Framtida implikationer och avslutande ord

Den främsta användningen av detta arbete är det bevis den kan anses utgöra för att det går att detaljstudera unika situationer för att analysera elevers läranden i undervisningen (jfr. Gunnarsson, 2008; Wickman, 2002; Wickman, 2003; Wickman & Östman, 2001). Eftersom det är viktigt att förstå eleverna och utgå ifrån dem och deras lärosituation (jfr. Carlgren & Marton, 2005; Hundeide, 2006), anser jag att analysverktyget är mycket användbart för didaktisk analys och reflektion kring undervisning och relationer i klassrummet (jfr. Gunnarsson, 2008). Jag tycker dess- utom att det vore spännande om verktyget kan prövas och användas för utveckling av lärares kompetenser även inom till exempel samhällsvetenskapliga ämnen. Dessutom hoppas jag även att nyttan av att inte uppdela psykologi och kultur i skilda fack ur ett helhetsperspektiv (jfr. Öhman & Östman, 2007) framgår av arbetet.

Det vore önskvärt att ta med en större del av materialet och analysera det ännu dju- pare än vad som är möjligt inom detta arbetes ramar på grund av ljudkvalitet och tidsaspekter. Jag skulle kunna fokusera mer på innehåll som naturvetenskapens väsen och styrdokumentens utformning avseende detta. Jag såg exempelvis spår av induk- tion, hypotesprövning och observation under laborationerna, vilka kunde ha analyse- rats ytterligare i förhållande till tidigare forskningsresultat på området. Det finns flera typer av mellanrum som är värda att fördjupa sig inom, exempelvis distraherande eller dolda mellanrum (jfr. Gunnarsson, 2008), vilka inte studeras närmare då de var svåra att upptäcka och urskilja från varandra. Möjliga sådana mellanrum är när lära- ren anstränger sig för att hitta metaforer som förknippar det vetenskapliga resoneran- det med vardagliga eller för eleven kända begrepp. Läraren närmar sig då elevens vardagsbegrepp (jfr. Carlsen, 2007; Illeris, 2001; Wickman & Östman 2002a). Såle- des försöker läraren att göra undervisningen angelägen för eleverna genom att utnyttja berättandet för att skapa mening inom lärandet (jfr. Boström, 2006). Något som framgick av filmobservationerna och som också vore intressant att studera är lärares återkoppling till eleverna ur ett genusperspektiv.

Slutligen, efter flera äventyr, löser Smilla fallet med Esajas oklara död: – Mannen går fram mot pojken. Ser hur han springer längs kanten, för att hitta en väg ner. Barn har ingen överblick, pojken vet förmodligen inte ens riktigt var han befinner sig, ser bara de närmaste metrarna fram. Vid snökanten stannar mannen. Han kan inte lämna några spår efter sig. Han föredrar att slippa göra det. (Høeg, 1995, s. 113)

Smilla konstaterar således att det inte var någon olyckshändelse och historien lär oss att det är viktigt att lyssna till elever och det tycker jag är en viktig utgångspunkt för lärare i dagens samhälle där det mesta anses vara relativt (jfr. Hargreaves, 1998; Lederman, 2007; Thurén, 1991). Avslutningsvis visar resultaten att eleverna etable- rar relationer till nya erfarenheter och länkar dessa till tidigare kunskap i deras läran- den under laborationerna. Eleverna löser problem genom samarbete eller genom att fråga läraren. Lärares strategier består i att föra dialoger med eleverna vid genom- gångar eller genom att guida eleverna. Språkspel sker inom ämnena biologi och kemi samtidigt som eleverna fostras. Språkspelskrockar innebär försvårande av det önsk- värda lärandet.

REFERENSLISTA

Alexandersson, M., & Limberg, L. (2004). Textflytt och sökslump –

informationssökning via skolbibliotek. Hämtad 11 oktober, 2008, från

Skolverket: http://www.skolverket.se.

