Malnutrition (under- och felnäring) bland, i första hand äldre, är ett samhällsproblem som uppgår till en kostnad av 9 miljarder/år i Sverige. Bra indikatorer underlättar uppföljningen av framtida satsningar för bättre måltider inom kommunernas hemtjänstverksamhet. Pålitlig och lättinsamlad information är ett nödvändigt stöd i arbetet med att initiera och utvärdera
kvalitetsdrivande insatser inom området mat och måltidskvalitet. Information kan fås genom att mäta och dokumentera relevanta kvalitetsindikatorer (Van Damme et al., 2016).
Indikatorerna måste omfatta den enskilde individens behov och på samma gång ge en helhetsbild av måltiden.
Det finns idag alltså ett behov av att ta fram fler och bättre indikatorer kring mat och måltider. I exempelvis rapporten Öppna jämförelser, där kvaliteten på vården och omsorgen belyses utifrån olika perspektiv finns idag enbart indikatorer för måltiderna i särskilt boende men inte för ordinärt boende (Öppna jämförelser 2015. Vård och omsorg om äldre. Jämförelser mellan kommuner och län., 2016).
Denna rapport ingår som en del i projektet ”En fungerande måltid – innovation mot undernäring” vars målsättning är att genom samskapande designmetodik ta fram konkreta verktyg för att förebygga malnutrition genom förbättrad måltidssituation och ökad kunskap. Projektets långsiktiga mål är att påverka vård- och omsorgssystemet så att fokus på nutrition och måltidssituation blir en del av vård och omsorg av samma dignitet som fysioterapi och medicinering. Projektet vill även skapa förståelse för att hela måltidssituationen påverkar näringsintag. Projektets mer nära mål är att identifiera formen av lämpligt stödverktyg för verksamhetschefer som är ansvariga för måltidssituationen på ett särskilt boende och dess personal.
Inledningsvis kommer inom detta projekt en metod att tas fram och provas för att mäta måltidssituationens kvalitet utifrån de olika aspekterna Ergonomi & Sittande, Munhälsa & Sväljande, Nutrition, Självständighet, Sociala Aspekter, Tilltala alla sinnen, samt Ansvar &
Planering. Mätmetoden kommer att identifiera områden där ett specifikt boende har bra rutiner samt där det behöver förbättra sig. Projektet ämnar även ta fram stöd för hur man praktiskt förbättrar sig inom de olika områdena genom konkreta åtgärder, t ex vilka
hjälpmedel som bör sättas in eller hur man kan ändra processerna. Det är även inom denna del innovationerna förväntas finnas och där konsortiet kan komma att behöva byggas ut.
Möjliga produkt- och tjänsteinnovationer är t ex
• Rutinmässiga och ofta förekommande observationer, som eventuellt kan automatiseras, för att visa trend över tid och ge tidiga varningssignaler
• Anpassning av måltidsmiljön genom förbättrade ergonomiska förutsättningar • Innovation för ökad autonomi (självständighet)
• Bättre rutiner för munhygien och munhälsa genom exempelvis en munscanner • Sväljträning genom ”gymredskap” för svalget
• Konsistensanpassad mat för individer med tugg- och sväljsvårigheter • Tjänster som ansvarar för en helhet av måltidsupplevelsen
14 Slutsats
Även om problemet med otillräckligt födointag bland äldre på särskilda boenden är välkänd finns dagsläget inget heltäckande nationellt måltidskvalitetsindex med därtill kopplade indikatorer. Denna brist är olycklig då samlade, validerade indikatorer skulle kunna fungera som en vägledning i framtagandet av strategier för att förbättra kvaliteten på hela
måltidsituationen för äldre. Genom att införa ett måltidskvalitetsindex skulle utvärdering av olika mat- och måltidsrelaterade satsningar som med avseende på effekt hos de äldre
15 Referenser
Akner, G. (2006). Kvalitetssäkring av mat och måltider inom äldrevården. Hämtad från
www.socialstyrelsen.se
Beck-Friis, B., Bruce, Å., Cederholm, T., Danielsson-Tham, M.-L., & Lundström, K. (2013). Matens kvaliteter. Kungl. skogs- och lantbruksakademiens tidskrift, 152.
Blomström, J. (2016). Älskade äldreomsorg [Elektronisk resurs]: Prolead Förlag.
Campbell, S., Braspenning, J., Hutchinson, A., & Marshall, M. (2002). Research methods used in developing and applying quality indicators in primary care. Quality and Safety in Health Care,
11(4), 358-364.
