För att få en djupare bild av denna studie skulle den kunna följas upp med personliga intervjuer med några deltagare med möjlighet till fler följdfrågor och djupare analys. Ny forskning skulle kunna göras för att se vad personer som är friska gör för att hålla sig friska i ett samhälle där kraven på prestation är höga. Det skulle också kunna forskas vidare på hur
hälsovägledaren som ny yrkesgrupp kan stötta personer med stressproblematik för att stärka deras hälsa. Det vore intressant att se hur det ser ut för män och vilka aktiviteter de väljer för att förbättra sin hälsa i förhållande till stress samt hur effektiva metoderna människor själva väljer att utföra är. Man skulle även kunna studera vilket kontroll-lokus personer haft före, under och efter diagnosen. Personerna i denna studie visade tecken på att ha en intern kontroll-lokus, men har de alltid haft det eller är det något som har utvecklats under processen?
Slutsats
Det finns ingen universallösning för att få människor att må bättre efter sin utmattning. Resultatet pekar dock på att processen kan se likartad ut för kvinnor som haft en diagnos kopplad till utmattning och nu mår bättre. Till en början krävs sömn och återhämtning och när personerna börjar må bättre kan man börja fylla på med olika hälsofrämjande aktiviteter. I slutändan krävs att man anpassar sig till sin nya situation och lever på ett hållbart sätt. Alla aktiviteter bör ske utifrån individens egna förutsättningar och önskemål så att de känns meningsfulla och genomförbara. Genom att se till individen och använda sig av ett brett perspektiv av hälsa kan vi som hälsovägledare hjälpa personen med sin stressrehabilitering och på så sätt stärka hälsan. Som hälsovägledare har vi insikt i processen och kan därigenom vara ett stöd på vägen, hjälpa till med motivation och att synliggöra hinder och hur personen kan ta sig förbi dem. Genom samtal kan vi locka fram personens egna önskemål och hjälpa till att lägga upp en individuell plan för ökat välmående.
Referenser
Abbott, K. A., Shanahan, M. J., & Neufeld, R. W. J. (2013). Artistic tasks outperform nonartistic tasks for stress reduction. Art Therapy: Journal of the American Art Therapy
Association, 30(2), 71-78. doi:10.1080/07421656.2013.787214
Andersson, S. I. (2018). Hälsopsykologi (Andra upplagan ed.). Lund: Studentlitteratur. Antonovsky, A. (1996). The salutogenic model as a theory to guide health promotion. Health
Promotion International, 11(1), 11-18. doi:10.1093/heapro/11.1.11
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium (M. Elfstadius, Övers. 2. utg. ed.). Stockholm: Natur och kultur.
Bengtsson, M. (2016). How to plan and perform a qualitative study using content analysis.
NursingPlus Open, 2, 8-14. doi:10.1016/j.npls.2016.01.001
Collier, A. F. (2011). The well-being of women who create with textiles: Implications for art therapy. Art Therapy, 28(3), 104-112. doi:10.1080/07421656.2011.597025
Cooper, C. E., McLanahan, S. S., Meadows, S. O., & Brooks-Gunn, J. (2009). Family structure transitions and maternal parenting stress. Journal of Marriage and Family, 71(3), 558-574. doi:10.1111/j.1741-3737.2009.00619.x
Danielsson, M., Heimerson, I., Lundberg, U., Perski, A., Stefansson, C. G., & Åkerstedt, T. (2009). Psykosociala påfrestningar och stressrelaterade besvär. Folkhälsorapport, 181-99. Demerouti, E., Bakker, A. B., Geurts, S. A., & Taris, T. W. (2009). Daily recovery from work-related effort during non-work time. Current perspectives on job-stress recovery (pp. 85-123) Emerald Group Publishing Limited.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken (3., rev. och uppdaterade uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Edwards, K. M., Alves, E. d. S., Michael, S., Stamatakis, E., Benvenutti, M. J., & Ding, D. (2017). A single session of hatha yoga improves stress reactivity and recovery after an acute psychological stress task--A counterbalanced, randomized-crossover trial in healthy
Ekstedt, M., Söderström, M., Åkerstedt, T., Nilsson, J., Søndergaard, H., & Aleksander, P. (2006). Disturbed sleep and fatigue in occupational burnout. Scandinavian Journal of Work,
Environment & Health, , 121-131. Hämtad från http://www.jstor.org/stable/40967553
Ekstedt, M., Söderström, M., & Åkerstedt, T. (2009). Sleep physiology in recovery from burnout. Biological Psychology, 82(3), 267-273. doi:10.1016/j.biopsycho.2009.08.006 Eriksen, H. R., & Ursin, H. (2013). Kognitiv stressteori. I Arnetz, B & Ekman, R (red.),
Stress. Gen, individ, samhälle. (s. 25-34) Stockholm: Liber.
