Vätskesnåla processer kan utöver slamprocesser med vätskeåterföring skapas genom att tillämpa torrötning. Med ett sådant system skulle mindre mängd energi för uppvärmning åtgå, eftersom mängden vatten är mindre. Dessutom skulle reaktorvolymen per behandlad mängd substrat minskas jämfört med totalomblandade processer. I laboratorieförsök som för närvarande pågår vid JTI har torrötning upp till 12 g VS L-1 d-1 uppnåtts. Detta är alltså dubbelt så hög belastning som uppnåddes vid de slambaserade processer som undersökts i föreliggande och tidigare projekt. Detta innebär preliminärt att de biologiska förutsättningarna för torrötning av svenska vallgrödor verkar lovande och att de resultat som slutligen framkommer kan utgöra ett bra underlag för formulering av en rad tekniska frågeställningar kring torrötning.
Vid etablering av kretsloppsanpassade storskaliga biogasbehandlingssystem för organiskt avfall uppkommer det en lokal koncentration av rötrest. Hanterings- systemet för denna rötrest har stor betydelse för växtnäringsutnyttjandet, läglig- hetseffekter, markpackning, ekonomi och kapacitet. Lantbrukets teknik för att omhändertaga gödsel baserar sig på relativt små kvantiteter. Dessa hanterings- system är inte optimerade för att hantera stora kvantiteter rötrest. Ett möjligt fram- tida hanteringssystem för stora mängder flytande rötrest är att via pumpning trans- portera rötrest från biogasanläggningen till satellitlager samt från satellitlager till spridare på åkern. Ett annat sätt är att koncentrera växtnäringen i rötresten till en form som gör det möjligt att frakta den längre sträckor och att den lämpar sig för precisionsspridning.
I det inledande kapitlet till rapporten angavs en rad lokala förutsättningar som måste uppfyllas för att etablering av samrötningsanläggningar skall kunna ske. För att underlätta identifiering av intressanta områden med tillräckligt underlag av grödor, avfall och avsättningsmöjligheter för gas skulle verktyg som t.ex. GIS (Geografisk informationsteknik) kunna kopplas till inventeringar av potentiella substrat. Vidare skulle utveckling av GIS i kombination med systemanalyser och användning av GPS (Globalt positioneringssystem) kunna skapa goda underlag till central planering och beslutsfattning samt lokal styrning av gödselgivor vid användning av rötrest.
Den anläggningsstorlek som fokuserats på i denna och tidigare studie omfattar 1 MW-anläggningar och större. Anledningen till detta är främst ekonomiska. Det kan dock konstateras att intresset för gårdsanläggningar ökat kraftigt, fram- för allt i Tyskland där ca 200 nya anläggningar etablerats under de senaste åren.
Dessa reaktorer har ofta ett enkelt utförande och är byggda i förhållandevis billiga material. En sammanställning och undersökning av de underliggande motiven till detta ökade intresse skulle behöva utföras för att utgöra ett underlag till bedömning om det finns en framtid för gårdsbaserad biogasframställning i Sverige.
Litteratur
Alternativbränsleutredningen 1996. SOU 1996:184
Baader, W. 1985. Biogas from green and silaged plants in a digester with internal liquid circuit. In: Energy from Biomass. Third EC conf. 567-571.
Biogasfaellesanlaeg-fra idé til realitet. 1995. Danska Energistyrelsen, November 1995.
Brolin, L., Hagelberg, M & Norström, A. 1995. Biogas som drivmedel för fordon. NUTEK R 1995:1, KFB-rapport 1995:3.
Dalemo, M., Edström, M., Thyselius, L & Brolin, L. 1993. Biogas ur vallgrödor. Rapport 162. Jordbrukstekniska institutet, Uppsala.
Edström, M. 1996. Biogas och växtnäring kretslopp stad-land. Rötningsförsök med organiskt avfall i Uppsala. JTI rapport Kretslopp & Avfall nr 2. Jordbrukstekniska institutet, Uppsala.
