Under undersökningen uttrycker Försvarsmakten uppfattningen att miljölagstiftningens utveckling är svårligen- eller icke kompatibel med delar av Försvarsmaktens verksamhet. Detta medför påtagliga begränsningar sett till myndighetens möjlighet att få utökade eller nya miljötillstånd för tillståndspliktig verksamhet. Undersökningen indikerar att detta kan vara en bidragande faktor till lokala och regionala låsningar vid fysisk planering mellan Försvarsmakten och kommunerna. Undersökningen uppmuntrar därmed till att undersöka möjligheterna att revidera tillståndsprövningen för Försvarsmaktens miljöfarliga verksamhet. Optimalt vore att tillståndsprövningen beaktade ett bredare samhällsintresse där bedömningen utgår från relevant lagstiftning utöver miljöbalkens ordinarie bestämmelser. Detta kan tänkas skapa större möjlighet för kommunerna och Försvarsmakten att förhålla sig till förändrade förhållanden inom samhällsutveckling och nationell politik.
Undersökningen indikerar även att det från ett kommunalt perspektiv kan föreligga ett intresse i att undersöka vilka möjligheter det finns att ålägga Försvarsmakten ett utökat ansvar att visa hänsyn till kommunala intressen vid fysisk planering. Försvarsmaktens verksamhet får omfattande konsekvenser för kommunal planering och kan hämma kommunala strävanden mot att uppnå nationella politiska mål inom olika områden. Ett utökat myndighetsansvar för Försvarsmakten kan leda till att beslut som fattas kring riksintressen för totalförsvarets militära del är grundade i avvägningar som ser till ett bredare samhällsperspektiv (utöver Försvarsmaktens egenintressen och nationell säkerhetspolitik). Sådana bedömningar skulle behöva ske från fall till fall, för att undersöka dess kompabilitet med det rådande säkerhetspolitiska läget och lokal kontext. Oaktat vilka beslut som slutligen tas, utgör konsekvenserna för den kommunala planeringen därmed en del i bedömningen. Det kan vara av intresse att undersöka hur detta planeringsområde har utvecklats över tid genom longitudinella studier. Av intresse vore exempelvis att utgå från tidsperioden kring höjden av det kalla kriget (från 1970-tal till mitten av 1980-talet), då Försvarsmaktens inflytande över svensk samhällsutveckling var som allra störst. För att sedan jämföra denna tidsperiod mot efterföljande nedrustning och nedskärningar som följde under 1990-talet och under början av 2000-talet, samt att undersöka hur dessa förhållanden står sig mot dagens situation. En sådan undersökning kan exempelvis belysa hur militärt inflytande inom samhällsutvecklingen influerade kommuners utveckling på lokal, regional och nationell nivå och kan komma att ge insikter inför framtida utveckling på området, vilket kan vara relevant i och med Försvarsmaktens planerade tillväxt.
Dessa förslag till framtida forskning har uppkommit inom undersökningens kontext, resultaten skall tolkas därefter. Det krävs mer omfattande undersökningar för att testa huruvida de observerade förhållandena råder även utanför de undersökta fallen.
Sammanfattning
I samtliga fall har intressekonflikter mellan respektive kommuns fysiska planering och riksintressen för totalförsvarets militära del tenderat att öka sedan år 2015, antingen gällande antal nya fall eller genom preciserade anspråk för befintliga riksintressen. Resultatet från undersökningen tyder även på att detta förhållande kan väntas fortsätta även i framtiden, delvis som en följd av Försvarsmaktens planerade tillväxt som kan komma att bli tämligen omfattande. Försvarsberedningens senaste rapport föreslår etableringen av 4 nya regementen och en personalökning av omkring 30 000 anställda. Detta ställer höga krav på det planeringsförfarande som nyttjas mellan kommuner och Försvarsmakten vid ärenden som berör riksintressen för totalförsvarets militära del, då antalet kontaktytor mellan aktörerna kommer att öka i antal.
Samtliga respondenter, kommunala tjänstemän såväl som tjänstemän från försvarsmyndigheterna, uttrycker att det är av vikt att kommunikation skall ske tidigt, med tydlighet och att detta skapar förutsättningar för det fortsatta arbetet oaktat vilket resultat som respektive aktör strävar efter. Dialog är alltså av stor vikt;
hur den sker, när den sker och vilken inställning respektive aktör har till planarbetet.
