Framtida Forskning

Som diskuterat ovan har vi bara mätt respondenternas ‘Self-efficacy’ efter det att de skaffat jobb och vi vet inte hur mycket den erfarenheten har påverkat deras ‘Self-efficacy’. Med tanke på detta skulle det vara intressant att genomföra en longitudinell studie där man följer en grupp människor och mäter deras ‘Self-efficacy’ under arbetslöshet samt då de skaffat jobb. Man kan också tänka sig att mäta ‘Self-efficacy’ hos individer före och efter deltagande i en arbetsmarknadsåtgärd eller i någon av arbetsförmedlingens kurser.

Med tanke på respondenternas erfarenhet av att arbetsförmedlingen inte varit till hjälp och att deras reaktion då varit att de får se till att göra något själva, skulle det vara intressant att undersöka hur en individs tankar om ansvar påverkar agerandet på arbetsmarknaden och hur man förhåller sig till ansvar då man blir arbetslös. Teorin om Locus of control (Rotter, 1982) handlar om hur man ser på ansvar och orsaker till händelser i sitt liv. Rotter menar att man antingen tror att händelser orsakats på grund av yttre omständigheter, eller som effekter av egna beslut. Två moderna ord som figurerat i media senaste åren är Curlingföräldrar och Nanny

state. De används för att beskriva hur barn, och vuxna, inte ges tillräckligt ansvar som konsekvenserna av modern uppfostran samt välfärdssamhällen. Vad blir konsekvenserna av detta? Får det konsekvenser på hur den yngre generationen agerar då de söker jobb?

I den här studien har vi endast undersökt företeelser i förhållande till individernas upplevelser.

Det skulle vara intressant att studera om variabler som tid, rum, utbildningsnivå, kön, klass och genus kan ha någon inverkan och i så fall vilken.

Då vi undersökt det som fungerar har vi därmed avgränsat oss från det som inte fungerar.

Möjligtvis skulle en jämförande studie kunna belysa helt andra områden än de vi här har fått fram om man försökte ta reda på vad det är som skiljer mellan de som lyckas skaffa jobb efter uppsägning och de som istället blir långtidsarbetslösa. Det finns dock ett stort etiskt dilemma då man har med individer att göra och risken är att de skulle känna sig klassificerade som lyckade eller misslyckade. Då vi dessutom tyckt oss märka att individens personlighet har betydelse blir dilemmat ännu större. Om det finns en väg runt dessa etiska problem kan vi se att en sådan undersökning skulle kunna bidra med samhällsnyttig kunskap.

Något som vi fick en känsla av och blev nyfikna på, men som inte kan knytas till den teoretiska ramen för denna studie, är att personligheten verkar ha betydelse för hur individen går tillväga och att inte bara en sorts personlighet lyckas. Vi upplevde en markant skillnad i personlighet mellan individerna, vilket är intressant eftersom det indikerar att det inte finns bara en väg eller ett sätt att vara som gör personer framgångsrika i att skaffa nytt arbete.

Litteraturlista

Referenser

Antonsson & Stål (2003). Supported employment I en orytmisk förändring. I Jeppson-

Grassman. (2003). Att drabbas och att forma sitt liv:om strategier bland funktionshindrade och arbetslösa .Lund: Studentlitteratur

Bandura (1997). Self-efficacy: The exercise of Control. New York: W.H. Freeman

Bolinder (2005). Handlingsutrymmets betydelse för arbetslösas upplevelser, handlingsstrategier och jobbchanser. Umeå: Sociologiska institutionen Umeå universitet

Brown & Associates (2002). Career Choice and Development. Fourth Edition. San Francisco:

Jossey-Bass Publishers

Deckers (2005). Motivation: Biological, psychological and environmental. Boston: Pearson Allyn &Bacon

Franken (2002). Human motivation. Belmont, CA:Wadswoth/ Thompson Learning

Halvorsen (1992). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur

Hammarström (1996). Arbetslöshet och ohälsa: om ungdomars livsvillkor. Lund:

Studentlitteratur

Hansen& Orban (red) (2002). Arbetslivet. Lund: Studentlitteratur

Holme & Solvang (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund:

