandez, Y.M. (1999). Cognitive Behavioural Treatment of Sexual Offenders. New York: Wiley.
Marshall, W. L., & Marshall, L. E. (2000). The origins of sexual offending. Trauma, Violence, &
Abuse, 1(3), 250-263.
Martellozzo, E. (2011). Understanding the perpetrators’ online behaviour. I J. Davidson & P. Gottschalk. Internet child abuse: current research and policy, 104-125. London: Routledge.
Maruna, S., & Mann, R. E. (2006). A fundamental attribution error? Rethinking cognitive distortions. Legal and Criminological Psychology, 11, 155–177.
Medierådet. (2013). Ungar & medier 2012/13 Fakta om barns och ungas användning och
upplevelser av medier. Stockholm: Statens medieråd.
Mitchell, K. J., Finkelhor, D., Jones, L. M., & Wolak, J. (2010a). Use of social networking sites in online sex crimes against minors: An examination of national incidence and means of utilization. Journal of Adolescent Health, 47(2), 183-190.
Mitchell, K. J., Finkelhor, D., Jones, L. M., & Wolak, J. (2010b). Growth and change in undercover online child exploitation investigations, 2000-2006. Policing &
Society, 20(4), 416-431.
Neutze, J., Seto, M. C., Schaefer, G. A., Mundt, I. A., & Beier, K. M. (2011). Predictors of child pornography offenses and child sexual abuse in a community sample of pedophiles and hebephiles. Sexual Abuse: Journal of Research and Treatment, 23(2), 212-242.
O´Brien, M., & Webster, S. (2011).Assessment and treatment approaches with online sexual offenders. I J. Davidson & P. Gottschalk. Internet child abuse: current research and
policy, 153-185. London: Routledge.
O’Connell, R. (2001). Pedophiles networking on the Internet. In C. A. Arnaldo (Ed.), Child Abuse
on the Internet: Ending the Silence (pp. 65-79). New York: Berghahn.
O'Connell, R. (2003). A typology of child cybersexpolitation and online grooming practices. Preston: University of Central Lancashire, Cybersex Research Unit.
O’Connell, R. (2004). From fixed to mobile Internet: The morphing of criminal activity online. In Calder, M. (Ed.), Child sexual abuse and the Internet: Tackling the new frontier. Lyme Regis, UK: Russell House Publishing.
Pallant, J. (2010). SPSS Survival Manual 4th edition-A step by step guide to data analysis using the SPSS program. Österrike: Allen & Unwin Book Publisher.
Quayle, E., Allegro, S., Hutton, L., Sheath, M., Lööf, L. (2012). Online behavior related to child
sexual abuse. Creating a private space in which to offend – Interviews with online child sex offenders. Council of the Baltic Sea States, Stockholm: ROBERT project.
Quayle, E., Vaughan, M., & Taylor, M. (2006). ‘Sex offenders, Internet Child Abuse Images and Emotional Avoidance: The Importance of Values’, Aggression and Violent Behaviour, 11, 1–11.
Ropelato, J. (2007). Internet pornography statistics. Tillgänglig 2014-09-15 på
http://internet-filter-review.toptenreviews.com/internet-pornography-statistics.html Rädda Barnen. (2014). Detta borde alla veta om sexuell övergrepp mot barn. Stockholm: Rädda Barnen.
Seto, M. C., Cantor, J. M., & Blanchard, R. (2006). ‘Child Pornography Offences area Valid Diagnostic Indicator of Pedophilia’, Journal of Abnormal Psychology, 115, 610–615.
40 Shannon, D. (2008). Online Sexual Grooming in Sweden - Online and Offline Sex Offences
against Children as Described in Swedish Police Data. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, 9(2), 160-180
Staksrud, E., Ólafsson, K., & Livingstone, S. (2013). Does the use of social networking sites Increase children’s risk of harm? Computers in human behavior, 29(1), 40-50. Statistiska Centralbyrån, SCB, Privatpersoners användning av datorer och internet 2013.
Hämtad: www.scb.se/Statistik/_Publikationer/LE0108_2013A01_BR_IT01BR1401.pdf Sullivan, J., & Beech, A. R. (2004). Assessing Internet sex offenders. In M. C. Calder (Ed.), Child
sexual abuse and the Internet: tackling the new frontier. (pp. 69−83). Lyme Regis, UK:
Russell House Publishing.
Taylor, J. (2011). Policing social networking sites and online grooming. I J. Davidson & P. Gottschalk. Internet child abuse: current research and policy, 127-147. London: Routledge.
Taylor, M., Holland, G., & Quayle, E. (2000). A typology of child pornography. Police
Journal, 74, 97- 107.
Taylor, M., & Quayle, E. (2003). Child Pornography: An Internet Crime. Brighton: Routledge Taylor, M., & Quayle, E. (2006). The internet and abuse images of children: search, pre-criminal situations and opportunity. Crime prevention studies, 19, 169.
