Framtida forskningsområden

Denna studie har enbart tagit upp den våldsutsatte mannens perspektiv, inte den våldsutövande kvinnans perspektiv. För att få ett helhetsperspektiv på våld i nära relationer behöver både offret och förövarens perspektiv studeras och dessutom våld inom samkönade relationer, områden för framtida forskning.

Utifrån materialet i denna studie har det framgått att den våldsutsatte inte gärna söker hjälp under en pågående våldsrelation. För att tar reda på vad som krävs för att synliggöra våldet under pågående relation kan en framtida studie, som belyser bakomliggande faktorer till detta, vara nödvändig.

Ett annat ämne för framtida forskning som synliggjordes under arbetes gång, var de frågor som väcktes om och hur jämlikhetsprocessen påverkar våld i nära relationer och samhällets normer och värderingar.

35

Referenslista

Bergström, G. & Boréus, K. (2012). Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig

text- och diskursa. Lund: Studentlitteratur.

Brandt, H., Wilén, E. (2010). Grov kvinnofridskräkning: - vad vet vi efter tio år?. Stockholm: Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige.

Bryman, A. (2009). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.

Burcar, Veronika (2005). Gestaltningar av offererfarenheter: Samtal med unga män som utsatts för

brott. Lund Universitet: Sociologiska institutionen.

Charmaz, K. (2000). Grounded Theory: Objectivist and Constructivist Methods. In Denzin, N. K & Lincoln, Y.S. (Eds.) Handbook of Qualitativ research (2.uppl.) (ss.509-535). Sage: Thousand Oak.

Coates, L. & Wade, A. (2007). Language and Violence: Analysis of FourDiscursive Operations.

Journal of family violence, 22 (5),11–522. DOI 10.1007/s10896-007-9082-2

Cobb, A.R., Tedeschi, R.G., Calhoun, L.G. & Cann, A. (2006). Correlates of Posttraumatic Growth in Survivors of Intimate Partner Violence. Journal of Traumatic Stress, 19(6), 895– 903.

Dahmström, K. (2011). Från datainsamling till rapport: - att göra en statistisk undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Douglas, E.M. & Hines, D. A., (2011). The helpseeking experience of men who sustain intimate partner violence: An overlook population and implications for practice. Journal of

family violence, 26, 473-485.

Falun socialförvaltning. Definitioner av våld. Hämtat 2013-04-04. Från

http://www.falun.se/www/falun/soc.nsf/doc/E72473B3694C6D9DC125770600315EFF Featherstone, B. Rivett, M. & Scourfield, J. (2007). Working with men in health and social care. Lon

don: SAGE Publications.

Gibbons, .S, Murphy, D. & Joseph, S. (2011). Countertransference and positive growth in social workers. Journal of social work practice, 25(1), 17-30.

Hamreby, K. (2009). Textanalyser med fokus på kön: genusperspektiv på socialpolitiska dokument. I Dahlgren, L. & Sauer, L. (Red.), Att forska i socialt arbete: Utmaningar, förhållnings

sätt och metoder (ss.141-162). Lund: Studentlitteratur.

Holmberg, C., Enander, V.(2010). Varför går hon?:Om misshandlade kvinnors uppbrottsprocesser. Lund: Studentlitteratur.

Hradilova Selin, K. (2009) Våld mot kvinnor och män i nära relationer: Våldets karaktär och offrens

erfarenheter av kontakter med rättsväsendet. Stockholm: Brottsförebygganderådet.

Isdal, P. (2001). Meningen med våld. Stockholm: Gothia.

Karlsson, L., Näs, K., Wahlstedt, S. (2007). Våldets normaliseringsprocess (nr 439). Umeå universitet.

Kelly, L. (1992). Disabusing the definition of domestic abuse: How women batter men and the role of the feminist state. Florida state university law review, 30,791-839.

Kero, A. (2012-04-10). Våld i nära relationer: Mäns våld mot kvinnor. Umeå universitet: Föreläsning.

Lövkrona, I. & Meurling, B. (2005) Kön och våld: Inledande reflexioner (nr 14). Uppsala: kultur forskning.

36

Rikscentrum. Definitioner av våld. Hämtat 2013-04-10. Från http://www.rikskriscentrum.se/manochvald

Scheffer Lindgren, M. Från himlen rakt ner i helvetet: Från uppbrottsprocess till rättsprocess vid

mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Karlstad Universitet.

Socialstyrelsen. (2013). Definition av våld. Hämtat 2013-04-04. Från

http://www.socialstyrelsen.se/valdsochbrottsrelateradefragor/valdinararelationer/valdsut ovare/definition

Sollentuna kvinnojour. Definition av våld. Hämtat 2013-03-13. Från http://www.sollentunakvinnojour.se/normaliseringsprocessen

Svedmark, E.I. (2012). Att skydda individen från skada: En forskningsetisk balansakt. I Kalman, H. & Lövgren, V. (Red.), Etiska dilemman: forskningsdeltagande, samtycke och utsatthet

(ss.102-116). Malmö: Gleerups.

Thornberg, R. & Forslund Frykedal, K. (2009). Grundad teori. I Feijes, A. & Thornberg, R. (Red.),

Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.