Almqvist, J., Lidegran, I. & Lundqvist, E. (2005). Inspelningspraktik, teknik och forskningsetik. I Östman, L. (Red.). Erfarenhet och situation i handling – en

rapport från projektet Lärande i naturvetenskap och teknik (s. 119-131).

(Pedagogisk Forskning i Uppsala 147). Uppsala: Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen.

Anderson, R.D. (2007). Inquiry as an Organizing Theme for Science Curricula. I Abell, S.K. & Lederman, N.G (Red.). Handbook of Research on Science

Education (s. 831-880). Mahwah, New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates,

Inc. Publishers.

Andersson, C. (2000). Kunskapssyn och lärande – i samhälle och arbetsliv. Lund: Studentlitteratur.

Andrae-Thelin, A., Lindqvist, P. & Nordänger, U-K. (2004). ”Det är så himla svårt

att sätta fingret på …” Mötet mellan skola och forskning. (Skolmästarkonst i

ett nytt århundrade, nr 1:2004). Kalmar: Rapport från Lärarutbildningen och Institutionen för Hälso- och Beteendevetenskap, Högskolan i Kalmar.

Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Bergqvist, K. (1990). Doing schoolwork. Task premises and joint activity in the

comprehensive classroom. Doctoral thesis, Linköping University, Department

of Communication Studies.

BjØrndal, Cato R.P. (2005). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och

utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber.

Blossing, U. (2008). Blir skolor bättre på att klara av sitt uppdrag? – ett social- psykologiskt och organisatoriskt perspektiv på lärares lärande och skolors utveckling. I Aili, C. Blossing U. & Tornberg, U. (Red.). Lärare i blickpunkten

– olika perspektiv på lärares liv och arbete (s. 29-37). (Pedagogiska

Magasinets skriftserie, nr. 7). Stockholm: Lärarförbundets Förlag.

Boström, A. (2006). Sharing lived experience. How upper secondary school

chemistry teachers and students use narratives to make chemistry more

meaningful. Doktorsavhandling, Lärarhögskolan i Stockholm.

Carlgren, I. & Marton, F. (2005). Lärare av imorgon. (Pedagogiska Magasinets skriftserie, nr. 1). Stockholm: Lärarförbundets Förlag.

Carlsen, W.S. (2007). Language and Science Learning. I Abell, S.K. & Lederman, N.G. (Red.). Handbook of Research on Science Education (s. 57-74). Mahwah, New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates, Inc. Publishers.

Carlström, I. & Carlström Hagman, L-P. (2006). Metodik för utvecklingsarbete och

utvärdering. Lund: Studentlitteratur.

Cederwald, E. (2006). Reflektion och självinsikt i ”Den kommunikativa

pedagogiken”. Doktorsavhandling, Malmö högskola, Lärarutbildningen.

Cohen, L., Manion, L. & Morrison, K. (2000). Research Methods in Education. 5th

edition. London: RoutledgeFalmer.

Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt

inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Egidius, H. (2006). Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.

Einarsson, C. & Hammar Chiriac, E. (2007). Gruppobservationer. Teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Folkesson, A-M. (1998). Muntlig framställning i årskurs 5. Utveckling av kriterier

för bedömning. Doktorsavhandling. Stockholm: Almqvist & Wiksell

International.

Geijerstam, Å. (2006). Att skriva i naturorienterande ämnen i skolan. Doktors- avhandling, Uppsala universitet, Institutionen för lingvistik och filosofi.

Gunnarsson, G. (2008). Den laborativa klassrumsverksamhetens interaktioner. En

studie om vilket meningsskapande år 7-elever kan erbjudas i möten med den laborativa verksamhetens instruktioner, artefakter och språk inom elementär

ellära, samt om lärares didaktiska handlingsmönster i dessa möten. Doktors-

avhandling, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärds- studier.

