Vi upplever att barn och sexuella övergrepp är ett ämne som ofta uppmärksammas i massmedia och att det finns mycket forskning kring ämnet. Vi har däremot genom vår studie fått uppfattningen om att det finns lite forskat kring specifikt pojkar som varit utsatta för sexuella övergrepp. Förmodligen existerar dessa pojkar men utgör ett mörkertal. Framtida forskning kan vara att undersöka i vilken omfattning problematiken förekommer bland pojkarna. Detta forskningsämne blir mer intressant om man funderar på hur det går ihop att de flesta förövare är män, då man brukar säga att handlingen de utför oftast grundar sig i något som de själva upplevt.
Vi anser även att framtid forskning kan vara att undersöka om anknytningsformerna påverkar om barnet berättar eller inte berättar om att de varit utsatta för sexuella övergrepp. Vi skulle forska kring om det finns ett samband mellan ambivalent/desorganiserad anknytning och barn som inte berättar och trygg anknytning och barn som berättar.
Referenser
Antonovsky, Aaron (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.
Back, Christina & Nilsson, Doris (2002). Behandling. I Lena Banck och Carl- Göran Svedin (Red.). Sexuella övergrepp mot flickor och pojkar (ss.
211-245). Lund: Studentlitteratur.
Bowlby, John (1994) En trygg bas- Kliniska tillämpningar av bindningsteorin. Stockholm: Natur och Kultur.
Broberg, Anders, Almqvist, Kjerstin, & Tjus, Tomas (2005). Klinisk barnspykologi-utvecking på avvägar. Stockholm: Natur och Kultur.
Broberg, Anders, Granqvist, Pehr, Ivarsson, Tord, & Risholm Mothander, Pia (2006). Anknytningsteori – betydelsen av nära känslomässiga relationer.
Stockholm: Natur och Kultur.
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber ekonomi.
Cederblad, Marianne (1996). Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholm:
Liber.
Davidsson, Bo, & Patel, Runa (2003). Forskningsmetodikens grunder- att planera och genomföra och rapportera en undersökning. Lund:
Studentlitteratur.
Dock, Ann (2001). Se till mig som liten är. Om sexuella övergrepp mot barn. Medicinsk vetenskap vid Karolinska Institutet (1): 8 – 12.
Dyregrov, Atle (1997). Barn och Trauma. Lund: Studentlitteratur.
Eliasson, Rosmari (1995). Forskningsetik och perspektival. Lund:
Studentlitteratur.
Graneheim Hällgren, Ulla, & Lundman, Berit (2003). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures, and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24 (2), ss. 105-112.
Hartman, Jan (2004). Vetenskapligt tänkande- från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.
Holm, Ulla (2001). Empati: att förstå andra människors känslor.
Stockholm: Natur och Kultur.
Holmsen, Merete (2007). Samtalsbilder och teckningar- samtal med barn i svåra situationer. Lund: Studentlitteratur.
Iwarsson, Petter (2007). Samtal med barn och ungdomar. Stockholm:
Gothia Förlag AB.
Kools, S., & Kennedy, C (2001). Child sexual abuse treatment misinterpretation and mismanagement of child sexual behaviour. USA:
Department of Family Healt Care Nursing, University of California, San Francisco.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Larsson, IngBeth (2002). Ett barns egen sexualitet – osynlig, normal eller problematisk. I Lena Banck och Carl-Göran Svedin (Red.). Sexuella övergrepp mot flickor och pojkar (ss. 25-51). Lund: Studentlitteratur.
Lennér- Axelsson, Barbro & Thylefors, Ingela (1999). Psykosocialt behandlingsarbete. Stockholm: Natur och Kultur.
Malmgren, Beata (2002). Att möta traumatiserade barn. I Lena Banck och Carl- Göran Svedin (Red.). Sexuella övergrepp mot flickor och pojkar (ss.
279-283). Lund: Studentlitteratur.
Nilsson, Doris & Svedin Carl-Göran (2002). Upptäckter och konsekvenser. I Lena Banck och Carl- Göran Svedin (Red.). Sexuella övergrepp mot flickor och pojkar (ss. 119-149) Lund: Studentlitteratur.
Nyman, Anders & Svensson, Börje (2002). Pojkmottagningen: sexuella övergrepp och behandling. Stockholm: Rädda barnen.
Stensmo, Christer (1994). Pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur.
Svedin, Carl- Göran (2002). Definitioner och lagstiftning. I Lena Banck och Carl- Göran Svedin (Red.). Sexuella övergrepp mot flickor och pojkar (ss.