Ghosh, S., Henry, M.P. & Klass, D.L. 1980. Bioconversion of water hyacinth - coastal bermuda grass - MSW - sludge blends to methane. Biotech. Bioeng. Symp. 10, 63-187.
Ghosh, S. & Klass, D.L. 1981. Advanced digestion process development for methane production from biomass-waste blends. In Biomass as a nonfossil fuel source. (Ed. D.L. Klass), pp. 251-278. American Chemical Society, Whashington D.C.
Hagelberg, M., Mathisen, B. & Thyselius, L. 1988. Biogaspotential från organiskt avfall i Sverige. JTI-rapport 90. Jordbrukstekniska institutet, Uppsala.
Jarvis, Å., Nordberg, Å., Mathisen, B. and Svensson, B.H. 1995. Stimulation of conversion rates and bacterial activity in a silage-fed two-phase biogas process by initiating liquid recirculation. Antonie van Leeuwenhoek 68, 317-327.
Jarvis, Å., Nordberg, Å., Jarlsvik, T., Mathisen, B. & Svensson, B.H. 1997. Improvement of a grass-clover silage-fed biogas process by the addition of cobalt. Biomass and Bioenergy, 12: 453-460.
Jewell, W.J., Cummings, R.J. and Richards, B.K. 1993. Methane fermentation of energy crops: maximum conversion kinetics and in situ biogas purification. Biomass & Bioenergy 5, 261-278.
Johansson, W., Mattsson, L., Thyselius, L & Wallgren, B. 1993. Energigrödor för biogas. Effekter på odlingssystemet. Rapport 161. JTI, Uppsala
Klass, D.L. & Gosh, S. 1981. Methane production by anaerobic digestion of bermuda grass. In Biomass as a nonfossil fuel source. (Ed. D.L. Klass), pp. 229-249, American Chemical Society, Whashington D.C.
Koster, I.W. & Lettinga, G. 1984. The influence of ammonium-nitrogen on the specific activity of pelletized methanogenic sludge. Agr. Wastes 9: 205-216. Lindberg, A. 1997. Biogasanläggningar i Sverige. VA-forsk rapport nr 1997. McCarty, P.L. & McKinney, R.E. 1961. Salt toxicity in anaerobic digestion. J. Water
Pollut Control Fed. 33: 399-415.
Nordberg, Å & Edström, M. 1997. Optimering av biogasprocess för lantbruks- relaterade biomassor. JTI-rapport Kretslopp & Avfall nr 11. Jordbrukstekniska institutet, Uppsala.
Pettersson, C-M. 1996. Planläggning av en biogasanläggning för rötning av vall- grödor och biologiskt avfall. Svensk Växtkraft AB. SLF rapport nr 20. Richards, B.K., Cummings, R.J., Jewell, W.J. & Herndon, F.G. 1991a. High
solids anaerobic methane fermentation of sorghum and cellulose. Biomass and Bioenergy 1:49-53.
Richards, B.K., Cummings, R.J., Jewell, W.J. & Herndon, F.G. 1991b. High rate low solids methane fermentation of sorghum, corn and cellulose. Biomass and Bioenergy 1: 249-260.
Stewart, D.J. Bouge, M.J. & Badger, D.M. 1984. Biogas production from crops and organic wastes 2. Results of continuous digestion tests. New Zealand J. Sci. 27: 285-294.
Tafdrup, S. 1997. Centralized co-digestion and efficient nutrient recycling. In: Proceedings from ”The Future of Biogas in Europe” (ed JB Holm-Nielsen), 15-20. BioPress, Risskov.
Wilkie, A., Goto, M., Bordeaux, F.M. & Smith, P.H. 1986. Enhancement of anaerobic methanogenesis from napier grass by addition of micronutrients. Biomass 11:135-146.
Zauner, E. & Künzel, U. 1986. Methane production from ensiled plant material. Biomass 10: 207-223.
Muntlig referens
Bilaga 1