Planeringsförfarandet och dess resultat lägger grunden för den fortsatta samhällsutvecklingen i undersökningens kommuner, baserat på omfattningen av respektive riksintresse och dess påverkansområde. Hur pass väl detta hanteras av den kommunala planeringen är därmed av vikt för att en långsiktigt hållbar samhällsutveckling skall kunna uppnås sett till sociala, ekonomiska och ekologiska perspektiv.
Nationell politik skapar i kombination med externa faktorer och lokala kontexter förutsättningar för respektive fall i denna studie. Politiskt fattade beslut på nationell nivå inom ett visst område tenderar att få konsekvenser inom andra. Utfallet kan i vissa fall bli motsägelsefulla policyinriktningar som är problematiska för planerare på lokal nivå att hantera och att detta är ett förhållande som det till viss del kan saknas förståelse för inom politiken. Undersökningens resultat indikerar att miljölagstiftningens utveckling kan vara icke- eller svårligen kompatibel med Försvarsmaktens verksamhet. Detta kan enligt Försvarsmakten hämma myndighetens möjligheter att ansöka om nya eller utökade miljötillstånd, dels på platser där de sedan tidigare bedrivit verksamhet och dels för lokaliseringar där de tidigare inte varit verksamma. Detta kan tänkas vara en bidragande faktor till varför många av de kommunala tjänstemännen som intervjuats har upplevt Försvarsmakten som en restriktiv aktör, eftersom att prejudicerande domar skulle kunna begränsa Försvarsmaktens möjligheter att nationellt hävda sina riksintressen som överordnade lokala och regionala intressen.
Oaktat varför det sker, tycks dessa strukturella förhållanden resultera i att kommunala ambitioner till stor del får ge vika för Försvarsmaktens anspråk som kretsar kring riksintressen för totalförsvarets militära del.
Referenser
Adolfsson, K., & Boberg, S. (2015). Detaljplanehandboken. Handbok för
detaljplanering enligt Plan- och bygglagen, PBL (2. uppl). Stockholm: Norstedts
Juridik AB.
Bogale, A., Endo, M., & Taeb, M. (2006). Land ownership and conflicts over the use of resources: Implication for household vulnerability in eastern Ethiopia.
Ecological Economics 58(1), p. 134-145. doi: 10.1016/j.ecolecon.2005.07.002
Boverket. (2014). Plan-och bygglagstiftningens utveckling. Hämtad 2019-03-28 från https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/lag--ratt/plan--och-bygglagsstiftningens-utveckling/
Campbell, H., Tait, M., & Watkins, C. (2016). Is There Space for Better Planning in a Neoliberal World? Implications for Planning Practice and Theory. In Fainstein, S. S., DeFilippis, J (Eds.), Readings in Planning Theory (4. ed., p. 187-213).
Chichester: John Wiley & Sons, Ltd.
Coppens, T. (2014) How to Turn a Planning Conflict into a Planning Success? Conditions for Constructive Conflict Management in the Case of Ruggeveld-Boterlaar-Silsburg in Antwerp, Belgium. Planning Practice and Research 29(1), p. 96-111. doi: 10.1080/026974592013872912
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna (3. uppl). Lund: Studentlitteratur AB.
Fainstein, S. S. (2016). Spatial Justice and Planning. In Fainstein, S. S., & DeFilippis, J (Eds.), Readings in Planning Theory (4. ed., p. 258-272). Chichester: John Wiley & Sons, Ltd.
Fainstein, S. S., DeFilippis, J. (2016). Introduction: The Structure and Debates of Planning Theory. In Fainstein, S. S., DeFilippis, J (Eds.), Readings in Planning
Theory (4. ed., p. 1-18). Chichester: John Wiley & Sons, Ltd.
Foglesong, R. E. (2016). Planning the Capitalist City. In Fainstein, S. S., DeFilippis, J (Eds.), Readings in Planning Theory (4. ed., p. 110-116). Chichester: John Wiley & Sons, Ltd.
Fortifikationsverket. (2015). dnr 2097/2015-6, 2015-10-26 [Myndighetsbeslut]. Fortifikationsverket. (2019). dnr 2097/2015-6 (beteckning 444613), 2019-01-10
[Myndighetsbeslut].
Försvarsdepartementet. (2013). Vägval i en globaliserad värld (Ds 2013:33). Stockholm: Fritze.
Försvarsdepartementet. (2014). Försvaret av Sverige. Starkare försvar för en
Försvarsdepartementet. (2015). Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar
2016-2020 (Prop 2014/15:109). Stockholm: Fritze.