Hargreaves, A. (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur. Hjort, K. (2008). Den danska gymnasiereformen – mening i galenskapen? – ett diskursanalytiskt perspektiv på lärares arbete. I Aili, C. Blossing U. & Tornberg, U. (Red.). Lärare i blickpunkten – olika perspektiv på lärares liv och

arbete (s. 229-250). (Pedagogiska Magasinets skriftserie, nr. 7). Stockholm:

Lärarförbundets Förlag.

Hodkinson, P., Biesta, G. & James, D. (2008). Understanding Learning Culturally: Overcoming the Dualism Between Social and Individual Views of Learning.

Vocations and Learning, 1, 27-47.

Hundeide, K. (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling – barns livsvärldar. Lund: Studentlitteratur.

Høeg, P. (1995). Fröken Smillas känsla för snö. Stockholm: Nordstedts Förlag AB. Kernell L-Å. (2002). Att finna balanser. En bok om undervisningsyrket. Lund:

Studentlitteratur.

Lantz, A. (2007). Intervjumetodik. Pozkal, Polen: Studentlitteratur.

Leach, J. & Scott, P. (2003). Individual and Sociocultural Views of Learning in Science Education. Science & Education 12, 91-113.

Lederman, N.G. (2007). Nature of Science: Past, Present, and Future. I Abell, S.K. & Lederman, N.G. (Red.). Handbook of Research on Science Education (s. 831- 879). Mahwah, New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates, Inc. Publishers. Lidar, M., Lundqvist E. & Östman, L. (2005). Teaching and Learning in the Science

Classroom. The interplay Between Teachers’ Epistemological Moves and Students’ Practical Epistemology. Science Education, 90, 148-163.

Lindqvist, P. & Nordänger, U-K. (2008). Att studera lärararbetets ”insida” – grundad teori som vetenskapligt redskap. I Aili, C. Blossing U. & Tornberg, U. (Red.).

Lärare i blickpunkten – olika perspektiv på lärares liv och arbete (s. 87-102).

(Pedagogiska Magasinets skriftserie, nr. 7). Stockholm: Lärarförbundets Förlag.

Lundin, M. (2007). Students’ participation in the realization of school science

activities. Doktorsavhandling, Linköpings universitet, Institutionen för sam-

hälls- och välfärdsstudier.

Lunetta, V. N., Hofstein A. & Clough M. P. (2007). Learning and Teaching in the School Science Laboratory: An Analysis of Research, Theory, and Practice. I Abell, S.K. & Lederman, N.G. (Red.). Handbook of Research on Science

Education (s. 393-441). Mahwah, New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates,

Niaz, M. (2008). What ’ideas-about-science’ should be taught in school science? A chemistry teachers’ perspective. Instructional Science, 36, 233-249.

Patel, R., & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. 3:e upplagan. Lund: Studentlitte-

ratur.

Persson, M. (2003). Laborationen som innehåll: en analys av elevers lärande. I Östman, L. (Red.). Erfarenhet och situation i handling – en rapport från

projektet Lärande i naturvetenskap och teknik (s. 13-31). (Pedagogisk Forsk-

ning i Uppsala 147). Uppsala: Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen. Schwartz, R. & Lederman, N. (2008). What Scientists Say: Scientists’ views of

nature of science and relation to science context. International Journal of

Science Education, 30(6), 727-771.

SjØberg, S. (2005). Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik.

Andra upplagan. Pozkal, Polen: Studentlitteratur.

Skolverket (2000). Naturvetenskapsprogrammet. Hämtad 16 september, 2008, från http://www.skolverket.se.

Skolverket (2000a). BI1201 – Biologi A. Hämtad 20 november, 2008, från http://www.skolverket.se.

Skolverket (2000b). KE1201 – Kemi A. Hämtad 20 november, 2008, från http://www.skolverket.se.

Skolverket (2000c). Teknikprogrammet. Hämtad 21 november, 2008, från http://www.skolverket.se.

