Tidigare forskning inom området trovärdighet till behandling av psykisk ohälsa har varit be- gränsat, vilket blev tydligt i artikelsökandet. Viktigt för framtida forskning är att fortsätta un- dersöka trovärdigheten och genom resultaten utveckla och belysa psykoterapeutisk och medi- cinsk behandling och utifrån detta bland annat ge en möjlighet för individer till en mer anpassad behandling.
Föreliggande studie skulle kunna ha gjorts större och tagit in fler variabler som att exempelvis undersöka de olika behandlingsmetoderna ytterligare och beskriva för- och nackdelar i ett större sammanhang, det vill säga som en ytterligare del till de resultat som framgick ur undersökning- en.
En annan aspekt som kändes intressant att undersöka men som inte gavs utrymme i studien är den som handlar om just klassfråga och psykisk ohälsa vilken kan refereras till bland annat arti- keln av Lars Ahlin i SvD, www.svd.se/opinion/brannpunkt/vardcentraler-klarar-inte-psykisk- ohalsa_3070109.svd
27
Referenser
Andersson, G., Bergström, J., Carlbring, P., & Lindefors, N. (2005). The use of the Internet
in the treatment of anxiety disorders. Current Opinion in Psychiatry, 18, 73-
77.
Baillie, A. J., & Rapee, R. M. (2004). Predicting who benefits from psychoeducation and
self help for panic attacks. Behaviour Research and Therapy, 42, 513-527.
Baker B, Khaykin Y, Devins G,., & Dorian P. (2003) Correlates of therapeutic response in panic disorder presenting with palpitations: heart rate variability, sleep, and placebo effect. Can J Psychiatry 2003; 48:381-7.
Barlow, D.H., Gorman, J. m., Shear, M. K., & Woods, S. W. (2000). Cognitive-behavioral
therapy, impramine, or their combination for panic disorder. Journal of the
American Medical Assiciation, 283, 2529-2536.
Borkovec, T. D., & Nau, S. D. (1972). Credibility of analogue therapy rationales. Journal of
Behavior Therapy and Experimental Psychiatry, 3, 257-260.
Bolund, E., & Frey, L. (2007) Attitydundersökning hos ungdomar gällande tre olika be-
handlingsmetoder vid upplevelse av psykisk ohälsa Malminen, J. (2003). (Ex-
amensarbete, psykologprogrammet). Linköping: Linköpings universitet, Insti- tutionen för beteendevetenskap.
Bragesjö, M., Clinton, D., & Sandell, R. (2004). The credibility of psychodynamic, cogni- tive and cognitive-behavioural psychotherapy in a randomly selected sample of the general public. Psychology and Psychotherapy: Theory, Research and Practice, 77, 297-307.
Börelius, L., Foldemo, A., Holmberg, T., Schöld, A-K., Thorell, L-H., Ylikivelä, R., & Net- telbladt, P. (2007). Själen I primärvården- psykisk ohälsa hos unga vuxna och deras upplevelser av vården. Rapport-FoUrnalen 2007:3.
Carlbring, P. (2004). Panik! Prediktorer för behandlingsutfall vid paniksyndrom. Akade- misk avhandling, Uppsala universitet.
Côté, G., Gauthier., JG., Laberge. B., & Cormier HJ. (1994). Reduced therapist contact in the cognitive behavioral treatment of panic disorder. Behavioural Therapy 1994;25:123-45.
Devilly, G. J., & Borkovec, T. D. (2000). Psychometric properties of the credibili-
ty/expactancy questionnaire. Journal of Behaviour Therapy and Experimental
Eriksson, B., (2007) Olika terapier blir alltmer lika. Populär Psykolog & Medicin 12, 2007. Folkhälsorapporten. Folkhälsorapport (2003). Samhällsmedicin. 2003.
Frövenholt, J., Bragesjö, M., Clinton, D., & Sandell, R., How do experiences of psychiatric care affect the perceived credibility of different forms of psychotherapy? The
British Psychological Society, 80, 205-215
Hawkins, J. D., Catalano, R.F & Arthur. M. W. (2002). Promoting siencebased prevention
in communities. Addict Behaviour, 2002 Nov-Dec;27(6):951-76.
Hogue, A., Dauber, S., Stambaugh, L. F., Liddle, H. A., & Cecero, J. J. (2006). Early thera- peutic alliance and treatment outcome in individual and family therapy for adolescent behaviour problems. Journal of Consulting and Clinical Psycholo-
gy, 74, 121- 129.
Karolinska Institutet, 210:12. Antidepressiva läkemedel och suicid
http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=28733&a=103513&l=sv.
Karolinska Institutet, Nyhetsbrev, 2010:13. Ökad psykisk ohälsa hos unga. http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=28733&a=104437&l=sv
Kwon, P., & Lemon, K. E. (2000). Attributional style and defense mechanism: A synthesis of cognitive and psychodynamic factors in depression. Journal of Clinical
Psychology, 56, 723-735.
Lambert, M. J. (Ed.). (2004). Bergin and Garfield’s handbook of psychotherapy and beha- viour change, 5th ed. New York: John Wiley & Sons.
Lambert, M. J., Garfield, S. L., & Bergin, A. E. (2004). Overview, trendes, and future is- sues. In Lambert, M. J. (Ed.). (2004). Bergin and Garfield’s handbook of psy-
chotherapy and behaviour change, 5th ed. (805-823). New York: John Wiley
& Sons.
Lambert, M. J., & Ogles, B. M. (2004). The efficacy and effectiveness of psychotherapy. In, Lambert, M. J. (Ed.). (2004). Bergin and Garfield’s handbook of psychothe-
rapy and behaviour change, 5th ed. (139-194). New York: John Wiley &
Sons.
Luborsky, L., McLellan, A.T., Diguer, L., Woody, G., & Seligman, D.A. (1997) The psy-
chotherapist matters: Comparison of outcomes, across twenty-two therapists and seven patient samples. Clinical Psychology: Sience and Practice; 4, 53-
65.
29
Malminen, J. (2003). Attityder till tre olika typer av psykoterapi hos patienter och hos all-
mänheten. (Examensarbete, psykologprogrammet). Linköping: Linköpings
universitet, Institutionen för beteendevetenskap.
Nationalencyklopedin, Internettjänst, 2009-05-02, unga vuxna (sökord) http://www.ne.se O´Donohue, W., Fischer, J.E., & Hayes, S. C. (1996). Cognitive behavior therapy: Apply-
ing empirically supported techniques in your practice. New York: Guilford;
1996. P. 135-64.
Oswald, D. P., & Mazefsky, C. A. (2006). Empirically supported psychotherapy interven- tions for internalizing disorders. Psychology in the Schools, 43, 439-449. Psykologförbundet. (2009). Depression - En rapport om mänskliga och ekonomiska vinster. Sandell, R. (2004). Teknik eller relation - Kritiska faktorer i psykoterapi. Läkartidningen.
Nr 15-16. 2004 vol 101.
SBU –Statens beredning för medicinsk utvärdering (2005). Behandling av ångestsyndrom: En systematisk litteraturöversikt. Rapport 171/1-2. Mölnlycke 2005.
SBU-Statens beredning för medicinsk utvärdering (2004). Behandling av depressionssjuk- domar. En systematisk litteraturöversikt: SBU; 2004.
Siev, J. & Chambless, D.L. (2007). Specificity of Treatment Effects: Cognitive Therapy and Ralaxaition for Generalized Anxiety and Panic Disorders. Journal of Consul- ting and Clinical Psychology, 2007. Vol. 75. No. 4, 513-522.
Socialstyrelsen (1997). Vad är psykisk sjukdom, störning, ohälsa och psykiskt frisk? Psyki- atriuppföljningen Stockholm: Socialstyrelsen, 1997:20
Socialstyrelsen (2003).Utmattningssyndrom. Stressrelaterad psykisk ohälsa, 123:18. Socialstyrelsen (2007): Folkhälsa - Lägesrapport 2006, 131:15.
Socialstyrelsen (2009). Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom –
beslutsstöd för prioriteringar.
Statens folkhälsoinstitut (2009). Risk- och skyddsfakltorer, förebyggande och hälsofräm-
jande. www.fhi.se
Statistiska Centralbyrån, SCB (2005). Hälsa. Har besvär av ängslan, oro eller ångest. Stevens, C.L., Muran, J.C., & Safran, J.D., (2003). Obstacles or opportunities? A relational
approach to negotiating alliance ruptures. In: Leahy RL, editor. Road-
SvD,www.svd.se/opinion/brannpunkt/vardcentraler-klarar-inte-psykisk- ohalsa_3070109.svd
Ungdomsstyrelsen, (2003-05-31) Ungas levnadsvillkor har inte blivit bättre. http://www.ungdomsstyrelsen.se/art/0,2072,4592,00.html#, 2009-05-02 Wampold, B. E, Mondin. G.W., Moody, M., STich. F., Benson. K., & Ahn. H.N. (2007). A
meta-analysis of outcome studies comparing bona fide psychotherapies: Em- pirically, “all must have prices” Psychological Bulletine 1997; 122:20315.
Wampold, B. E. (2001). The great psychotherapy debate. Models, metods, methods, and
31
Bilaga, Enkäten Hej!
Det här är en undersökning som vänder sig till ungdomar mellan 13-18 år. Undersökningen handlar om hur ungdomar ser på olika former av behandling för psykisk ohälsa. Nedan följer en enkät som undersöker attityder till tre behandlingsalternativ som man kan bli erbjuden om man som ungdom söker hjälp på till exempel en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning.
Undersökningen utgår från Linköpings universitet och ingår i ramen för en psykologexamens- uppsats. Syftet är att undersöka ungdomars uppfattning om vilken hjälp man vill ha om man upplever att man inte mår bra.
Du tillfrågas härmed om Du vill deltaga i undersökningen. Du medverkar genom att klicka på nedanstående länk och fyller i enkäten som följer. Att deltaga i undersökningen är frivilligt och sker anonymt. Enkätsvaren sammanställs statistiskt och utan möjlighet att identifiera en- skilda personer.
Gerhard Andersson, professor och leg. psykolog, Linköpings universitet, Per Carlbring, docent och leg. psykolog, Linköpings universitet, Emma Bolund och Linda Frey, psy- kologstudenter vid Linköpings universitet.
Inledande text till enkäten
Psykisk ohälsa kan innebära att man mår dåligt under en tid och att man exempelvis har känt sig ledsen och nedstämd. Det kan också innebära att man oroar sig mycket eller har en känsla av uppgivenhet och att ingenting känns meningsfullt.
Här följer tre beskrivningar på tre olika behandlingsformer som man kan bli erbjuden på ex- empelvis en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning. När Du läser beskrivningarna kan Du tänka att Du har en kompis som mår psykiskt dåligt och behöver hjälp. Din uppgift blir att läsa och ta ställning till vad Du tycker om de olika behandlingarna, och om Du tror att de skulle kunna hjälpa din kompis.
Utgå från den tänkta kompisens problem och besvara sedan frågorna som följer efter behandlingsbeskrivningarna.
33
Bakgrundsfrågor
För att kunna se om det finns någon skillnad i attityd mellan olika åldrar, kön och var man bor i landet ber vi Dig att fylla i dessa inledande frågor om Dig själv.
