Framtida frågor

Tillämpningen av EUs ramdirektiv för vatten (anta- get hösten 2000) kommer att ställa ökade krav på såväl lokal som regional vattenplanering i Sverige. Med nya centrala myndigheter med ansvar för avrin- ningsområden och avrinningsdistrikt ökar kraven på bevarande och skydd av landskapets vattentillgångar. Vattnet i fysisk planering får en mera framträdande roll. Myndigheternas återrapportering till EU om vattensituationen i Sverige innebär krav på en bättre överblick och uppföljning av landets vattenresurser. Vattenförsörjningen av växande kustnära regioner som t ex Malmö-, Stockholms- och Göteborgs- områdena kommer sannolikt att försvåras. De goda dricksvattenresurserna finns inte där bebyggelse- utvecklingen äger rum. Vattenförsörjningen blir allt storskaligare och därmed mera sårbar. Behoven av regional vattenförsörjningsplanering blir allt viktigare liksom nödvändigheten av en god framförhållning i dessa frågor.

Inom en nära framtid kan Sveriges i särklass goda vattenresurser få mycket stort värde för omvärlden. Kanske får vi inte helt bestämma själva över våra vattenresurser i vattenbristens Europa. Kraven på bevarande av landskapets vattenresurser ökar. Sam- tidigt kan det uppstå ekonomiska kompensationskrav från de markägare och näringslivsidkare vars intres- sen får stå tillbaka när kraven på vattenskyddet ökar. Vem ska betala? Sveriges kommuner eller EU? Till- lämpningen av nuvarande nationella lagstiftningar inom vattenområdet kan behöva ändras och anpas- sas till gemensamma lagar för övriga Europa. Till- skapande av nya värderingar och nya indikatorer för en hållbar samhällsutveckling i ett ur vattenför- sörjningssynpunkt sårbart Europa kan bli viktiga framtida uppgifter för svenska myndigheter.

Boken om översiktsplan Del 3. Allmänna intressens behandling i översiktsplanen. 1996. Boverket. ISBN 91-7147-258-4.

Dricksvattenförsörjning. Vägledning vid utpekande av områden av riksintresse. 1995. Naturvårdsver- ket rapport 4452.

Emåns avrinningsområde. En översiktlig beskrivning. 1997. EMÅ-projektet meddelande 1997:3. ISSN 1402-7518.

God bebyggd miljö. 1999. Boverket. ISBN 91-7147- 570-2.

Grundvattentäkter – Skyddsområden – skydds- föreskrifter. 1991. Naturvårdsverket. Allmänna råd 90:15.

Grundvattenskydd. Slutbetänkande av Grundvatten- utredningen. SOU 1995:45. Miljödepartementet. ISBN 91-38-13938-3.

Grip H, Rodhe A.1991. Vattnets väg från regn till bäck. Hallgren & Fallgren. ISBN 91 73826707. Hult A. 1998. Dricksvattensituationen i Sverige. Livs- medelsverket. VA-forskrapport 1998:15.

Hult A, Beckman-Sund U, Möller T, Willén, Erlands- son B. 1997. Algtoxiner i sjö- och dricksvatten. Livs- medelsverket. Rapport 19/97. ISFN 1104-7089.

Ingen övergödning. 1999. Naturvårdsverket rapport 4999.

Knutsson G. 1995. Grundvatten teori & tillämpning. Svensk Byggtjänst. ISBN 91-7332-740-9.

Levande sjöar och vattendrag. 1999. Naturvårds- verket rapport 4996.

Lönegren H, Malmquist Y. 1992. Vårt sårbara grund- vatten. En naturresurs i fara. Byggforskningsrådet Rapport R32: 1992. ISBN 91-540-5480-X.

Maxe L, Johansson P-O. 1998. Bedömning av grundvattnets sårbarhet – Utvecklingsmöjligheter. Natur-vårdsverkets rapport 4852. ISBN 91-620- 4852-X.

Nilsson T. 1999. Vattenförsörjning och vattenbrist på Öland – risker, kriser och lösningar. RFG, Risk- forskningsgruppen. Högskolan i Kalmar. Forsknings- rapport 1998:2. ISBN 91-973417-1-1.