Studentlitteratur

Jeppsson-Grassman (2003). Att drabbas och att forma sitt liv: om strategier bland funktionshindrade och arbetslösa .Lund: Studentlitteratur

Kostela & Narrttijärvi & alt. (Odaterad) Varför flytta? En studie av in- och utflyttning till kommunerna i Siljansregionen. Leksand: Dalarnas forskningsråd

Krumboltz, J.D. (2008). The Happenstance Learning Theory. Journal of Counseling &

Development

Kvale (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Lantz & Friedrich (2006). Vägledning för rörlighet i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur

Magnusson. (2000). Den svenska arbetslösheten i ett längre perpektiv. Ekonomisk Debatt 2000 årg. 28 nr 1

Marshall & Rossman (1999). Designing Qualitative Research. Third edition. London: Sage Publications Ltd

May (2001). Samhällsvetenskaplig forskning Lund: Studentlitteratur

Mitchell, Levin & Krumboltz (1999). Planned Happenstance: Constructing Unexpected Career Opportunities. Journal of Counseling & Development

Nordstedts Ordbok (1997). Svensk ordbok och svensk uppslagsbok. Finland: Nordstedts Förlag AB

Rantakeisu (2002). Arbetslöshetens ansikten. Fyra studier om arbetslöshetens livsvillkor.

Göteborg: Institutionen för socialt arbete Göteborgs Universitet

Rotter (1982). The development and applications of social learning theory. New York: Praeger Schwarzer (2009). Everything you wanted to know about the General Self-Efficacy Scale but were afraid to ask. Berlin: Freie Universität Berlin

Sjöstrand Teorier om yrkesval. Ur Franke-Wikberg, Sigrid och Lundgren, Ulf P. Karriär och levnadsbana (1980). Stockholm: Wahlström & Widstrand

Sveriges kommuner och landsting (2006). Sveriges kommuner och landsting personal bilaga 4.

SKL

Von Otter (1996). Kom igen!: tillbaka till arbetslivet. Stockholm : Sellin & partner

Bakgrundslitteratur

Boëthius (1997). Ta vara på kraften! En idébok om arbetsliv för en ny tid. Stockholm:

Glesbygdsverket utbildningsförlaget brevskolan

Forslund & Holmlund (2003). Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik. Uppsala: Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering

Johannisson (2005). Entreprenörskapets väsen. Lund: Studentlittaratur

Sadri, G., Robertson, I.T. (2007). "Self-efficacy and work-related behaviour: a review and meta-analysis", Applied Psychology: An International Review, Vol. 42 pp.139-52

O’Connor (2001). Self-efficacy theory : an empirical investigation of the determinants of task performance in a sample of 82 fifth class students attending co-educational, boys and girls schools. Dublin: University College Dublin

Wagner (2003). Människans drivkrafter: Motivationens psykobiologi. Lund: Studentlitteratur

Weiner (1992). Human motivation : metaphors, theories, and research. Newbery Park Calif:

Sage

Westlander (1993). Self-efficacy and self-esteem in an occupational context: Theoretical background to a measurement of psychosocial reward

Databaser och Internet

http://www.amh.lu.se/forskning-och-utvaerdering/arbline---databas 2009-03-10

Kommundatabasen: http://www.kommundatabas.se/KDBS/ContentTabell.aspx 2009-03-10

http://libris.kb.se/ 2009-02-27

http://www.regiondalarna.se/dokument/faktaomdalarna/naekom07.xls 2009-03-12

http://www.regiondalarna.se/dokument/faktaomdalarna/arblos08.doc 2009-03-12

http://platsbanken.arbetsformedlingen.se/Standard/SokViaArbetsort/SokViaArbetsort.aspx 2009-03-25

http://userpage.fu-berlin.de/health/selfscal.htm 15-05-2009

Muntliga källor

Jan Björkengren, omvärldsanalytiker, Region Dalarna 2009-03-12

Övriga källor SVT-Text 2009-02-27

Pressmeddelande SCB 09:30 Nr: 2009:45