Försvarsdepartementet. (2019). Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och
utformningen av det militära försvaret 2021-2025 (Ds 2019:8). Stockholm:
Fritze.
Försvarsmakten. (2018a). Riksintressen för totalförsvarets militära del i Gotlands län 2018 Hämtad 2019-05-03 från
https://www.forsvarsmakten.se/sv/om-myndigheten/samhallsplanering/riksintressen/
Försvarsmakten. (2018b). Riksintressen för totalförsvarets militära del i Västerbottens län 2018. Hämtad 2019-05-05 från
https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om- myndigheten/samhallsplanering/riksintressen/fm2018-22570.1-bilaga-18-vasterbotten.pdf
Försvarsmakten. (2018c). Riksintressen för totalförsvarets militära del i Norrbottens län 2018. Hämtad 2019-05-05 från https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4- om-myndigheten/samhallsplanering/riksintressen/fm2018-22570.1-bilaga-12-norrbotten.pdf
Försvarsmaktens stödenhet geografisk information (Geo SE). (2018). I – Gotlands län [Figur]. I Riksintressen för totalförsvarets militära del i Gotlands län 2018,
s. 3. Hämtad 2019-05-16 från
https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/samhallsplanering/riksintressen/bilaga-1-fm2018-22570_1.pdf
Försvarsmaktens stödenhet geografisk information (Geo SE). (2018). Riksintresse för totalförsvarets militära del Luleå/Kallax flygflottiljflygplats och Junköns skjutfält (TM0073) – Översikt [Figur]. I Riksintressen för totalförsvarets militära del i
Norrbottens län 2018, s. 41. Hämtad 2019-05-10 från
https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om- myndigheten/samhallsplanering/riksintressen/fm2018-22570.1-bilaga-12-norrbotten.pdf
Försvarsmaktens stödenhet geografisk information (Geo SE). (2018). Riksintresse för totalförsvarets militära del Tofta skjutfält (TM0029) [Figur]. I Riksintressen för
totalförsvarets militära del i Gotlands län 2018, s. 18. Hämtad 2019-05-16 från
https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/samhallsplanering/riksintressen/bilaga-1-fm2018-22570_1.pdf Försvarsmaktens stödenhet geografisk information (Geo SE). (2018). Riksintresse för
totalförsvarets militära del Umeå skjutfält (TM0066) [Figur]. I Riksintressen för
totalförsvarets militära del i Västerbottens län 2018, s .20. Hämtad 2019-05-10 från
https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om- myndigheten/samhallsplanering/riksintressen/fm2018-22570.1-bilaga-18-vasterbotten.pdf
2019-Försvarsmakten. (2019b). Samhällsplanering. Hämtad 2019-04-23 från
https://www.forsvarsmakten.se/sv/om-myndigheten/samhallsplanering/ Försvarsmakten. (2019c). Riksintressen. Hämtad 2019-03-29 från
https://www.forsvarsmakten.se/sv/om-myndigheten/samhallsplanering/riksintressen/
Försvarsmakten. (2019d). Gotlands Regemente – P 18. Hämtad 2019-05-03 från https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/gotlands-regemente-p-18/ Försvarsmakten. (2019e). Beteckning FM2018-22570:2, 2019-04-24
[Myndighetsbeslut].
Försvarsmakten. (2019f). Utökat påverkansområde för buller på Tofta skjutfält. Hämtad 2019-05-03 från
https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2019/04/utokat-paverkansomrade-for-buller-pa-tofta-skjutfalt/
Galgano, F. A., & Palka, E. J. (2011). Part 1: Introducing military geography. In Galgano, F. A., & Palka, E. J (Eds.), Modern Military Geography. (p. 1-4). New York: Routledge.
Gotlands kommun. (2010). Bygg Gotland: Översiktsplan för Gotlands kommun 2010-2025. Hämtad 2019-05-03 från https://gotland.se/50630
Hersperger, A. M., Ioja, Cristian., Steiner, F., & Tudor, C. A. (2015). Comprehensive consideration of conflicts in the land-use planning process: A conceptual
contribution. Carpathian Journal of Earth and Enviromental Sciences 10(4), p. 5-13. Hämtad 2019-04-02 från
http://www.ubm.ro/sites/CJEES/viewTopic.php?topicId=569
Homer-Dixon, T. F. (1994). Enviromental Scarcities and Violent Conflict: Evidence from Cases. International Security 19(1), p. 5-40. doi: 10.2307/2539147
Kalbro, T., & Lindgren, E. (2018). Markexploatering (6. uppl.). Stockholm: Norstedts Juridik AB.