”På tal om vatten” – En sammanställning av exem- pel, möjligheter och konflikter vid kommunal vatten- försörjning – utvärdering av tidningsartiklar mellan åren 1995–1999, 2000. Boverket. (opubl).

Riskhandbok för dricksvattenförsörjning.1997. Livs- medelsverket.

Rundkrantz C. 1997. Kristianstadslättens grund- vattenresurser ur ett regionalt planeringsperspektiv.

Referenser och lästips

Examensarbete 20 p. Högskolan Karlskrona-Ron- neby.

Sander A. 1997. Ballastindustrins miljöpåverkan, särskilt grustäkters inverkan på grundvattnet och ef- terbehandling av grustäkter. Kungliga Tekniska Hög- skolan. ISBN 91-7170-799-9.

Sandström M. 1998. Vad är vattnet värt? – Vär- deringsmodell för grundvattentillgångar. Naturvårds- verket rapport 4876. ISBN 91-620-4876-7.

Skydd av vattentäkter. Föredrag vid temadagen i Stockholm den 14 januari 1997. VAV. Meddelande M 98 jan 97.

Sustainable Water Management in the Baltic Sea Basin. Water in Society. 1999. The Baltic Univer- sity Network. Uppsala University. ISBN 91-973579- 1-X.

Sötvatten 90. Aktionsprogram för god vattenkvalitet. 1990. Naturvårdsverket. ISBN 91-620-1093-X. Sveriges Nationalatlas. 1994. Berg och jord. Bokför- laget Bra Böcker. ISBN 91-7024-896-6.

Sveriges Nationalatlas. 1995. Klimat, sjöar och vat- tendrag. Bokförlaget Bra Böcker. ISBN 91-7024- 898-2.

Tilly L. 1990. Salt grundvatten i kustnära områden. Institutionen för mark- och vattenresurser. Kung- liga Tekniska Högskolan. Rapport Undersöknings- och bedömningsgrunder.

Vattenplanering. 1996. Naturvårdsverket och Bover- ket. Serie om 18 rapporter. ISBN 91-620-4536-9. Vattentäkt. 1996. Naturvårsverket och Boverket. Naturvårdsverket rapport 4492.

Yt- och grundvattenskydd. 1995. Vägverket. Publ 1995:1. Borlänge.

Zoneopdelt grundvattenbeskyttelse. Projekt om jord og grundvand. 1995. Miljöstyrelsen. Köbenhavn. Miljöstyrelsen nr 14.

Ölands vattenförsörjning. 1996. Mark & Vatten In- genjörerna AB. Växjö.

Muntliga uppgifter

Företrädare från följande kommuner har intervjuats: Borgholm Färjestaden Olofström Sölvesborg Karlshamn Karlskrona Torsås Kalmar Högsby Nybro Emmaboda Lessebo Växjö Övriga:

Rapportlista

Rapporter på svenska

1. Bioenergi och kretslopp stad/land – en samsyn. 2000. Boverket och Naturvårdsverket

(SAMS). ISBN Boverket 91-7147-625-3, Naturvårdsverket 91-620-5099-0.

2. Eggimann, B. 2000. Fysisk planering med strategisk miljöbedömning (SMB) för hållbar- het. En teoretisk diskussion och förslag till SMB-process med Stockholms stad som modell. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-583-4, Naturvårdsverket 530-620-5041-9. 3. Exempelsamling temastudie GIS. 2000.

Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). Se SAMS hemsida på Internet: www.environ.se/ sams.

4. Falkheden, L och Malbert, B. 2000. Fysiska strukturer för hållbar utveckling i medelstora och små städer och tätorter. En kunskaps- sammanställning. Boverket och Naturvårdsver- ket (SAMS), Chalmers tekniska högskola, Arkitektursektionen, Tema Byggd miljö och Hållbar utveckling. Se SAMS hemsida på Internet: www.environ.se/sams.

5. För en bärkraftig samhällsutveckling – miljömål och indikatorer i fysisk planering. 1997.

Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN 91-7147-368-8.

6. GIS och miljömål i fysisk planering. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-619-9, Naturvårds- verket 91-620-5093-1.

7. Hållbara strukturer. 1999. Regionplane- och trafikkontoret. Promemoria 15:99. ISSN 1402- 134X, RTN 9710-0189. Medfinansierad av Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). 8. Idédiskussion kring SMB i planering. 2000.

Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-626-1, Naturvårds- verket 91-620-5100-8.

9. Indikatorer i fysisk planering, En kunskapsö- versikt. 1999. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-493-5, Naturvårdsverket 91-620-4930-5.

10.Lerman, P. 2000. Fysisk planering arena för samspel: miljömål, miljökvalitetsnormer, indikatorer konsekvensanalyser. Se SAMS hemsida på Internet: www.environ.se/sams. 11. Lewan, L. Ekologiska fotavtryck och bio-

kapacitet – verktyg för planering och uppfölj- ning av hållbar utveckling i ett internationellt perspektiv. Rapport till SAMS-projektet, Boverket och Naturvårdsverket (SAMS), Miljövetenskapligt centrum, Lunds universitet, april 2000. ISBN Boverket 91-7147-647-4,

12.Miljöinriktad fysisk planering. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-621-0, Naturvårdsverket 91-620-5095-8. 13.Miljömål och indikatorer i fysisk planering –

Port Elizabeth och Kimberley i Sydafrika, Delrapport 1. 1998. Boverket och Naturvårds- verket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-484- 6, Naturvårdsverket 91-620-4922-4.

14.Nordiskt projekt om SMB för planer och program. Bilaga till rapporten SMB och över- siktlig fysisk planering. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). Se SAMS hemsida på Internet: www.environ.se/sams.

15.Planera med miljömål! En idékatalog. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-618-0, Naturvård- verket 91-620-5092-3.

16.Planera med miljömål! En vägvisare. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-617-2, Naturvårds- verket 91-620-5091-5.

17.Planera med miljömål! Fallstudie Burlöv, livsmiljöprojektet . 2000. Boverket och Natur- vårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91- 7147-627-X, Naturvårdsverket 91-620-5101-6. 18.Planera med miljömål! Fallstudie Falun/Borlänge,

skogs- och odlingslandskapet. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-632-6, Naturvårdsverket 91-620-5106-7. 19.Planera med miljömål! Fallstudie Helsingborg,

tillgänglighet till miljöanpassade transportsys- tem. 2000. Boverket och Naturvårdsverket

(SAMS). ISBN: Boverket 91-7147-628-8, Naturvårds-verket 91-620-5102-4. 20.Planera med miljömål! Fallstudie Storuman,

scenarier för hållbar utveckling. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-633-4, Naturvårdsverket 91-620-5107-5. 21.Planera med miljömål! Fallstudie Stockholm,

biologisk mångfald i fysisk planering. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-630-X, Naturvårds- verket 91-620-5104-0.

22.Planera med miljömål! Fallstudie Stockholm, miljöbedömningar i fysisk planering. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN: Boverket 91-7147-631-8, Naturvårds- verket 91-620-5105-9.

23.Planera med miljömål! Fallstudie Stockholms- regionen, miljöbedömning av Regionplan 2000. 2000. Boverket och Naturvårdsverket

(SAMS). ISBN Boverket 91-7147-634-2, Naturvårdsverket 91-620-5108-3.

24.Planera med miljömål! Fallstudie Trollhättan, god bebyggd miljö. 2000. Boverket och Natur- vårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91- 7147-629-6, Naturvårdsverket 91-620-5103-2. 25.Planera med miljömål! Kort sagt. 2000.

Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). Boverket nr 7147-644-X, ISBN Naturvårds- verket 91-620-8007-5

26.Samhällsplanering med miljömål i Sverige, Lägesredovisning 1. 1998. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-489-7, Naturvårdsverket 91-620-4927- 5.

27.Samhällsplanering med miljömål i Sverige, Lägesredovisning 2. 1998. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-491-9, Naturvårdsverket 91-620-4928- 3.

28.Samhällsplanering med miljömål i Sverige, Lägesredovisning 3. Boverket och Naturvårds- verket (SAMS). 1999. ISBN Boverket 91- 7147-555-9, Naturvårdsverket 91-620-4928-3. 29.Samhällsplanering med miljömål i Sverige,

Interrimrapport och Lägesredovisning 4. 2000. Boverket och Naturvårdsverket. ISBN Boverket 9147-7147-581-8, Naturvårdsverket 91-620-5032-X.

30.Samhällsplanering med miljömål i Sverige, slutredovisning. 2000. Boverket och Natur- vårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91- 7147-646-6, Naturvårdsverket 91-620-5122-9. 31.Sams om vatten - samhällsplanering för en

långsiktigt hållbar vattenförsörjning. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-623-7, Naturvårds- verket 91-620-5097-4.

32.SAMS – SMB, vad finns inom olika sektorer? En genomgång av olika rapporter mm. Bilaga till rapporten SMB och översiktlig fysisk planering. 2000. Boverket och Naturvårdsver- ket (SAMS). Se SAMS hemsida på Internet: www.environ.se/sams.

33.Siffror, lägen och upplevelser. Idéskisser för användning av GIS i samhällsplanering. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-624-5, Naturvårds- verket 91-620-5098-2.

34.SMB och översiktlig fysisk planering. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-622-9, Naturvårds- verket 91-620-5096-6.

36.Tema miljömål: Planera för hållbar utveckling. 2000. Boverket och Naturvårdsverket

(SAMS). ISBN Boverket ISBN 91-7147-643- 1, Naturvårdsverket 91-620-8006-7.

37.Översiktplanering för hållbar utveckling - exempel från 5 kommuner. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-620-2, Naturvårdsverket 91-620-5094- X.

38.Översiktsplanering med IT och GIS för hållbar utveckling – rapport från tre seminariedagar våren 1999. 2000. Boverket och Naturvårds- verket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-577- X, Naturvårdsverket 91-620-5025-7.

Rapporter på engelska

1. Environmental Indicators in Community Planning – A presentation of the Literature. 1999. The Board of Regional Planning and Urban Transportation, The National Board of Housing, Building and Planning and The Swedish Environmental Protection Agency (SAMS). ISBN NBHBP 91-7147-558-3, SEPA 91-620-5011-7.

2. Environmental Objectives and Indicators in Port Elizabeth and Kimberley, South Africa: Progress report 1. 1998. The National Board of Housing, Building and Planning and The Swedish Environmental Protection Agency (SAMS). ISBN NBHBP 91-7147-463-3, SEPA 91-620-4923-2.

3. Environmental Objectives and Indicators in Spatial Planning and Strategic Environmental Assessments (SEA), Progress report no 1. 1998. The National Board of Housing, Building and Planning and The Swedish Environmental Protection Agency (SAMS). ISBN NBHBP 91-7147-490-0, SEPA 91-620-8011-7. 4. Environmental Objectives and Indicators in

Spatial Planning and Strategic Environmental Assessments (SEA). Interrimreport and Progress report no 4. 2000. The National Board of Housing, Building and Planning and The Swedish Environmental Protection Agency (SAMS). ISBN NBHBP 91-7147-582-6, SEPA 91-620-5033-8.

5. Final report – Environmental Objectives and Indicators in Spatial Planning and SEA, Kimberley and Port Elizabeth. 1999. The National Board of Housing, Building and

Planning and The Swedish Environmental Protection Agency (SAMS). ISBN NBHBP, 91-7147-565-6, SEPA 91-620-5014-1. 6. Planning with environmental objectives! A

guide. 2000. The National Board of Housing, Building and Planning and The Swedish Environmental Protection Agency (SAMS). ISBN NBHBP, ISBN 91-7147-650-4, SEPA 91-620-5124-5.

7. Planning with environmental objectives! In short. 2000. Planning for sustainable development. 2000. The National Board of Housing, Building and Planning and The Swedish Environmental Protection Agency (SAMS). NBHBP, No 7147-651-2, ISBN SEPA 91-620-8009-1.

8. Theme environmental objectives: Planning for sustainable development. 2000. The National Board of Housing, Building and Planning and The Swedish Environmental Protection Agency (SAMS). ISBN NBHBP, 91-7147-649-0, SEPA 91-620-8008-3.

9. The Use of Indicators in Spatial Planning – A Situation Report. 1999. The National Board of Housing, Building and Planning and The Swedish Environmental Protection Agency (SAMS). ISBN NBHBP, 91-7147-559-1, SEPA 91-620-5010-9.

10.Towards Sustainable Development – Environmental Objectives and Indicators in Spatial Planning. 1998. The National Board of Housing, Building and Planning and The Swedish Environmental Protection Agency (SAMS). ISBN NBHBP, 91-7147-464-1, ISBN SEPA 91-620-4905-4.

B

ILAGA

1

Sydöstra Sveriges besvärliga vatten-

försörjningssituation

Sydöstra Sverige, i dagligt tal kallat sydostlandet, är ett exempel på en besvärlig vattenförsörjningssituation som är värd en mera fördjupad studie eftersom en sådan kan vara till nytta för andra kommuner och regioner. Sydost- landet omfattar södra Kalmar län, sydöstra Kronobergs län och Blekinge län, tillsammans utgörande 13 kommu- ner. I studien berörs även Högsby, Alvesta och Ljungby kommuner. Flertalet kommuner i sydostlandet har under många år haft det svårt med att klara sin vattenförsörjning. Situationen har successivt förvärrats på grund av låg nederbörd främst i kustlandskapen, tilltagande försurning, vikande grundvattenresurser och minskad tillgång till bra ytvatten. Sedan ett par år tillbaka har några av dessa kommuner, med hjälp av konsultinsatser och mellankom- munal samverkan, fört fram ett antal förslag till framtida vattenförsörjning.

Vattenförsörjning och tillgången till sand och grusavlagringar följs ofta åt. Sydostlandets vattenbrist försvåras av regionernas vikande tillgångar på lämpliga isälvsavlagringar för uttag av grundvatten och möjligheter till infiltra- tion av ytvatten. Alltför frikostiga grustäktstillstånd har orsakat att flera kommuner står inför en betydande grus- brist och är beroende av import från andra regioner eller alternativa material som krossat berg.

Förslagen och frågeställningarna är principiellt intressanta eftersom flera andra kommuner och regioner i Sverige kan befinna sig i en liknande situation. Problemen jämte möjliga lösningar framgår i huvuddrag av föl- jande karta och beskrivning.

Bakgrund

Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga har i många år haft vattenbrist under torra somrar och vid stora turisttillströmningar. På Öland, som är en av Sveriges soligaste och torraste platser, råder det ogynnsamma förut- sättningar för grundvattenbildning och grundvattenuttag. Isälvsavlagringarna är få och små. Den enda insjön på norra Öland, Hornsjön, har av olika skäl inte använts som råvattentäkt då den är grund och varm samt har en hög biologisk aktivitet. Planerna på att föra över vatten från fastlandet har inte realiserats bland annat av kostnads- och sårbarhetsskäl.

Kalmar och Nybro kommuner tar sitt vatten från vattentäkter i Nybroåsen. Grundvattnet i åsen räcker inte till,

utan förstärks genom infiltration från den närbelägna Hagbyån. I samband med ny sträckning av E22 kommer 10–15 % av åsens viktigaste infiltrationsytor att försvinna. Om fler kommuner vill använda Nybroåsen för sin vattenförsörjning behövs ytterligare tillskott av ytvatten som kan infiltreras i åsen. En av dessa ytvattenresurser kan vara sjön Allgunnen i Högsby kommun. Såväl Kalmar som Nybro har, utöver Nybroåsen, knapphändiga sand- och grustillgångar.

Torsås kommun lider av vattenbrist i landskapet och besväras av ständigt återkommande igensättningar av berg-

borrade brunnar samt saltvatteninträngning. Ytvattenresurser är små och lämpar sig inte för vattenförsörjning i större skala. Kommun saknar egna sand- och grustillgångar.

I Lessebo kommun saknas bra råvatten och sjön Läen, som är kommunens huvudvattentäkt, har genom åren kvali- tetsmässigt försämrats. Kommunen saknar förutsättningar för grundvattenförsörjning och har inte heller sand- och grustillgångar för infiltration och rening av ytvattentillgångar.

Emmaboda och Karlskrona kommuner får sitt vatten från den varma och humusrika Lyckebyån. Råvattnet är

inte den bästa då det inte uppfyller Livsverkets krav på godkänd kvalitet för dricksvattenförsörjning. Halterna av humus, järn och mangan är höga. Sommartid är vattnet för varmt för att duga för vattenförsörjning. Under torrår

råder knapphet på vatten och ån är sårbar när det gäller transportolyckor. Karlskrona saknar reserv-

vattenförsörjning medan Emmaboda har gynnsamma förutsättningar för detta. Både Emmaboda och Karlskrona har knappa sand- och grustillgångar och är omvärldsberoende för att klara sin materialförsörjning.

Ronneby centralort har en utmärkt vattenförsörjning med grundvatten från Bredåkradeltat. Det närbelägna flyg-

fältet i Kallinge kan innebära ett visst hot mot grundvattnet. Kommunen är självförsörjande på sand och grus.

Karlshamn försörjs med vatten från Mieån. Även om Mieåns råvattenkvalitet kunde vara bättre anser sig kommu-

nen ha en långsiktigt tryggad vattenförsörjning. Reservvattenförsörjningen är tillgodosedd genom att Mörrumsån kan stå i reserv för Mieån som vattentäkt. Kommunen upplever sig inte ha någon brist på sand- och grusmaterial samt exporterar bergkrossprodukter som t ex diabas.

Sölvesborgs stadsområde försörjs enbart med grundvatten. Vattenförsörjningen besväras av negativ grundvatten-

balans, saltvattenpåverkan och höga nitrathalter inom Vesanområdet som har en betydande jordbruksverksamhet. Via Miljödomstolen pågår kvotering av landskapets grundvattenresurser mellan kommunens dricksvatten- försörjning och jordbrukets behov. Kommunen är sjöfattig och har brist på sand- och grusresurser.

Olofströms kommun har problem med återkommande förhöja färgtal och höga bakteriehalter i sin ytvattentäkt

Halen. Problemen har varit ständigt återkommande under de senaste åren. Större grundvattenmängder finns ned- ströms Olofströms tätord vid Snöflebodaåns dalgång samt utefter vissa delar av Mörrumsån. Kommunens sand- och grustillgångar håller på att ta slut medan tillgången till berg för utvinning av krossprodukter är god.

Centralorten Växjö får sitt vatten från den mangan- och humusrika Helgasjön som trots detta tillhör en av de bästa sjöarna i regionen. Under senare år har sjöns råkvalitet försämrats och kommunen behöver se sig efter nya vattenförsörjningsmöjligheter. Under sommaren är Helgasjön för varm och på vintern för kall. Sjön är dessutom sårbar när det gäller omgivande vägar och dagvattenutsläpp. Kommunen, som har brist på sand- och grus- tillgångar, saknar isälvsavlagringar som är användbara för infiltration av ytvatten.

Alvesta har svårt med råvattenkvaliteten i sina vattentäkter och behöver förnya sin vattenförsörjning. Då Alvesta

saknar lämpliga vattenförsörjningsresurser inom den egna kommunen önskar man ansluta sig till Växjös vattenförsörjningsprojekt med vatten från Bergaåsen i Ljungby kommun.

Sjön Allgunnen i Högsby kommun utgör i samverkan Nybroåsen en för framtiden, långsiktigt hållbar vattenför- sörjning inom Kalmarregionen. Inom Ljungby kommun finns betydande vattentillgångar för regional vattenför- sörjning. Sjön Bolmen utgör vattentäkt för Öresundsregionen och Bergaåsens grundvattentillgångar förstärkt med ytvatten från Lagan utgör en god vattenförsörjning för Växjöregionen. I Kristianstad finns en av landets främsta grundvattentillgångar av stort värde för södra Sveriges vattenförsörjning.

Kommun

Befolkning

Befolkn.

minskat

Befolkn.

ökar

Vattenförsörjningssituation

Olofström 14.505 250 år ¹

Sölvesborg 16.588 0 0 Saltvatteninträngning. Vattenbrist

Karlshamn 30.802 Minskar

Ronneby 29.200 0 0 Grundvatten från Bredåkradeltat

Karlskrona 60.429 150-700

per år

Ny vattenförsörjning är nödvändig flera alternativ utreds

Borgholm 11.000 sommartid

upp till 250.000

0 0 Grundvattenbrist. Förstärkning erfordras

Mörbylånga 13.500 sommartid

upp till 19.500

0 0 Saltvatteninträngning. Förstärkt

grundvattenförsörjn. erfordras

Torsås 7.900 Minskar Ny försörjning fr. Nybroåsen erf.

Kalmar 59.100 Minskar Grundvatten från Nybroåsen

Nybro 20.126 200 / år Nya brunnar erf. p.g.a Fe och Mn

Emmaboda 9.950 Minskar Kommunen har flera alternativ

Lessebo 9.000 100 /år Ny försörjning erf. föruts. saknas

Växjö 73.000 300 / år Bristande vattenkvalitet

Alvesta Bristande vattenkvalitet

Högsby ² Goda vattentillgångar

Ljungby Goda vattentillgångar

Kristianstad Goda vattentillgångar

Avser år 1999

² Enbart resurskommun

Kommun

_{Sand och}

grus

Bergkross

Anmärkning

Olofström Underskott Överskott Grusområden nödvändiga för vattenförsörjn.

Sölvesborg Underskott Underskott Saltvattenpåverkat grundvatten

Karlshamn Tillräckligt Överskott

Ronneby Tillräckligt Åsområdena viktiga för vattenförsörjning

Karlskrona Underskott Underskott Större grundvattenområden saknas

Borgholm Underskott Underskott Grundvattenlagring i isälvsavlagringar nödv.

Mörbylånga Underskott Underskott Grundvattenlagring i isälvsavlagringar nödv.

Torsås Underskott Underskott Isälvsavlagringar saknas

Kalmar Underskott Underskott Åsområdena viktiga för vattenförsörjning

Nybro Självförsörj. Underskott Åsområdena viktiga för vattenförsörjning

Emmaboda Självförsörj Underskott Inget stort överskott på sand och grus

Lessebo Underskott Underskott Isälvsavlagringar för vatteninfiltration saknas

Växjö Underskott Underskott Isälvsavlagringar för vatteninfiltration saknas

Alvesta

Högsby Överskott Rikliga tillgångar på sand, grus och vatten

Ljungby Överskott Rikliga tillgångar på sand, grus och vatten

Kristianstad Grundvattenskyddet prioriterat inom grusomr.

Kommuner med vattenbrist

Förnyad vattenförsörjning

Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga är tills vidare hänvisade till grundvatten för sin vattenförsörj- ning. Långt framskridna planer finns på att samla ihop landskapets ytvatten och magasinera detta i diken, sank- marker och mindre isälvsavlagringar. Detta ställer höga krav på bland annat jordbrukets markanvändning så att det uppsamlade ytvattnet inte förorenas. Under förutsättning att det lagrade råvattnet håller en godtagbar kvalitet klarar Borgholms och Mörbylånga kommuner sina vattenförsörjningsbehov med god marginal. De båda kommu- nerna avser även att koppla ihop sina vattenledningsnät som genom detta kommer att stå i reserv för varandra. Om det inte går att upprätthålla godtagbar vattenkvalitet i fortvarighet kan de båda kommunerna tvingas söka sin vat- tenförsörjning till Nybroåsen på fastlandet.

Kalmar och Nybro kommuner kommer att även i fortsättningen att få sin vattenförsörjning från Nybroåsen. För

närvarande pågår genomförande av skyddsföreskrifter för den närbelägna Hagbyån. Kalmar kommuns anspråk på att i framtiden kunna infiltrera sjön Allgunnens vatten i Nybroåsen kvarstår.

Torsås kommun har långt gående planer på att bygga en ledning till Nybroåsen för att kunna koppla ihop sin vat-

In document Sams om vatten (Page 35-50)