55- 67). Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet ISBN: 91-7307-008-4. Forskningsetiska principer- inom humanistk- samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 080103 från www.vr.se/download/18.6b2f98a910b3e260ae28000360/HS_15.
Warfvinge, Christina (2002). Barns minnesförmåga och mognad. I Lena Banck och Carl- Göran Svedin (Red.). Sexuella övergrepp mot flickor och pojkar (ss. 199-208) Lund: Sudentlitteratur.
Bilagor
Missiv till deltagare i studien `Våga se och Våga bemöta- Att arbeta med sexuellt utnyttjade barn`
Inom all samhällsvetenskaplig forskning finns det etiska riktlinjer. De vi använder oss av är de som presenteras av Vetenskapsrådet. För att göra allt vi kan för att ditt deltagande i vår studie ska vara etiskt riktigt vill vi visa dig dessa riktlinjer och hur vi ser på dem.
Informationskravet – innebär att du som deltagare ska vara fullt införstådd med studiens syfte och tekniken för datainsamling. Det innebär också att du ska veta vilka vi är, vilken utbildning vi tillhör och var du kan nå oss. Dessutom innebär det att du ska veta att ditt deltagande är helt frivilligt och att du när som helst kan bestämma dig för att inte delta längre.
Samtyckeskravet – innebär att allt ditt deltagande bygger på ditt samtycke. Är det något du inte gillar så diskuterar vi det och finner nya alternativ. Eller så kan du avsluta ditt deltagande.
Konfidentialitetskravet – innebär att ingen, förutom vi, kommer att kunna förstå att det är just du som deltagit i studien och delgett oss dina erfarenheter.
Nyttjandekravet – innebär att du ska vara helt införstådd i vad studien/ uppsatsen kommer att användas till. Dessutom har du rätt att läsa det färdiga resultatet innan det publiceras. Du kommer att få ett exemplar av uppsatsen om du vill.
Vi hoppas att du med detta känner dig lugn och motiverad att delta i vår studie. För oss är det särskilt viktigt att du vill dela med dig av dina erfarenheter till oss – då det är just dem vi intresserar oss för.
Med vänlig hälsning Handledare: Maude Johansson
Examinator: Gill Croona Anna Geidenstam
Kursansvarig: Gill Croona Maria Grahn
Förfrågan om medverkan i C- uppsats
Växjö, 2008-02- 12 Hej!
Vi är två studenter som läser programmet ”Pedagogik med inriktning mot ungdoms- och missbrukarvård” 180hp, vid Växjö universitet.
Vi sänder detta brev för att förtydliga våra önskemål efter vårt telefonsamtal den 25/ 1- 2008.
Vårt intresse är att undersöka hur professionella behandlare bemöter och arbetar med barn och ungdomar som varit utsatta för sexuella övergrepp.
Vi anser att er erfarenhet och kunskap skulle vara mycket intressanta att få ta del av och ser fram emot att träffa dig den 14/2 kl. 10.30 för intervju.
I vårt uppsatsarbete har vi handledning av en lärare med stor erfarenhet av uppsatsarbete och som har lägst magisterexamen. Kursansvarig som har det yttersta ansvaret har doktorsexamen – vilket också examinatorerna har. Detta kan ses som en kvalitetsgaranti, både vad det gäller uppsatsens innehåll och etiska aspekter.
Med vänliga hälsning Anna Geidenstam Maria Grahn
Intervjuguide
Bakgrund
• Namn och ålder
• Vilken är din utbildning?
• Hur länge har du arbetat med barn och ungdomar som varit utsatta för sexuella övergrepp?
Bemötande
• Beskriv vad du anser vara ett gott bemötande i arbetet med barn och ungdomar som varit utsatta för sexuella övergrepp
• Beskriv problem som kan uppstå i arbetet med dessa barn
• Hur hanterar du som professionell arbetet med dessa barn? Har du tips hur man ska hålla distansen men ändå våga gå nära och möta barnet?
• Hur hanterar du detta utanför jobbet?
• Hur bedömer du trovärdheten i barnens berättelser?
• Hur ser ni på empati och förståelse i ert yrke?
• På vilket sätt påverkas ni av närhet och distans?
• Hur hanterar du känslorna som uppkommer i detta arbete?
• Hur får behandlaren hjälp att hantera det man upplever i mötet med barnen?
I möte med barnen
• Hur får man ett barn att berätta om vad det har varit med om?
• I våra jobb har vi främst stött på sexuella övergrepp hos det kvinnliga könet.
Berätta om dina erfarenheter av detta.
• Hur är ert arbetssätt uppbyggt?