Chao, S. Y., Dwyer, J. T., Houser, R. F., Jacques, P., & Tennstedt, S. (2008). Experts Stress Both Wellness and Amenity Aspects of Food and Nutrition Services in Assisted Living Facilities for Older Adults. Journal of the American Dietetic Association, 108(10), 1654-1661.
doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.jada.2008.07.013
Chao, S. Y., Dwyer, J. T., Houser, R. F., Tennstedt, S., & Jacques, P. (2008). Practitioners' Opinions on Food and Nutrition Care Indicators in Assisted Living Facilities for Older Adults. Journal of the
American Dietetic Association, 108(9), 1526-1531.
doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.jada.2008.06.438
Chao, S. Y., Dwyer, J. T., Houser, R. F., Tennstedt, S., & Jacques, P. (2009). What Food and Nutrition Services Should Be Regulated in Assisted-Living Facilities for Older Adults? Journal of the
American Dietetic Association, 109(6), 1048-1057.
doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.jada.2009.03.002
Chao, S. Y., Houser, R. F., Tennstedt, S., Jacques, P., & Dwyer, J. T. (2007). Food and Nutrition Care Indicators: Experts’ Views on Quality Indicators for Food and Nutrition Services in Assisted- Living Facilities for Older Adults. Journal of the American Dietetic Association, 107(9), 1590- 1598. doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.jada.2007.06.006
Donabedian, A. (1966). Evaluating the quality of medical care. The Milbank quarterly, 83(4), 691. Edwards, J. S. A., & Gustafsson, I.-B. (2008). The Five Aspects Meal Model. Journal of Foodservice,
19(1), 4-12. doi:10.1111/j.1745-4506.2007.00075.x
Edvinsson, J. (2015). Senior Alert A Quality Registry to Support a Standardized, Structured, and Systematic Preventive Care Process for Older Adults. Quality management in health care,
24(2), 96-101. doi:10.1097/QMH.0000000000000058
Gibbons, M., & Henry, C. (2005). Does eating environment have an effect on food intake in the elderly? J Nutr Health Aging, 9(1), 25 - 29.
Gustafsson, I.-B., Öström, Å., Johansson, J., & Mossberg, L. (2006). The Five Aspects Meal Model: a tool for developing meal services in restaurants. Journal of Foodservice, 17, 84–93.
Kommun- och enhetsundersökningen, vård och omsorg om äldre. Nationella resultat, metod och indikatorer. (2014). Hämtad från www.socialstyrelsen.se
Lilja, K., Stevén, I., & Sundberg, E. (2014). Bättre måltider i äldreomsorgen - vad har gjorts och vad
behöver göras Hämtad från
http://www.livsmedelsverket.se/sok/Search/?q=B%C3%A4ttre%20m%C3%A5ltider%20i%20 %C3%A4ldreomsorgen%20-&categoryid=39
Mat och måltider inom hälso- och sjukvården. (2011). Hämtad från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-11-8
Nationella kvalitetsindikatorer. Vården och omsorgen om äldre personer. (2009). Hämtad från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-111
Nyberg, M., Olsson, V., & Rothenberg, E. (2014). Aktivt Åldrande – individuellt anpassade
måltidslösningar för hälsa och livskvalitet hos äldre – en kunskapssammanställning. Hämtad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. (2011).
(Artikelnr 2011-9-2). Hämtad från www.socialstyrelsen.se
Persson, B., & Villner Gyllenram, B. (2015). Mat för äldre. Råd och rekommendationer. Hämtad från
http://www.aldrecentrum.se/kost
Saletti, A., & Törmä, J. (2011). Måltidsmiljön som omsorgsinsats Vetenskapligt underlag till råd om
bra mat i äldreomsorgen (pp. 48-72): Livsmedelsverket. Sjukhusmåltiden – en viktig del av vården. (2015). Hämtad från
http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/maltider-i-vard-skola-och- omsorg/sjukhus/kvalitetesuppfoljning/
Sporre, M., Jonsson, & Ekström, P. (2013). The Five Aspects Meal Model, FAMM From Michelin Guide
to public meal sector. Paper presented at the International Conference on Culinary Arts and
Sciences VIII ICCAS 2013, Porto, Portugal.
Stroebele, N., & De Castro, J. M. (2004). Effect of ambience on food intake and food choice. Nutrition,
20(9), 821-838. doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.nut.2004.05.012
Van Damme, N., Buijck, B., Van Hecke, A., Verhaeghe, S., Goossens, E., & Beeckman, D. (2016). Development of a quality of meals and meal service set of indicators for residential facilities for elderly. J Nutr Health Aging, 20(5), 471-477. doi:10.1007/s12603-015-0627-4
Welsh, P. G. (2005). Nutrition and the dining experience in long-term care: critical indicators of nursing home quality of care. North Carolina medical journal, 66(4), 278.
Verktyg för mat och måltider. (2011). Hämtad från
http://www.aldrecentrum.se/Utbildning1/utbildning-om-mat-och-maltider/
Wikby, K., & Fägerskiöld, A. (2004). The willingness to eat. An investigation of appetite among elderly people. Scandinavian journal of caring sciences, 18(2), 120–127.
Öppna jämförelser 2015. Vård och omsorg om äldre. Jämförelser mellan kommuner och län. (2016).
Bilaga 1.
Från: Livsmedelsverkets rapport Sjukhusmåltiden – en viktig del av vården 2015