1. Kön:
Tjej Kille
2. Ålder: år
3. Bostadsort:
Storstad (Stockholm, Göteborg, Malmö)
Större tätort (70 000 – 200 000 invånare)
Mindre tätort (10 000 – 70 000 invånare)
Liten tätort (1 – 10 000 invånare)
Enkäten (hämtad från Bolund & Frey, 2007)
Nu börjar själva enkäten med en första beskrivning av en av behandlingsmetoderna. Efter beskrivningen följer fem frågor som Du besvarar innan Du går vidare till de andra be- skrivningarna.
Psykodynamisk terapi
Syn på psykiska problem
Inom psykodynamisk terapi tänker man sig att problem har att göra med hur perso- nen nu upplever och tidigare har upplevt relationer till viktiga personer, som föräld- rar, syskon och andra människor. Personen reagerar på olika situationer med känslor och fantasier som i sin tur påverkar hur man beter sig och hur man är tillsammans med andra människor. I den psykodynamiska terapin vill man ge patienten större kunskap om sig själv och sina behov. Terapin ska öka patientens förmåga att förstå och påverka sitt eget liv.
Arbetssätt
I psykodynamisk terapi kan patienten prata om vad som känns viktigt just i stunden. Det kan vara allt från en dröm till något som hänt nyligen eller för länge sedan. Under terapins gång kan det dyka upp nya problem som patienten vill ta upp med terapeuten och då jobbar man med dessa. Mellan träffarna med terapeuten är det bra om man tänker på de saker som man har pratat om i terapin även om det känns jobbigt. I psy- kodynamisk terapi kan terapeuten ta upp saker som han eller hon anar att patienten tycker är jobbiga och kanske helst inte vill prata om. Man arbetar med patientens hela situation. I terapin är relationen mellan terapeuten och patienten betydelsefull, det vill säga det som händer i terapirummet blir viktigt att
uppmärksamma. Man jobbar med relationen för att patienten ska lära sig mer om sig själv och om sina relationer till andra.
Relation mellan behandlare och patient
Det är viktigt att få en förtroendefull och trygg relation mellan patient och terapeut. Detta behövs för att patienten ska våga utforska det som inte är medvetet. En god rela- tion behövs också för att patienten ska våga prata om det som känns jobbigt. I psyko- dynamisk terapi lyssnar terapeuten på patienten och frågar och kommenterar det som sägs, men terapeuten styr inte samtalet.
35
1) Hur rätt tror du att den här behandlingen är för att hjälpa din kompis med sina problem? 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inte alls rätt Myck- et rätt
2) Hur bra tror du att den här behandlingen skulle vara för din kompis?
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inte alls bra Myck- et bra
3) Skulle du rekommendera denna behandlingsmetod till kompisen?
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inte alls Myck- et gär- na
4) Hur bra tror du att denna behandlingsmetod skulle funka för andra psykologiska problem än de din kompis har?
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inte alls bra Myck- et bra
5) Hur förbättrad tror du att du skulle bli av den här behandlingen om du hade liknande problem som din kompis?
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inte alls förbätt- rad Helt bra/ symtom- fri
37
Kognitiv beteendeterapi
Syn på psykiska problem
Inom kognitiv beteendeterapi (KBT) menar man att beteenden, tankar och känslor är viktiga för att förstå varför psykiska problem uppstår. Man menar att vissa tankar och sätt man beter sig på har lärts in tidigare i livet och alltså kan läras om genom att jobba med dem i terapin. I KBT arbetar man med personens tankar, känslor och beteenden. I terapin arbetar man med att förändra de tankar och beteenden som leder till problem. Genom att ändra sättet att tänka kan man ändra sitt beteende och sina känslor.
Arbetssätt
I KBT börjar man med att kartlägga patientens problem. Detta innebär att man till- sammans med terapeuten tar reda på i vilka situationer man tänker, känner och beter sig på ett sätt som man inte vill. När terapeuten och patienten vet mer om problemet sätter man sedan upp tydliga mål som ska tala om vad patienten vill kunna klara av när terapin är färdig.