Wallqvist, A. (2008). Barnporrsidor blockeras av polisen. BRÅ Apropå, 3, 2008.
Williams, K. S. (2004). Child pornography law: Does it protect children? The Journal of Social
Welfare & Family Law, 26(3), 245-261.
Williams, R., Elliott, I. A., & Beech, A. R. (2013). Identifying sexual grooming themes used by Wood, H. (2013). Internet pornography and paedophilia. Psychoanalytic Psychotherapy, 27(4),
319-338. Internet sex offenders. Deviant behavior, 34(2), 135-152.
Wolak, J., & Finkelhor, D. (2013). Are Crimes by Online Predators Different From Crimes by Sex Offenders Who Know Youth In-person? Journal of Adolescent Health, 53(6), 736-741. Wolak, J., Finkelhor, D., & Mitchell, K. (2004). Internet-initiated sex crimes against minors: Implications for prevention based findings from a national study. Journal of Adolescent
Health, 35(5), 11-20.
Wolak, J., Finkelhor, D., Mitchell, K. J., & Ybarra, M. L. (2008). Online “predators” and their victims: Myths, realities, and implications for prevention and treatment. American
Psychologist, 63(2), 111-128.
Wolak, J., Finkelhor, D., & Mitchell, K. (2011). Child pornography possessors: Trends in offender and case characteristics. Sexual Abuse: A Journal of Research and
41
Bilaga
Kodschema Förövare Född år: Tingsrätt: Ålder vid dom: Ålder vid brott:Tidigare dömd: □ ja □ nej □ framgår ej
Målsägare/offer
Antal målsägare i aktuell dom: Antal målsägare poseringsbrott:
Kön målsägare poseringsbrott: □ flicka □ pojke □ båda □ framgår ej
Målsägare poseringsbrott född:
Målsägare poseringsbrott ålder vid brott:
Förövarens relation till offret/offren: □ känd □ okänd □ båda □ framgår ej
Förövarens kontaktsätt med offret/offren före, under och/ eller efter brottet
Internet : □ ja □ nej □ framgår ej
Sida:
Mobil: □ ja □ nej □ framgår ej
□ sms □ mms □ samtal □ webb
Verklighet: □ ja □ nej □ framgår ej
Förövarens tillvägagångssätt för att utnyttja offret/ offren för sexuell posering
Metod: □ betalning □ hot □ kärlek □ övrigt
Namn: □ eget □ fingerat □ blandat □ framgår ej
Förövaren sade sig vara: □ man □ kvinna □ båda □ framgår ej
Typ av betalning: □ pengar □ cigaretter □ alkohol □ kläder/skor
□ busskort □ kontantkort □ smycken/ smink □ framgår ej
Övrigt:
Typ av bilder från offret □ fotografier □ filmer □ realtid via webbkamera
Erhållet via: □ mms □ film □ chat □ webbkamera □ på plats
Förövarens syfte med med erhållna bilder □ eget bruk □ försäljning □ annat □ framgår ej Förövaren skickade bilder/ filmer/ visade sig i webbkameran: □ ja □ nej □ framgår ej Förövarens placering i Stagemodellen
En helhetsbedömning genomförs med stöd av punkterna under de olika stegen.
□ Steg 1 – konsument
Pornografiska bilder Eventuellt oavsiktlig åtkomst Eget bruk
Sexuell dragning till barn
□ Steg 2 - kommunikatör
Aktivt sökande av bilder
Nätverkande utan syfte att organisera träff
□ Steg 3 – organisatör
Organisera möten/ grooming Övergrepp familjemedlem
□ Steg 4 – producent
Spelar in och registrerar sexuella övergrepp Distribuerar sexuella bilder/ filmer på nätet Eventuell ekonomisk vinning
□ framgår ej
□ online □ offline
42
Tidigare steg i stage modellen Antal steg:
Anmälare: □ barnet □ förälder □ förövaren □ skolpersonal
□ internetsidan □ socialtjänst □ polis□ framgår ej
annan
Domslut
Antal begångna brott:
Brottsrubricering
Försök grovt normalgrad utnyttjande av barn för sexuell posering
Försök grovt normalgrad kontakt med barn i sexuellt syfte
Försök grovt normalgrad sexuellt ofredande
Försök grovt normalgrad barnpornografibrott
Försök grovt normalgrad våldtäkt mot barn
Försök grovt normalgrad sexuellt övergrepp mot barn
Försök grovt normalgrad köp av sexuell handling av barn
Försök grovt normalgrad olaga hot
Försök grovt normalgrad utpressning
Försök grovt normalgrad misshandel
Övrigt: Påföljd Fängelse: Ungdomstjänst: Ungdomsvård: Villkorlig dom: Skyddstillsyn: Dagsböter: LRV: ROS: Tillvägagångssätt: Övrigt: