Vid genomförandet av denna studie har vi noterat en avsaknad av forskning kring ämnet humor kopplat till det sociala arbetet. Mycket forskning som vi funnit har rört sig inom närliggande fält, exempelvis inom sjukvård eller psykiatrin. Resultatet i vår studie visar att humor som verktyg beskrivs som både verksamt och fruktbart inom såväl mötet med ungdomarna som kring arbetsmiljön i stort. Trots det utrymme som humor ges i beskrivningarna av det praktiska sociala arbetet i vårt material så lyser det som sagt på många sätt i sin frånvaro i forskningen inom fältet. Det skulle därför vara av intresse att genomföra fler explorativa och kanske specifikt etnografiska studier med syfte att belysa humor som fenomen och dess användningsområden inom praktiskt socialt arbete. Dels för att tydliggöra den rådande humordiskursen inom detta fält, men också för att kunna jämföra vilka skillnader och likheter kring användningen av humor som kan finnas gentemot andra fält och yrkesgrupper. Vi studieförfattare anser att det finns stor potential i ämnet inom det sociala fältet då detta arbete kan vara känslomässigt krävande och att det på grund av denna aspekt ofta kan finnas en stor personalomsättning inom fältet (Jordan 2016 s. 96). Fortsatt forskning kring humor skulle här alltså även kunna påverka aspekter som rör arbetsmiljö och personalfrågor. Möjligheterna kring humor som ämne anser vi således som stora och med potential på flera plan. Humor i socialt arbete är alltså inget att skämta om.
42
Referenslista och bilagor
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015A). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap i Ahrne, G. & Svensson, P. (red) Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber. Ss. 8–16.
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015B). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. i Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber. Ss. 17–31
Akademikerförbundet SSR (2015) Etik i socialt arbete - Etisk kod för socialarbetare.
https://akademssr.se/sites/default/files/files/etik_och_socialt_arbete.pdf [2018-03-05]
Berger, P.L. & Luckmann, T. (2011). Kunskapssociologi: Hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Braun, V. & Clark, V. (2006). Using Thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), ss. 77–101. DOI: 10.1191/1478088706qp063oa
Börjesson, M. & Rehn, A. (2009). Makt. Malmö: Liber AB
Dahlin-Ivanoff, S. (2015). Fokusgruppsdiskussioner i Ahrne, G. & Svensson, P. (red) Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber. Ss. 81–92
Dalen, M. (2015). Intervju som metod. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.
Erickson, S. & Feldstein, S. (2007). Adolescent humor and its relationship to coping, defense
strategies, psychological distress, and well-being. Child Psychiatry And Human Development, 37(3), ss. 255–271. DOI 10.1007/s10578-006-0034-5
Eriksson-Zetterquist, U & Ahrne, G. (2015). Intervjuer i Ahrne, G. & Svensson, P. (red) Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber. Ss. 34–54
Foucault, M. (1993). Diskursens ordning: installationsföreläsning vid Collège de France den 2 december 1970. Stockholm: B. Östlings bokförl. Symposion.
Foucault, M. (2002B). Sexualitetens historia 1: Viljan att veta. 4:e uppl. Göteborg: Daidalos AB Foucault, M. (2001). Vansinnets historia under den klassiska epoken. 5:e uppl. Lund: Arkiv. Foucault, M. (2002A). Vetandets arkeologi. 2:a uppl. Lund: Arkiv.
43
Gibson, N. & Tantam, D (2017). The Best Medicine? The Nature Of Humour And Its Significance For The Process of Psychotherapy. Existential Analysis: Journal Of The Society For Existential Analysis, 28(2), ss. 272–287.
Gillham, B. (2008). Forskningsintervjun: tekniker och genomförande. Lund: Studentlitteratur AB. Goffman. E (2014A). Jaget och maskerna - En studie i vardagslivets dramatik. 5:e uppl.
Falun: Nordstedts
Goffman. E (2014B). Totala institutioner. 2:e uppl. Lund: Studentlitteratur
Goffman. E (1974). Frame analysis: An essay on the organization of experience. Boston: Northeastern University Press.
Gradin Franzén, A. & Aronsson, K. (2013). Teasing, laughing and disciplinary humor: Staff–youth interaction in detention home treatment. Discourse Studies, 15(2), ss. 167–183 DOI:
10.1177/1461445612471469
Haugh, M. Bousfield, D (2012). Mock impoliteness, jocular mockery and jocular abuse in Australian and British English. Journal of Pragmatics, 44(9), ss. 1099–1114. DOI: 10.1016/j.pragma.2012.02.003 Holmes, J. Marra, M. (2002). Having a laugh at work: How humour contributes to workplace culture. Journal of Pragmatics, 34(12), ss. 1683–1710. DOI: 10.1016/S0378-2166(02)00032-2
Holmes, J. (2000). Politeness, power and provocation: How humour functions in the workplace. Discourse Studies, 2(2), ss. 159–185. DOI: 10.1177/1461445600002002002
Inspektionen för vård och omsorg (2016). www.ivo.se/tillstand-och-register/sol-tillstand/hem-for- vard-eller-boende-hvb [2018-05-15]
Jordan, S. (2017). Relationship based social worker practice: The case for considering the centrality of humour in creating and maintaining relationships. Journal of Social Work practice, 31(4), ss. 95–110. DOI: 10.1080/02650533.2016.1189405
Jönsson, L-E & Persson, A & Sahlin, K. (2011). Institution. Malmö: Liber.
Kinsman, R. & Major, J (2008). From critical care to comfort care: the sustaining value of humour. Journal Of Clinical Nursing, 17(8), ss. 1088–1095. DOI: 10.1111/j.1365-2702.2007.02090.x Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik, 25(1), ss. 16–35. URN: urn:nbn:se:liu:diva-24757
McCreaddie, M. (2010). Harsh humour: a therapeutic discourse. Health & Social Care In The Community, 18(6), ss. 633–642. DOI: 10.1111/j.1365-2524.2010.00936.
McCreaddie, M. & Payne, S. (2011). Humour in health-care interactions: a risk worth taking. Health Expectations, 17(3), ss. 332–344. DOI: 10.1111/j.1369-7625.2011.00758.x
44
Morriss, L. (2015). Accomplishing social work identity through non-seriousness: An ethnomethodological approach. Qualitative Social Work, 14(3), ss. 307–320. DOI: 10.1177/1473325014552282
Olsson, H. Backe, H. Sörensen, S. Koch, M. (2002). The essence of humour and its effects and functions: a qualitative study. Journal of nursing management, 10(1), ss. 21–26. URN: urn:nbn:se:uu:diva-74870
Olsson, H. Koch, M. Backe, H. Sörensen, S. (2000). Nursing and Humour - An Exploratory Study in Sweden. Nordic Journal of Nursing Research, 20(1), ss. 42–45. DOI: 10.1177/010740830002000109 Olsson, H & Backe, H & Sörensen, S. (2003). Humorologi - vetenskapliga perspektiv på humor och skratt. Stockholm: Liber
Schnurr, S & Holmes, J (2009). Using humor to do masculinity at work. I: Norrick NR. och Chiaro D. (red) Humor in Interaction. Amsterdam: John Benjamins, ss. 101–123.
SFS 2017:135. Lag (1990:52). om särskilda bestämmelser om vård av unga. Stockholm: Socialdepartementet
SFS 2017:809. Socialtjänstlagen (2001:453). Stockholm: Socialdepartementet
Socialstyrelsen (2016). Ensamkommande barn och unga - Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter (Rapport 2016-11-08). Stockholm: Socialstyrelsen
Socialstyrelsen (2018). Individ- och familjeomsorg - Lägesrapport 2018. (Rapport 2018-2-20). Stockholm: Socialstyrelsen
Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning i Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber, ss. 208–219
Thornberg, R. (2012). Informed Grounded Theory. Scandinavian Journal of Educational Research, 56(3), ss. 243-259. DOI: 10.1080//00313831.2011.581686
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk - samhällsvetenskaplig
forskning. http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningstska_principer_2002.pdf [2018- 05-04]
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. https://publikationer.vr.se/produkt/god-
forskningssed/?_ga=2.188451563.234717741.1512650829-703878796.1512650829 [2018-06-08]
Watt Boolsen, M. (2007). Kvalitativa analyser: forskningsprocess, människa, samhälle. Malmö: Gleerups.
Watts, J (2007). Can’t take a joke? Humour as resistance, refuge and exclusion in a highly gendered workplace. Feminism & Psychology, 17(2), ss. 259–266. DOI: 10.1177/0959353507076560
45
West, Candace & Zimmerman, Don H. (1987). Doing Gender, Gender and Society, 1(2), ss. 125–151. DOI: 10.1177/0891243287001002002
Öberg, P. (2015). Livshistorieintervjuer i Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber. Ss. 55–66
46