Tsui, Venus, Cheung, Monit, Leung & Patrick (2010). Help-seeking among male victims of partner abuse: men`s hard times. Journal of community psychology, 38(6), 769-780. Doi: 10.1002/jcop.20394.

Utbildning. (2012-09-19, 2012-09-27). Kvinnor och deras barn: gemensam kunskapsutveckling. Nordborg, G. Kvinnofrid och barnfrid: - motsättningar, samband och versioner. Umeå: Saga teatern.

Utbildning. (2012-09-19, 2012-09-27). Kvinnor och deras barn: gemensam kunskapsutveckling. Norlén, A. Barn och våld. Umeå: Saga teatern.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer: inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wenneberg, S.B. (2001). Socialkonstruktivism: Positioner, problem och perspektiv. Malmö: Liber. Westlund, I. (2009). Hermeneutik. I Feijes, A. & Thornberg, R. (Red.), Handbok i kvalitativ analys.

(1. uppl.) (ss.62-80). Stockholm: Liber.

Ödman, P-J. (2007). Tolkning, förståelse, vetande: Hermeneutik i teori och praktik. Stockholm: Norstedts.

Bilaga 1: Intervjuguide

Information

- Syfte med studie: Att synliggöra upplevelsen av att vara våldsutsatt man i en nära relation.

- Samtycke: Medverkan frivillig, kan avböja när som helst, kan välja att hoppa över frågor, samtycke om att spela inte intervju.

- Konfidentialitetskrav: Materialet kommer att redovisas på så sätt att personuppgifter inte kommer att kunna röjas.

- Nyttjandekrav: De insamlade materialet kommer enbart att användas i denna studie och intervjumaterialet kommer att raderas efter att det sammanställts.

- Våldet definition: Våld i nära relationer är ofta ett mönster av handlingar som kan vara allt ifrån subtila handlingar till grova brott. Mer konkret är det allt ifrån att bli förlöjligad till att utsättas för våldtäkt eller allvarliga hot. Det är ofta kombinationer av fysiskt, sexuellt

och psykiskt våld.

Fysiskt: Kan vara knuffar, att bli fasthållen, dragen i håret, slagen eller sparkad.

Sexuellt: Våldtäkt eller andra påtvingade sexuella handlingar, alternativt sexuella handlingar som partnern inte vågar säga nej till räknas till sexuellt våld.

Psykiskt: Direkta eller indirekta hot mot partnern och/eller mot eventuella barn eller att partnern blir förlöjligad. Även våld eller hot om våld mot husdjur kan räknas till den psykiska utsattheten.

Latent våld: Latent våld kan vara en stark ilska och aggressivitet som är inbunden och visar sig i kroppshållning och kroppsuttryck och som skapar rädsla, upplevs som ett hot om våldsamma konsekvenser och/eller påminner om tidigare erfarenheter av fysiskt våld.

Social utsatthet: Frihetsinskränkningar som isolering genom att bli hindrad från att träffa släkt och vänner eller att delta i sociala aktiviteter.

Materiellt/ekonomisk utsatthet: Partnerns personliga tillhörigheter slås sönder eller förstörs avsiktligt. Kan även innebära att denne förmås skriva under papper som får negativa konsekvenser för denne.

Individer som är beroende av andra personer för vård och omsorg i vardagen kan även utsättas för vanvård eller försummelse, som undanhållande av medicin eller att inte få tillräckligt näringsriktig kost

- Tidsram för intervju: Beroende på hur mycket/lite man vill dela med sig, ungefärlig tid 40-60 min.

- Rätt att ta del av färdigställt material innan det publiceras, för att korregera eventuella felaktigheter. Även rätt att ta del av hela uppsatsen när den är färdigställd.

Bakgrund

- Ålder,

- Sysselsättning - Familj

Förloppet i relationen för en våldsutsatt man

- Hur skulle du beskriva relationen?

- Vilka typer av våld har du blivit utsatt för? (Fysiskt, psykiskt, materiellt, latent, ekonomiskt, sexuellt och socialt).

- Hur skulle du beskriva att du har påverkats av våldet? - Hur upplever du kvinnans agerande i relationen?

o Exempel på situationer, hur hon agerade och hur du agerade. - Har ni en pågående relation?

o Hur skulle du beskriva uppbrottsprocessen? o Hur kommer det sig att du är kvar i relationen?

Bemötande av omgivningen och myndigheter

- Har du pratat med någon om dina upplevelser? o Vem, Hur kommer det sig, hur upplevde du det.

- Hur har du upplevt stöd från omgivning? (familj, vänner etc.) - Vad anser du om tillgängligheten för hjälpinsatser?

- Har du sökt professionellt stöd? o Om nej, varför inte?

o Om ja, vad var det som gjort att du sökte stöd? o Hur upplevde du det stödet?

- Hur har du upplevt bemötande från myndigheter? (polis, socialtjänst, domstol). o Förtroende för myndigheter

Nuvarande situation

- Hur påverkar dina upplevelser och erfarenheter dig idag? - Kan du se någon fördel med dina upplevelser?

- Finns det någon skillnad i din självbild i dagsläget och tidigare? - Hur upplever du stöd från omgivningen i dagsläget?