Eriksson, T., Karlström, E., Jonsson, H., & Tham, K. (2010). An exploratory study of the rehabilitation process of people with stress-related disorders. Scandinavian Journal of
Occupational Therapy, 17(1), 29-39. doi:10.3109/11038120902956878
Farrelly, P. (2013). Choosing the right method for a qualitative study. British Journal of
School Nursing, 8(2), 93-95. doi:10.12968/bjsn.2013.8.2.93
Folkhälsomyndigheten. (2017). Folkhälsans utveckling - årsrapport 2017. Solna: Folkhälsomyndigheten. Hämtad från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/9de83d1af6ce4a429e833d3c8d7ccf85/fol khalsans-utveckling-arsrapport-2017-16136-webb2.pdf
Gatti, R., & De Palo, E. F. (2011). An update: Salivary hormones and physical exercise.
Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports, 21(2), 157-169. doi:10.1111/j.1600-
0838.2010.01252.x
Gilbert, P. (2009). Introducing compassion-focused therapy. Advances in Psychiatric
Treatment, 15(3), 199-208. doi:10.1192/apt.bp.107.005264
Goodman, M. J., & Schorling, J. B. (2012). A mindfulness course decreases burnout and improves well-being among healthcare providers. The International Journal of Psychiatry in
Medicine, 43(2), 119-128. doi:10.2190/PM.43.2.b
Grafton, E., & Coyne, E. (2012). Practical self-care and stress management for oncology nurses. Australian Journal of Cancer Nursing, 13(2), 17-20. Hämtad från
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=104438151&site=ehost- live&scope=site
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today,
24(2), 105-112. doi:1016/j.nedt.2003.10.001
Granello, D. H., & Wheaton, J. E. (2004). Online data collection: Strategies for research.
Journal of Counseling & Development, 82(4), 387-393. doi:10.1002/j.1556-
6678.2004.tb00325.x
Grzywacz, J. G., Almeida, D. M., Neupert, S. D., & Ettner, S. L. (2004). Socioeconomic status and health: A micro-level analysis o exposure and vulnerability to daily stressors.
Journal of Health and Social Behavior, 45(1), 1-16. doi:10.1177/002214650404500101
Hunter, L. (2012). Challenging the reported disadvantages of e-questionnaires and addressing methodological issues of online data collection. Nurse Researcher, 20(1), 11-20. Hämtad från http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=104420147&site=ehost- live&scope=site
Hunter, R. F., Gough, A., O'Kane, N., McKeown, G., Fitzpatrick, A., Walker, T., . . . Kee, F. (2018). Ethical issues in social media research for public health. American Journal of Public
Health, 108(3), 343-348. doi:10.2105/AJPH.2017.304249
Kostenius, C., & Lindqvist, A. (2006). Hälsovägledning från ord och tanke till handling. Lund: Studentlitteratur.
Kuo, M. (2015). How might contact with nature promote human health? Promising mechanisms and a possible central pathway. Frontiers in Psychology, 6, 1-8. doi:10.3389/fpsyg.2015.01093
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3. [rev.] uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Lidwall, U., & Olsson-Bohlin, C. (2016). Sjukskrivning för reaktioner på svår stress ökar
mest. Försäkringskassan. Korta Analyser, 2 Hämtad från:
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/41903408-e87d-4e5e-8f7f- 90275dafe6ad/korta_analyser_2016_2.pdf?MOD=AJPERES
Lidwall, U., & Olsson-Bohlin, C. (2017). Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning.
Försäkringskassan. Korta analyser, 1 Hämtad från:
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/d57be02c-46dc-4079-b68d- 760739441f11/korta-analyser-2017-1.pdf?MOD=AJPERES&CVID=
Lindwall, M., Gerber, M., Jonsdottir, I. H., Börjesson, M., & Ahlborg Jr, G. (2014). The relationships of change in physical activity with change in depression, anxiety, and burnout: A longitudinal study of swedish healthcare workers. Health Psychology, 33(11), 1309.
doi:10.1037/a0034402
Louie, L. (2014). The effectiveness of yoga for depression: A critical literature review. Issues
in Mental Health Nursing, 35(4), 265-276. doi:10.3109/01612840.2013.874062
Lundberg, U. (2013). Samspelet individ, samhälle, livsstil och biologi. I Arnetz, B & Ekman, R (red.), Stress. Gen, individ, samhälle. (s. 226-233). Stockholm: Liber AB.
Lundqvist, M., Carlsson, P., Sjödahl, R., Theodorsson, E., & Levin, L. (2017). Patient benefit of dog-assisted interventions in health care: A systematic review. BMC Complementary and
Alternative Medicine, 17(1), 358. doi:10.1186/s12906-017-1844-7
Lännergren, J., Westerblad, H., Ulfendahl, M., & Lundeberg, T. (2017). Fysiologi (Sjätte upplagan ed.). Lund: Studentlitteratur.
Maller, C., Townsend, M., Pryor, A., Brown, P., & St Leger, L. (2006). Healthy nature healthy people:‘contact with nature’ as an upstream health promotion intervention for populations. Health Promotion International, 21(1), 45-54. doi:10.1093/heapro/dai032 Maslach, C., Schaufeli, W. B., & Leiter, M. P. (2001). Job burnout. Annual Review of
Psychology, 52(1), 397-422. doi:10.1146/annurev.psych.52.1.397
Meho, L. I. (2006). E-mail interviewing in qualitative research: A methodological discussion.
Journal of the Association for Information Science and Technology, 57(10), 1284-1295.
doi:10.1002/asi.20416
Melin, B. (2009). Arbete med hög psykisk belastning. I T. Theorell (red.), Psykosocial miljö
och stress (s. 241-278). Lund: Studentlitteratur AB.
Minto, C., Vriz, G. B., Martinato, M., & Gregori, D. (2017). Electronic questionnaires design and implementation. The Open Nursing Journal, 11, 157-202.
doi:10.2174/1874434601711010157
Norlund, S., Reuterwall, C., Höög, J., Janlert, U., & Järvholm, L. S. (2015). Work situation and self-perceived economic situation as predictors of change in burnout–a prospective general population-based cohort study. BMC Public Health, 15(1), 329. doi:10.1186/s12889- 015-1681-x
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen (3. uppl. ed.). Stockholm: Liber. Parsons, R., Tassinary, L. G., Ulrich, R. S., Hebl, M. R., & Grossman-Alexander, M. (1998). The view from the road: Implications for stress recovery and immunization. Journal of
Environmental Psychology, 18(2), 113-140. doi:10.1006/jevp.1998.0086
Pignata, S., Boyd, C. M., Winefield, A. H., & Provis, C. (2017). Interventions: Employees’ Perceptions of What Reduces Stress. Biomed Research International, 1-12.
doi:10.1155/2017/3919080
Regeringen. (2002). Mål för folkhälsan. Regeringens proposition 2002/03: 35. Goals of
Public Health, Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/49bbe3/contentassets/04207325e75943408c69a55643ea1d3e/mal- for-folkhalsan
Risberg, A., Risberg, D. & Risberg, C. (2016). Stress, prestation och återhämtning. Örnsköldsvik: Bokförlaget Kunskap till Hälsa.