Klosterman, R. E. (2016). Arguments For and Against Planning. In Fainstein, S. S., & DeFilippis, J (Eds.), Readings in Planning Theory (4. ed., p. 169-186).
Chichester: John Wiley & Sons, Ltd.
Luleå kommun. (2015a). dnr: SBF 2015/47, 2015-04-13 [Granskningshandling]. Luleå kommun. (2015c). Identifierande expansionsmöjligheter Sunderby sjukhus
[Figur]. I Planbeskrivning: Ändring av detaljplan för del av Sunderbyn,
sjukhus (PL146). Luleå kommun, Norrbottens län, s.9. Hämtad 2019-05-10 från
https://www.lulea.se/download/18.1e83446814cbb09b88e646/1429105421468/ sbf%202015-47%20%C3%84DP%20granskning.pdf
Luleå kommun. (2017). Bakgrund till om- och tillbyggnad av Sunderby sjukhus. Hämtad 2019-05-05 från
https://www.norrbotten.se/sv/Halsa-och-
sjukvard/Sjukhus/Sunderby-sjukhus/Byggprojekt-Sunderby-sjukhus1/Bakgrund-till-om--och-tillbyggnad-av-Sunderby-sjukhus/
Luleå kommun. (2018). Överklagad: Utökad byggrätt, Sunderby sjukhus. Hämtad 2019-05-05 från https://www.lulea.se/samhalle--gator/stadsplanering-och- utveckling/pagaende-detaljplaner/pagaende-planer/2017-12-12-overklagad-utokad-byggratt-sunderby-sjukhus.html
Miljöbalk (SFS 1998:808). Stockholm: Miljö- och energidepartementet.
Nationalencyklopedin. (2019a). Sverige. Hämtad 2019-04-24 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/sverige
Nationalencyklopedin. (2019b). Gotlands län. Hämtad 2019-05-03 från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/gotlands-l%C3%A4n Nationalencyklopedin. (2019c). Umeå. Hämtad 2019-05-05 från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ume%C3%A5 Nationalencyklopedin. (2019d). Luleå. Hämtad 2019-05-05 från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/lule%C3%A5-(t%C3%A4tort-lule%C3%A5-kommun
Naturvårdsverket. (2003). Tillståndsprövning och anmälan avseende miljöfarlig verksamhet. Handbok 2003:5. Hämtad 2019-05-06 från
https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-0127-2.pdf?pid=2557
Neuman, J. (2019). Flera överklaganden av Tofta skjutfält. Sveriges Radio [SR]. Hämtad 2019-05-03 från
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=94&artikel=7138443 Nordic Sport & Event. (2019). Gotland Grand National. Hämtad 2019-05-13 från
http://nordicsportevent.se/enduro/gotland-grand-national/
Oren, A., & Newmand, D. (2006). Competing Land Uses: The Territorial Dimension of Civil-Military Relations in Israel. Israel Affairs 12(3), p. 561-577. doi:
10.1080/13537120600745260
Pacione, M. (2009). Urban Geography: A Global Perspective (3. ed.). New York: Routledge.
Plan- och bygglag (SFS 2010:900). Stockholm: Finansdepartementet SPN BB.
Regeringskansliet. (2015a). Försvarspolitisk inriktning 2016-2020. Hämtad 2019-04-02 från https://www.regeringen.se/regeringens-politik/forsvar/forsvarspolitisk-inriktning-2016-2020/
Regeringskansliet. (2015b). Offentlighetsprincipen. Hämtad 2019-04-27 från https://www.regeringen.se/sa-styrs-sverige/det-demokratiska-systemet-i-sverige/offentlighetsprincipen/
Regionstyrelsen Gotland. (2018). RS 2018/52, 2018-06-13 [Kallelse].
