Under genomförandet av min studie har jag mött uppfattningen hos pedagoger att de ser stora likheter med Reggios filosofi och vår svenska läroplan för förskolan, Lpfö 98. De arbetar efter läroplanens riktlinjer samtidigt som de säger sig vara Reggio- inspirerade, med uppfattningen att det nästan är samma sak bland somliga pedagoger. En person i min studie hävdade också att många förmodligen arbetar Reggio-inspirerat utan att de vet om att de är just det. Många har nog ’Reggio-tänket’ trots att de inte har insikt om eller är medvetna om denna
pedagogiska filosofi och inte heller har kännedom om att läroplanen också är Reggio- inspirerad. Man kan då fråga sig vad som egentligen skiljer en Reggio- inspirerad förskola med en ’vanlig’ traditionell förskola? Detta skulle vara intressant att undersöka genom fortsatt forskning, anser jag personligen.
Jag skulle även finna det intressant att undersöka vidare vilken inverkan den Reggio Emilia- inspirerade verksamheten kan ha på barnen i förlängningen i deras fortsatta skolgång. Kan man se några generella skillnader i barnens studieresultat och förmåga att ’klara sig’ i skolan genom en jämförelse med barn från traditionella förskolor och barn som har deltagit i Reggio Emilia förskolor?
För att undersöka den Reggio Emilia- inspirerade verksamheten ytterligare skulle man kunna genomföra en studie baserad på personliga observationer över hur denna pedagogiska filosofi yttrar sig i verkligheten ute på olika förskolor.
Referenslista
Alexandersson, M. (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Starrin, B. & Svennson, P- G. (Red.), Den fenomenografiska forskningsansatsens fokus (s. 111-136). Lund:
Studentlitteratur.
Barsotti, A. (1997). D – som Robin Hoods pilbåge – ett kommunikationsprojekt i Reggio
Emilia. Stockholm: HLS Förlag.
Barsotti, A. (2010). Om värden och omvärlden - Pedagogik i praktik och teori med inspiration från Reggio Emilia. Colliander, M-A., Stråhle, S. & Wehner-Godée, C. (Red.), Förskolan som
projekt för att skapa en bättre värld (s.55-62). Stockholms universitets förlag.
Colliander, M-A, Stråhle, S & Wehner-Godé,C. Red. (2010) Om värden och omvärlden – Pedagogik i praktik och teori med inspiration från Reggio Emilia. Förord (s.11-16). Stockholms universitets förlag.
Dahlberg, G. & Åsén, G. (1998). Boken om pedagogerna. Svedberg, L., Zaar, M. (Red.),
Loris Malaguzzi och den pedagogiska filosofin i Reggio Emilia (s. 183-206). Stockholm:
Liber AB.
Dahlberg, G., Moss, P.& Pence, A. (2001). Från kvalitet till meningsskapande. Stockholm: HLS Förlag.
Forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig forskning. (2002).
Utgiven av vetenskapsrådet: URL: http://www.vr.se. Hämtad 2010-11-30.
Gedin, M. (1995). Från Fröbels gåvor till Reggios regnbåge. Gedin, M. & Sjöblom, Y. (Red.)
Det forskande barnet i Reggio Emilia (s. 99-127). Stockholm: Bonnier Utbildning.
Göthson, H. (2010). Om värden och omvärlden - Pedagogik i praktik och teori med
inspiration från Reggio Emilia. Colliander, M-A., Stråhle, S., & Wehner-Godée, C. (Red.),
Organisation, pedagogik och demokrati hör ihop (s. 73-90). Stockholms universitets förlag.
Hundeide, K. (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling. Studentlitteratur.
Jonstoij, T. & Tolgraven, Å. (2001). Hundra sätt att tänka – Om Reggio Emilias pedagogiska
filosofi. Stockholm: UR.
Kihlström, S. (2007). Lära till lärare – Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Dimenäs, J. (Red.), Att genomföra en intervju ( s 47-57),
Fenomenografi som forskningsansats (s 157-171).
Kennedy, B. (1999). Glasfåglar i molnen – Om temaarbete och dokumentation ur en
praktikers perspektiv. Stockholm: HLS Förlag.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lantz, A. (2007). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
Lind, U. (2010). Om värden och omvärlden - Pedagogik i praktik och teori med inspiration från Reggio Emilia. Colliander, M-A., Stråhle, S., & Wehner-Godée, C. (Red.), Farlig
geografi och ”ofast mark” i möte med Reggio Emilia (s.225-250). Stockholms universitets
förlag.