Skolverket (2000d). Kemiämnet. Hämtad 20 november, 2008, från http://www.skolverket.se.

Skolverket (2006). Läroplan för de frivilliga skolformerna – Lpf 94. Hämtad 23 november, 2008, från http://www.skolverket.se.

Stensmo, C. (1994). Pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur.

Sträng, M. (2007). Samspel för lärande. Didaktiskt redskap för professionella lärare. Lund: Studentlitteratur.

Sundgren, G. (2005). John Dewey – reformpedagog för vår tid? I Forssell, A. (Red.).

Boken om pedagogerna (s. 78-106). Stockholm: Liber.

Svenska Akademien (1986). Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. 11:e

upplagan. Stockholm: Norstedts Förlag.

Säljö, R. & Wyndhamn, J. (2002). Naturvetenskap som arena för kommunikation – ett sociokulturellt perspektiv på lärande. I Strömdahl, H. (Red.). Kommunicera

naturvetenskap i skolan – några forskningsresultat (s. 21-42). Lund: Student-

litteratur.

Säljö, R. (2005). L.S.Vygotskij – forskare, pedagog och visionär. I Forssell, A. (Red.). Boken om pedagogerna (s. 108-132). Stockholm: Liber.

Tholin, J. (2006). Att kunna klara sig i ökänd natur. En studie av betyg och betygs-

kriterier – historiska betingelser och implementering av ett nytt system.

Doktorsavhandling, Högskolan i Borås, Institutionen för pedagogik.

Thurén, T. (1991). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.

Tornberg, U. (2008). Personliga drivkrafter i lärarskapet – ett livshistorieperspektiv. I Aili, C. Blossing U. & Tornberg, U. (Red.). Lärare i blickpunkten – olika

perspektiv på lärares liv och arbete (s. 161-175). (Pedagogiska Magasinets

skriftserie, nr. 7). Stockholm: Lärarförbundets Förlag.

Vetenskapsrådet (2002). Publikationer och riktlinjer: Forskningsetiska principer

inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 20 november, 2008,

Wickman, P-O. & Östman, L. (2002). Learning as Discourse Change: A Sociocultural Mechanism. Science Education, 86, 601-623.

Wickman, P-O. & Östman, L. (2002a). Induction as an empirical problem: how students generalize during practical work. Journal of Science Education 24(5), 465-486.

Wickman, P-O. (2002). Vad kan man lära sig av laborationer? I Strömdahl, H. (Red.). Kommunicera naturvetenskap i skolan – några forskningsresultat (s. 97-114). Lund: Studentlitteratur.

Wickman, P-O. (2004). The Practical Epistemologies of the Classroom: A Study of Laboratory Work. Science Education, 88, 325-344.

Wittgenstein, L. (1996). Filosofiska undersökningar. (Översättning: Wedberg, A., korrigerad av Hertzberg, L.) Stockholm: Stiftelsen Bokförlaget Thales.

Åsberg, R. (2001). Det finns inga kvalitativa metoder – och inga kvantitativa heller för den delen. Det kvalitativa-kvantitativa argumentets missvisande retorik.

Pedagogisk Forskning i Sverige (6)4, 270-292.

Öhman, J. & Östman, L. (2007). Continuity and change in moral meaning-making – a transactional approach. Journal of Moral Education 36(2), 151-168.

Östman, L. (2002). Att kommunicera om naturen. I Strömdahl, H. (Red.). Kommuni-

cera naturvetenskap i skolan – några forskningsresultat (s. 75-93). Lund:

Studentlitteratur.

Östman, L. (2003). Transaktion, sociokulturella praktiker och meningsskapande: ett forskningsprogram. I Östman, L. (Red.). Erfarenhet och situation i handling –

en rapport från projektet Lärande i naturvetenskap och teknik (s. 91-118).

(Pedagogisk Forskning i Uppsala 147). Uppsala: Uppsala universitet, Pedago- giska institutionen.