Denna uppsats har endast lyckats urskilja tendenser inom organisationen. Eftersom Svenska institutet är under omorganisering och tidsomfånget, sett till uppsatsens problemformulering, har varit knapp så finns det stort utrymme för vidare forskning inom ämnet.
Som nämnts i metoddiskussionen för denna uppsats så var ett problem svårigheten att hitta informanter till intervjuerna, dels på grund av tidsbrist hos de anställda på Svenska institutet och dels på grund av att det inte var möjligt att gå in i organisationen med en klar inriktning och ett klart forskningsproblem, då institutets karaktär uppfattats som mycket komplex. I och med denna utförda undersökning skulle vidare forskning kunna få en överblick över eventuella svårigheter inom organisationen och på så sätt kunna fördjupa sig inom ämnet. Ett förslag på vidare forskning är att granska hur begreppet kommunikation används och uppfattas inom organisationen, förslagsvis genom en enkät eller djupintervjuer. Denna undersökning skulle även kunna genomföras tillsammans med Svenska institutet om ett intresse för detta skulle finnas.
Vidare forskning skulle även kunna bedrivas inom denna uppsats problemområde, det vill säga förhållandet mellan att vara en myndighet och att arbeta som en lärande organisation och vad det får för påverkan på kommunikationen. Inom detta ämne skulle djupare granskning kunna genomföras, exempelvis en fallstudie där forskaren tillbringar en viss tid på Svenska institutet och på så vis får större insikt i arbetet gällande till exempel beslutsprocesser och kommunikationsvägar. Genom en sådan undersökning skulle även en djupare granskning av ledarskapet för en myndighet att kunna genomföras, hur det påverkas av organisationens komplexitet och hur man arbetar för att leda en myndighet med så breda arbetsuppgifter, bevara mångfalden men samtidigt skapa en sammanhållen verksamhet.
Vidare forskning inom detta område skulle även med fördel kunna appliceras på andra myndigheter än Svenska institutet för att på så sätt kunna studera organisationskommunikation och eventuella likheter och skillnader med denna studie. All vidare forskning skulle fördelaktigen innehålla djupare grundförståelse för den offentliga
sektorn i stort samt svenska myndigheter i förändring på ett mer övergripande och generellt plan.
Referenser
Avhandlingar
Glover, Nikolas (2011). National relations: public diplomacy, national identity and the Swedish Institute 1945-1970. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2011
Elektroniska böcker
Hildeman, Per-Axel (1995). Upplysningsvis: Svenska institutet 1945-1995. Stockholm: Svenska institutet. http://issuu.com/swedish_institute/docs/upplysningsvis/1 (Hämtad 22/11-2012)
Personlig kommunikation
Enhetschef; anställd vid Svenska Institutet. 2012. Intervju 2012-11-20. Enhetschef; anställd vid Svenska Institutet. 2012. Intervju 2012-11-22. Stabmedlem; anställd vid Svenska Institutet. 2012. Intervju 2012-11-20. Projektledare; anställd vid Svenska Institutet. 2012. Intervju 2012-12-5. Projektledare; anställd vid Svenska Institutet. 2012. Intervju 2012-12-6.
Styrdokument
Strategisk inriktning. 2011. SI:s strategiska inriktning 2012-2014. Stockholm, Svenska institutet. (Hämtad 2012-11-7)
Myndighetsinstruktion. 2007. Förordning (2007:1224) med instruktion för Svenska institutet. [Elektronisk]. Stockholm, Svenska institutet. Tillgänglig: http://www.si.se/Svenska/Innehall/Om-Svenska-institutet/Uppdrag-och-resultat/ (Hämtad 2012-11-7)
Regleringsbrev. 2011. Regleringsbrevet för budgetåret 2012 avseende Svenska institutet.
[Elektronisk]. Utrikesdepartementet. Tillgänglig:
http://www.si.se/upload/Docs/OmSI/Regleringsbrev%202012.pdf (Hämtad 2012-11-7) Tryckta källor
Christensen, Tom (2005). Organisationsteori för offentlig sektor. 1. uppl. Malmö: Liber Esaiasson, Peter (2007). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik
Granberg, Otto (2011). PAOU: personaladministration, HRM och organisationsutveckling. 8., [rev. och utök.] utg. Stockholm: Natur och kultur
Heide, Mats, Johansson, Catrin & Simonsson, Charlotte (2005). Kommunikation & organisation. 1. uppl. Malmö: Liber
Merriam, Sharan B (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Senge, Peter M. (1995). Den femte disciplinen: den lärande organisationens konst. Stockholm: Nerenius & Santérus
Thussu, Daya Kishan (red.) (2010). International communication: a reader. London: Routledge
Webbsidor
Lawline. 2012. http://lawline.se/answers/13920
Nationalecyklopedin. Lärande organisation. http://www.ne.se/lärande-organisation (Hämtad 3/12-2012)
Regeringen. 2006. Regleringsbrev. http://www.regeringen.se/sb/d/5041/a/36432 (Hämtad 2012-12-02)
Stab. 2010. Svenska Akademiens ordbok. http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ (Hämtad 2012-12-03)
Statskontoret. 2012. Vad händer i den offentliga sektorn.
http://www.statskontoret.se/upload/Publikationer/2012/Offentliga-sektorns-utveckling_2012.pdf (Hämtad 2013-01-23)
Svenska institutet. 2010. SI genom decennierna. http://www.si.se/Svenska/Innehall/Om-Svenska-institutet/Historia/SI-genom-decennierna/ (Hämtad 28/11-2012)
Utrikesdepartementet 2010. Nämnden för sverigefrämjandet i utlandet http://www.regeringen.se/sb/d/3028/a/146544 (Hämtad 2012-12-02)
Ny studie lyfter internkommunikationens roll
inom svenska myndigheter
Idag finns en inneboende konflikt hos svenska myndigheter. Den traditionella myndighetsstrukturen utmanas av ett mer modernt sätt att se på organisationer där medarbetarna får komma till tals och där man genom återkoppling hela tiden lär av sitt arbete. Men hur kombineras dessa två perspektiv för att få en så välbalanserad organisation som möjligt? En ny studie vid Uppsala Universitet har svaret: ett större fokus på internkommunikation.
Studien, som genomförts av studenter vid institutionen för informatik och media, menar att en välutvecklad internkommunikation spelar en avgörande roll för hur myndigheter kan arbeta för att bli mer flexibla och anpassas till ett mer modernt arbetssätt. Genom en granskning av Svenska institutets styrdokument och intervjuer med de anställda upptäcktes tendenser till en klyfta mellan strategi och verklighet – en klyfta forskarna menar kan minskas med hjälp av ett antal handfasta åtgärder som presenteras i studien.
En av de största utmaningarna är att göra abstrakta kommunikationsbegrepp konkreta – att ta kommunikationen utanför kommunikationsavdelningarna. En uppdaterad och flexibel organisation kräver att strategierna är väl förankrade hos medarbetarna så att de kan fungera som ett stöd och få alla anställda att vara delaktiga och arbeta mot samma mål.
Den nya studien av Svenska institutet kan ses som ett första steg mot en större kartläggning av hur svenska myndigheter arbetar med internkommunikation. En myndighet har helt andra förutsättningar än företag i den privata sektorn, men det är helt avgörande även för en myndighet att snabbt kunna ställa om när omvärlden och förutsättningarna ändras. För att ha en flexibel organisation måste medarbetare på alla nivåer vara delaktiga – och klyftan mellan strategidokument och verklighet minskas.
Sophie Hallberg och Daniela Westmark
Vägen till en lärande myndighet - en studie av organisationskommunikation inom Svenska institutet.