Lundgren, U-P, Pettersson, S. & Åsén, G. (2010). Om värden och omvärlden- Pedagogik i praktik och teori med inspiration från Reggio Emilia. Colliander, M-A., Stråhle, S., &
Wehner-Godée, C. (Red.), Från Sputnik till Reggio Emilia – noteringar om hur forskning blir
till (s.19-30). Stockholms universitets förlag.
Maechel, I. (1981). Ett barn har hundra språk. Wallin, K. (Red.), Alla kan inte bli konstnärer,
men ingen skall bli slav - Gianni Rodari och Fantasins grammatik (s. 51-63), Stockholm:
Sveriges utbildningsradio, AB.
Malmqvist, J (2007). Lära till lärare – Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Dimenäs, J. (Red.), Allmänt om analys (s 122-132).
Martin Korpi, B. (2010). Om värden och omvärlden - Pedagogik i praktik och teori med inspiration från Reggio Emilia. Colliander, M-A., Stråhle, S., & Wehner-Godée, C. (Red.),
Förskolan och den moderna barndomen (s.31-44). Stockholms universitets förlag.
Marton, F. (1981). Instructional Science 10 (1981). Phenomenography- describing
conceptions of the world around us. (pp. 177-200). Elsevier Scientific Publishing Company,
Amsterdam.
Moss, P. (2010). Om värden och omvärlden - Pedagogik i praktik och teori med inspiration från Reggio Emilia.Colliander, M-A., Stråhle, S., & Wehner-Godée, C. (Red.) A guide on the
road to Reggio Emilia (s. 265-279). Stockholms universitets förlag.
Nordin-Hultman, E. (2003). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber AB.
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Pramling Samuelsson I. & Asplund Carlsson, M. (2003) Det lekande lärande barnet i en
utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber AB.
Reggio Emilia Institutet, http://www.reggioemilia.se/Hämtad 2010-11-10.
Rinaldi, C. (2010). Om värden och omvärlden - Pedagogik i praktik och teori med inspiration från Reggio Emilia. Collander, M-A., Stråhle, S., & Wehner-Godée, C.(Red.), Tacksamhet (s.45-48). Stockholms universitets förlag.
Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken. Norstedts Akademiska Förlag.
Strong-Wilson T., Ellis. J. (2007).Theory into practice, v46 n1, pp. 40-47, Children and
place: Reggio Emilia´s Environment As Third Teacher. ISSN: 0040-5841. URL: http://dx.doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.1207/s15430421tip4601_6vv. Hämtad 2010-11-15.
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber AB.
Uljens, M. (1989). Fenomenografi – forskning om uppfattningar. Lund: Studentlitteratur. Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för förskolan, Lpfö 98.
Vygotskij, L. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos AB.
Wallin, K. (1981). Ett barn har hundra språk. Wallin, K.,Maechel, I. & Barsotti, A. (Red.).
Barnens vardag på daghemmen (s.9-50), Samtal med personal och föräldrar i januari 1981
(s.84-127). Stockholm: Sveriges Utbildningsradio AB.
Wallin, K. (2003). Pedagogiska kullerbyttor. Stockholm: HLS Förlag.
Wallin, K. (2010). Om värden och omvärlden - Pedagogik i praktik och teori med inspiration från Reggio Emilia. Colliander, M-A., Stråhle, S., & Wehner-Godée, C. (Red.), Möten med
barnen i Reggio Emilia (s. 63-72). Stockholms universitets förlag.
Åberg, A.& Lenz Taguchi, H. (2005). Lyssnandets pedagogik – etik och demokrati i
Bilaga 1
Ett barn är gjort av hundra
Barnet har hundra språk hundra händer hundra tankar hundra sätt att tänka att leka och att tala på
hundra alltid hundra sätt att lyssna att förundras att tycka om
hundra lustar att sjunga och förstå
hundra världar att uppfinna hundra världar att drömma fram
ett barn har hundra språk
(och därtill hundra hundra hundra) men berövas nittionio.
Skolan och kulturen skiljer huvudet från kroppen.
Man ber barn: att tänka utan händer att handla utan huvud att lyssna men inte tala att begripa utan glädjen i att hänföras och överraskas
annat än till påsk och jul. Man ber dem: att bara upptäcka den värld
som redan finns och av alla hundra berövar man dem nittionio.
Man säger dem: att leken och arbetet det verkliga och det inbillade
vetenskapen och fantasin himlen och jorden förnuftet och drömmarna
är företeelser som inte hänger ihop.
Man säger dem att det inte finns hundra
Men barnet säger: tvärtom, det är hundra som finns.