Behandlingen kan innehålla att patienten stegvis närma sig det som upplevs som otäckt för att på så sätt komma över obehagskänslan. Det är viktigt i KBT att patienten själv är aktiv och man arbetar med hemuppgifter mellan träffarna. Hemuppgifterna kan in- nebära att patienten övar sig i att hantera situationer som upplevs som besvärliga. Hemuppgifterna kan också handla om hur patienten tänker kring de problem man vill lösa. I terapin får patienten fylla i formulär och beskriva hur hemuppgifterna har fun- gerat. Man gör även upp mål och planer inför framtiden.
Relation mellan behandlare och patient
I KBT är det viktigt att relationen mellan terapeut och patient är förtroendefull och trygg. Ett bra samarbete är viktigt då patienten oftast ska prova nya saker och utsätta sig för sådant som kan känns obehagligt. Terapeuten kan ibland likna en lärare då han eller hon förklarar hur olika situationer och beteenden påverkar patienten.
1) Hur rätt tror du att den här behandlingen är för att hjälpa din kompis med sina problem? 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inte alls rätt Myck- et rätt
2) Hur bra tror du att den här behandlingen skulle vara för din kompis?
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inte alls bra Myck- et bra
3) Skulle du rekommendera denna behandlingsmetod till kompisen?
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inte alls Myck- et gär- na
4) Hur bra tror du att denna behandlingsmetod skulle funka för andra psykologiska problem än de din kompis har?
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inte alls bra Myck- et bra
39
5) Hur förbättrad tror du att du skulle bli av den här behandlingen om du hade liknande problem som din kompis?
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inte alls förbätt- rad Helt bra/ symtom- fri
Farmakologisk (medicinsk) behandling
Syn på psykiska problem
Enligt ett biologiskt synsätt tänker man sig att psykisk ohälsa uppstår när det blir en obalans i de ämnen i hjärnan som kallas signalsubstanser. Signalsubstanserna fungerar som kemiska budbärare i hjärnan och överför signaler mellan olika nerver. Finns det för mycket eller för lite av dessa signalsubstanser kan man få psykiska symtom, till exempel nedstämdhet eller ångest. Dessa symtom gör att personen inte klarar av sitt liv på samma sätt som vanligt. Det är därför viktigt att det finns en balans i halterna av dessa signalsubstanser. Om inte obalansen rättas till kan sjukdomssymtomen bli mer långvariga.
Arbetssätt
För att komma till rätta med obalansen av signalsubstanserna i hjärnan arbetar man med me- dicinering, det vill säga farmakologisk behandling. Läkaren har en viktig uppgift när det gäll- er att hitta rätt medicin och rätt dos till patienten. Medicinen kan göra att patienten känner sig mindre nedstämd och orolig. Detta gör att patienten ska känna mindre besvär och fungera bättre i sin vardag. Ofta ger man både mediciner och stödsamtal samtidigt. Man brukar även ha uppföljande samtal med läkaren för att undersöka hur medicineringen fungerar.
Relation mellan behandlare och patient
Läkaren har ansvar för att undersöka och bedöma patienten. Läkaren ska även förklara för patienten hur medicinen fungerar och vilka biverkningar som medicinen kan ge. Oftast är det en annan person inom vården som har terapeutiska samtal med patienten samtidigt med den farmakologiska behandlingen.
41
1) Hur rätt tror du att den här behandlingen är för att hjälpa din kompis med sina problem? 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inte alls rätt Myck- et rätt
2) Hur bra tror du att den här behandlingen skulle vara för din kompis?
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inte alls bra Myck- et bra
3) Skulle du rekommendera denna behandlingsmetod till kompisen?
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inte alls Myck- et gär- na
4)Hur bra tror du att denna behandlingsmetod skulle funka för andra psykologiska pro- blem än de din kompis har?
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inte alls bra Myck- et bra
5) Hur förbättrad tror du att du skulle bli av den här behandlingen om du hade liknande problem som din kompis?
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inte alls förbättr- ad Helt bra/ symtom- fri