Rostila, M. & Toivanen, S. (red.) (2012). Den orättvisa hälsan: om socioekonomiska
skillnader i hälsa och livslängd. (1. utg.) Stockholm: Liber.
Rotter, J. B. (1966). Generalized expectancies for internal versus external control of reinforcement. Psychological monographs: General and applied, 80(1), 1.
http://dx.doi.org/10.1037/h0092976
Shapiro, S. L., Astin, J. A., Bishop, S. R., & Cordova, M. (2005). Mindfulness-based stress reduction for health care professionals: Results from a randomized trial. International Journal
of Stress Management, 12(2), 164-176. doi:10.1037/1072-5245.12.2.164
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], (2014). Arbetsmiljöns
betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom (SBU-rapport nr 223). Statens
beredning för medicinsk utvärdering: Stockholm. Hämtad från:
https://www.sbu.se/contentassets/800ad7aecf9146c795d3a89c7a957048/arbetsmiljo_depressi on_2014.pdf
Socialstyrelsen (2008). Riktlinjer, försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Hämtad från: https://roi.socialstyrelsen.se/fmb/utmattningssyndrom/546
Sonntag-Öström, E. (2014). Forest for rest: recovery from exhaustion disorder (Doctoral dissertation, Umeå universitet). Hämtad från http://www.diva-
portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A741822&dswid=1664
Tong, A., Sainsbury, P., & Craig, J. (2007) . Consolidated criteria for reporting qualitative research (COREQ): a 32-item checklist for interviews and focus groups. International
Journal for Quality in Health Care, 19(6), 349-357. doi:10.1093/intqhc/mzm042
Tyson, P., Wilson, K., Crone, D., Brailsford, R., & Laws, K. (2010). Physical activity and mental health in a student population. Journal of mental health, 19(6), 492-499
doi:10.3109/09638230902968308
Vetenskapsrådet (2013). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
van der Waerden, J. E., Hoefnagels, C., Hosman, C. M., Souren, P. M., & Jansen, M. W. (2013). A randomized controlled trial of combined exercise and psycho-education for low- SES women: short-and long-term outcomes in the reduction of stress and depressive symptoms. Social Science & Medicine, 91, 84-93. doi:10.1016/j.socscimed.2013.05.015 World Health Organization (1986). The ottawa charter for health promotion: First
international conference on health promotion, Ottawa, 21 november 1986. Geneva: WHO World Health Organization. (2002). Gender and mental health. Geneva: WHO
World Health Organization. (2001). The World Health Report 2001: Mental health: new
understanding, new hope. Geneva: WHO
World Health Organization [WHO]. (2014). Basic documents - Forty-eighth edition. Geneva: WHO
Währborg, P. (2009). Stress och den nya ohälsan. (2., [rev. och utök.] utg.) Stockholm: Natur och kultur.
Åkerstedt, T., & Kecklund, G. (2013). Stress och sömn. I Ekman, R. & Arnetz, B. (Red.). (s. 130-137.) Stress. Gen, individ, samhälle.
Åsberg, M., Glise, K., Herlofson, J., Jacobsson, L., Krakau, I., Nygren, Å., ... & Svensson, A. (2003). Utmattningssyndrom–en kunskapsöversikt om stressrelaterad psykisk ohälsa.
Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10723/2003-123- 18_200312319.pdf
Åsberg, M., Nygren, Å., Herlofson, J., Rylander, G., & Rydmark, I. (2013).
Utmattningssyndrom–var står vi idag? I Arnetz, B & Ekman, R (Red.). (138-146.) Stress.