Region Gotland. (2019). Regionen överklagar försvarets miljötillstånd. Hämtad 2019-05-03 från https:/www.gotland.se/102161
Riksdagen. (2015). Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016-2020. Försvarsutskottets betänkande 2014/15:FöU11. Hämtad 2019-04-02 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/arende/betankande/forsvarspolitisk-inriktning---sveriges-forsvar_H201F%C3%B6U11
Schilling, J. (u.å). Collaborative Land Use Planning: A Guide for Military
Installations and Local Governments. Hämtad 2019-04-30 från
https://www.fedcenter.gov/Documents/index.cfm?id=7667&pge_id=1606
Staflin, Mona. (2019). Det nya påverkansområdet vid Tofta är betydligt större än
tidigare [Figur]. Hämtad 2019-05-10 från
https://www.helagotland.se/img/2019/4/26/15507923.png
Sveriges Kommuner och Landsting. (2015). Därför är självstyrelse bra. Hämtad 2019-04-09 från
https://skl.se/demokratiledningstyrning/politiskstyrningfortroendevalda/komm unaltsjalvstyresastyrskommunenochlandstinget/darforarsjalvstyrelsebra.1567.ht ml
Sveriges Kommuner och Landsting. (2018). Kommunalt självstyre. Hämtad 2019-04-09 från
https://skl.se/demokratiledningstyrning/politiskstyrningfortroendevalda/komm unaltsjalvstyresastyrskommunenochlandstinget.380.html
Säkerhetspolitik. (2015). Historia: Det svenska försvaret. Hämtad 2019-04-23 från http://www.sakerhetspolitik.se/Forsvar/Om-forsvaret/Det-svenska-forsvaret-historia/
Säkerhetspolitik. (2016a). Historia: Svensk säkerhet. Hämtad 2019-04-23 från http://www.sakerhetspolitik.se/Sakerhetspolitik/Svensk-sakerhet/Historik/ Säkerhetspolitik. (2016b). Nya hot, nya uppgifter. Hämtad 2019-04-23 från
http://www.sakerhetspolitik.se/Sakerhetspolitik/Svensk-sakerhet/Nya-hot-nya-uppgifter/
Torre, A., Melot, R., Magsi, H., Bossuet, L., Cadoret, A., Caron, A., Darly, S., Jeanneaux, P., Kirat, T., Pham, H., & Kolokouris, O. (2014). Identifying and measuring land-use and proximity conflicts: methods and identification.
Trafikverket. (2019). Järnvägsutredningar Norrbotniabanan. Hämtad 2019-06-07 från
https://www.trafikverket.se/nara-dig/projekt-i-flera-lan/Norrbotniabanan/Dokument/Jarnvagsutredningar-Norrbotniabanan/ Umeå kommun. (2018). Översiktsplan Umeå kommun: - Vägvisning till planens
delar, teman och aktualitet. Hämtad 2019-05-05 från
https://www.umea.se/download/18.27e0fc161646928763136f84/153552731098
4/1%20%C3%96versiktsplan%20Ume%C3%A5%20kommun-antagandehandling.pdf
Umeå kommun. (2019a). I20-området. Hämtad 2019-05-05 från
https://www.umea.se/umeakommun/byggaboochmiljo/oversiktsplanochdetaljpl aner/oversiktsplan/oversiktsplanensdelarfordjupningarochtillagg/i20omradet.4. 30ef415915f7bdea1eefa85.html
Umeå kommun. (2019b). I20-området som ett utredningsområde för tätortsutveckling [Figur]. Hämtad 2019-05-10 från
https://www.umea.se/umeakommun/byggaboochmiljo/oversiktsplanochdetaljpl aner/oversiktsplan/oversiktsplanensdelarfordjupningarochtillagg/i20omradet.4. 30ef415915f7bdea1eefa85.html
Wallman, M. (2019a). Redogör de enskilda fallens geografiska lokalisering i Sverige [Figur]. Geodata inhämtad från Länsstyrelserna och Statistiska centralbyrån. Wallman, M. (2019b). Redogör lokaliseringen av planområdet för Sunderby sjukhus
i Luleå kommun [Figur]. Geodata inhämtad från Länsstyrelserna, Statistiska
centralbyrån och Trafikverket.
Personlig kommunikation
F; Tjänsteman vid Fortifikationsverket Region Norr. (Internetbaserad intervju 2019-05-03).
FM1; Tjänsteman vid Försvarsmakten. (Internetbaserad intervju 2019-04-23). FM2; Tjänsteman vid Försvarsmakten. (Internetbaserad intervju 2019-04-29). KG; Tjänsteman vid Region Gotland. (Telefonintervju 2019-04-25).
KL; Tjänsteman vid Luleå kommun. (Telefonintervju 2019-05-13). KU; Tjänsteman vid Umeå kommun. (Fysisk intervju 2019-04-11).