Genom vår studie har vi fått kunskap om fyra förskollärares medvetenhet om vikten av trygg anknytning vid inskolning. Lärdom som vi har fått ta del av tack vare vår studie är att trygghetsskapande är betydelsefullt för barnets anknytning i förskolan. Förskollärare har en viktig roll som anknytningsperson för det lilla barnets behov av trygghet vid inskolning. Genom förskollärarnas uppfattningar bestyrker studien att en inskolning bör individanpassas efter familjen och det enskilda barnets behov och trygghet oavsett inskolningsmetod.
8.2 Professionsrelevanta konsekvenser
Studiens betydelse för verksamma pedagoger i förskolan kan bidra med att det ges en förståelse för hur betydelsefull en trygg anknytning vid inskolning är. Kunskap om arbetet med anknytning i förskolan är värdefull att beakta, eftersom anknytningen har en betydande roll för barns fortsatta utveckling och lärande. Vår studies relevans kan uppmärksamma förskollärare på anknytningens betydelse, eftersom anknytningen är kopplad till barns trygghet. Barns anknytningsbeteende och hur dessa kan visa sig i förskolan behöver förskollärare tänka på och ta hänsyn till vid en inskolning. Resultatet från studien kan bidra med att verksam personal på förskolan kan ta i akt hur en trygg anknytning kan skapas, hur viktig deras roll som anknytningsperson är samt vilka svårigheter som kan tillkomma gällande trygg anknytning vid inskolning. Studiens relevans för pedagoger i förskolan är även att den kan tillföra kunskap om att oavsett vilken inskolningsmodell, samt tillvägagångsätt, som förskolan arbetar utifrån kan verksamma förskollärare förhålla sig flexibla vid en inskolning utifrån det enskilda barnets behov och trygghet.
8.3 Framtida forskningsområde
Under arbetets gång uttalade förskollärarna sig om att dem upplevde att de inte räckte till som anknytningsperson när det förekom för stora barngrupper och när det var brist på personal. Med utgångspunkt i detta skulle det vara intressant att forska vidare om hur barngruppers storlek och organisering påverkar samspelet mellan barnet och
förskollärare. Utifrån detta kan man vidare undersöka och dra en slutsats kring hur villkoren för barns anknytning samt utveckling och lärande påverkas när barngrupper är stora eller när personaltätheten är otillräcklig.
Referenser
Arnesson Eriksson, Marie (2010). En bra start: om inskolning och föräldrakontakt i förskolan. Stockholm: Lärarförbundets förlag
Allwood, Carl Martin & Erikson, Martin G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori: för psykologi och andra beteendevetenskaper. Andra upplagan Lund: Studentlitteratur
Balaban, Nancy (2006). Easing the Separation Process for Infants, Toddlers, and Families. Young Children, 61(1), pp.14–20.
https://lnu-se-primo.hosted.exlibrisgroup.com/permalink/f/75a785/TN_eric_sEJ751414
https://childhealthanddevelopment.files.wordpress.com/2011/06/primary-caregiving.pdf
[20-02-07]
Bowlby, John (2010). En trygg bas: kliniska tillämpningar av anknytningsteorin. 2. utg. Stockholm: Natur & kultur
Brandtzæg, Ida, Torsteinson, Stig & Øiestad, Guro (2016). Se barnet inifrån: att arbeta med anknytning i förskolan. Stockholm: Natur & Kultur
Broberg, Anders, Granqvist, Pehr, Ivarsson, Tord, Risholm Mothander, Pia (2006). Anknytningsteori: betydelsen av nära känslomässiga relationer. 1. utg. Stockholm: Natur och kultur
Broberg, Anders, Risholm Mothander, Pia, Granqvist, Pehr, Ivarsson, Tord, (2008). Anknytning i praktiken: tillämpningar av anknytningsteorin. 1. utg. Stockholm: Natur och kultur
Broberg, Malin, Hagström, Birthe & Broberg, Anders (2012). Anknytning i förskolan: vikten av trygghet för lek och lärande. 1. uppl. Stockholm: Natur & Kultur
Commodari, Elena (2013). Preschool teacher attachment and attention skills. SpringerPlus,
2(1), pp.1–12. DOI: 10.1186/2193-1801-2-673
https://springerplus.springeropen.com/articles/10.1186/2193-1801-2-673 [20-02-06]
Cugmas, Zlatka (2007). Child's attachment to his/her mother, father and kindergarten teacher. Early Child Development and Care, 177(4), pp.349–368.
DOI: 10.1080/03004430500504419
https://www-tandfonline-com.proxy.lnu.se/doi/full/10.1080/03004430500504419 [20-02-21]
Denscombe, Martyn (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Fjärde upplagan Lund: Studentlitteratur
Dovemark, Marianne (2007). Etnografi som forskningsansats. I Dimenäs, Jörgen (Red) Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik, 1. uppl., Stockholm: Liber, 134–156
Hagström, Birthe. (2010). Kompletterande anknytningsperson på förskola. Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Kihlbom, Magnus (2004). Kvaliteten i förskolan oroande låg - ny statlig utredning behövs. Läkartidningen
https://lakartidningen.se/wp-content/uploads/OldPdfFiles/2004/28431.pdf [20-01-20]
Kihlström, Sonja (2007). Fenomenografi som forskningsansats. I Dimenäs, Jörgen (Red) Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik, 1. uppl., Stockholm: Liber, 157–173
Killén, Kari (2014). Förebyggande arbete i förskolan: samspel och anknytning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Lindgren, Camilla & Torro, Tuula (2017). Trygg inskolning: grunden för en givande förskoletid. Första upplagan Stockholm: Gothia Fortbildning
Läroplan för förskolan: Lpfö 18. (2018). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=4001
Malmqvist, Johan (2007). Analys utifrån redskapen. I Dimenäs, Jörgen (Red) Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik, 1. uppl., Stockholm: Liber, 122–132
Markström, Ann-Marie & Simonsson, Maria (2017). Introduction to preschool:
strategies for managing the gap between home and preschool, Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 3:2,. DOI: 10.1080/20020317.2017.1337464
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/20020317.2017.1337464 [20-02-22]
Niss, Gunilla (2009). Samspelet mellan barn och vuxen. I Kihlbom, Magnus, Lidholt, Birgitta & Niss, Gunilla. Förskola för de allra minsta: på gott och ont. Stockholm: Carlsson bokförlag
Ollmark, Lena (2013). Anknytning i förskolan. Psykologiguiden, 24 september
https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/forskola-och-skola/forskola/anknytning-i-forskolan [20-01-20-]
Simonsson, Maria (2018), Föräldraidentiteter som skapas och formas under inskolningen i förskolan, Venue, (7), 1–6.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-146210 [20-02-21]
Sonnby-Borgström, Marianne (2012). Affekter, affektiv kommunikation och anknytningsmönster: ett bio-psyko-socialt perspektiv. 2., rev. uppl. Lund: Studentlitteratur
UNICEF Sverige (2019). Barnkonventionen - Kort version
https://unicef.se/rapporter-och-publikationer/barnkonventionen-kort-version [20-01-31]
Vetenskapsrådet (2011). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie, Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf