Framtida koncept

Under konceptgenereringens f¨orsta iteration genererades koncept som bygger p˚a s˚av¨al nutida som framtida teknik, ¨aven om enbart de nutida konceptet anv¨andartestades. De framtida koncepten utel¨amnades under anv¨andartesterna eftersom de bygger p˚a auto-nom laddningsteknik, vilket ans˚ags sv˚art att testa eftersom v˚ardpersonalen inte skulle beh¨ova interagera med larmknappen. Att de framtida koncepten bygger p˚a autonom laddning skulle dessutom underl¨atta v˚ardpersonalens arbete i v¨aldigt stor utstr¨ackning i j¨amf¨orelse med de nutida koncepten, vilket eventuellt hade p˚averkat deras utv¨ardering av koncepten. D¨aremot innehar detta examensarbete ingen begr¨ansning av att enbart utveckla koncept som bygger p˚a nutida teknik. Utvecklingen av en laddningsbar larm-knapp ¨ar enbart i en f¨orstadie men n¨ar dess inf¨orande i verksamheten ¨ar aktuell kan

det som idag anses vara framtida teknik vara av intresse att utforska vidare. Av denna anledning presenteras nedan framtida koncept f¨or en laddningsbar larmknapp.

Radiofrekvensbaserad laddning

Ett framtida koncept f¨or laddning skulle kunna vara radiofrekvensbaserad laddning. Tek-niken grundar sig i en basstaion som s¨ander ut energib¨arande radiov˚agor, som tr˚adl¨ost f˚angas upp av en mottagare, som sedan kan str¨omf¨ors¨orja en b¨arbar elektronisk enhet.

Anledningen till att radiofrekevensbaserad laddning anses vara ett framtida koncept, och inte ett nutida, ¨ar att energif¨orlusten ¨over str¨ackan mellan s¨andare och mottagare anses f¨or stor. De f˚a produkter som idag finns p˚a marknaden str¨omf¨ors¨orjs antingen p˚a ett v¨aldigt kort avst˚and p˚a n˚agra f˚a centimeter, eller str¨omf¨ors¨orjer en enhet som kr¨aver v¨aldigt lite str¨om p˚a ett n˚agot l¨angre avst˚and. Mer teori f¨or radiofrekvensbaserad ladd-ning finns att tillg˚a i avsnitt 2.4.2.2.

Det radiofrekvensbaserade f¨orslag som utvecklades under konceptgenereringen ¨ar ba-serat p˚a spridd radiofrekvensbaserad laddning och d¨armed utformat under principen att v˚ardtagare, vid laddning av larmknappen, befinner sig inom radien f¨or basstationens verkningsgrad. Denna radie uppg˚ar idag till maximalt 60 cm men f¨orv¨antas ¨oka efterhand som tekniken utvecklas. Exempelvis skulle en basstation kunna placeras p˚a matbordet vid en av de gemensamma m˚altider som majoriteten av brukarna ¨ar vana att medverka p˚a. Se figur 17 f¨or en illustration av detta scenario.

Figur 17: En konceptuell skiss f¨or radiofrekvensbaserad laddning via en basstation. P˚a bilden syns n˚agra v˚ardtagare sittandes runt ett bord. P˚a mitten av bordet ¨ar en basstation placerad, som proaktivt laddar v˚ardtagarnas larmknappar.

Problematiken med detta koncept ¨ar de v˚ardtagare som inte deltar vid gemensamma aktiviteter s˚a som m˚altider och ist¨allet spenderar majoriteten av sin tid p˚a sina rum.

Detta kan vara v˚ardtagare som ¨ar s¨angliggande eller av andra anledningar inte vill eller kan l¨amna sitt rum. F¨or dessa v˚ardtagare, som baserat p˚a anv¨andarkartl¨aggningen f˚ar ses

som undantagsfall, beh¨ovs en annan l¨osning. Alternativt skulle dessa v˚ardtagare kunna f˚a egna basstationer placerade p˚a exempelvis s¨angbordet i sitt rum, eller att samtliga v˚ardtagare har en basstation p˚a s¨angbordet. P˚a detta vis t¨acks alla v˚ardtagare in i kon-ceptet eftersom alla n˚agon g˚ang p˚a dygnet sover i sina s¨angar. Ur ett kostnadsperspektiv kan d¨aremot denna l¨osning ifr˚agas¨attas eftersom det medf¨or ink¨op av en basstation f¨or varje v˚ardtagare. Dessutom har v˚ardpersonalen uttryckt att laddningsutrustning b¨or va-ra placeva-rad utom r¨ackh˚all f¨or v˚ardtagarna.

Qi-standarden med superkondensatorn

Detta koncept baseras till stor del p˚a artikeln Inductive charging of an EDLC powered wristband device for medical measurements av Wielandt m.fl. [34]. D¨ar presenteras en prototyp av ett elektroniskt armband som anv¨ands f¨or medicinsk m¨atning och som lad-das tr˚adl¨ost enligt Qi-standarden, d¨ar energin i armbandet lagras med hj¨alp av en su-perkondensator. Genom att kombinera Qi-standarden med superkondensatorn uppn˚ar f¨orfattarna av artikeln en prototyp som kan laddas tr˚adl¨ost, utan att tas av, p˚a un-der fem sekunun-der. Mer information om standarden f¨or Qi-standarden, samt teorin f¨or superkondensatorn finns att tillg˚a i avsnitt 2.4.2.1, respektive 2.5. Det koncept som in-spirerats fr˚an denna artikel grundar sig i att larmknappen, likt armbandet i artikeln, inneh˚aller en sekund¨arspole f¨or att tr˚adl¨ost kunna motta energi via ¨overf¨oring enligt Qi-standarden och att energin lagras i en superkondensator inuti larmknappen. Fr˚agan som uppst˚ar med detta koncept ¨ar var prim¨arspolen, som initierar det magnetf¨alt som ger upphov till energi¨overf¨oringen, b¨or placeras. Under konceptgenereringen uppkom tv˚a f¨orslag. Det f¨orsta f¨orslaget inneb¨ar att laddningsstationer placeras i v˚ardboendet p˚a platser d¨ar brukarna dagligen passerar med v˚ardpersonalen, exempelvis vid ing˚angen till matsalen. Prim¨arspolen placeras d˚a inuti en laddningsdosa som f¨astes p˚a v¨aggen, likt hur en lampknapp ¨ar placerad, och str¨omf¨ors¨orjs fr˚an elledningarna i huset. V˚ardtagaren kan sedan, med v˚ardpersonalens hj¨alp, h˚alla sin larmknapp mot laddningsdosan ett f˚atal sekunder medan den laddas upp. En illustration av detta f¨orslag finns att se i figur 18.

Figur 18: En konceptuell skiss av tr˚adl¨os laddning via en v¨aggmonterad laddningsen-het i kombination med en superkondensator. P˚a bilden syns en v˚ardpersonal hj¨alpa en v˚ardtagare placera sin larmknapp mot laddningsenheten p˚a v¨aggen. Genom att h˚alla larmknappen n¨ara laddningsenheten, laddas den tr˚adl¨ost upp p˚a n˚agra sekunder tack vare superkondensatorns korta laddningstid.

Det andra f¨orslaget ¨ar mer inkluderande f¨or de v˚ardtagare som r¨or sig mindre och s¨allan befinner sig i gemensamma utrymmen. I detta f¨orslag ¨ar laddningstationen porta-bel och kan ladda superkondensatorn i v˚ardtagarens larmknapp oavsett var v˚ardtagaren befinner sig p˚a v˚ardboendet. V˚ardpersonalen ser till att den portabla laddningsdosan

¨ar uppladdad och sedan placeras prim¨arspolen i laddningsdosan mot sekund¨arspolen p˚a v˚ardtagarens larmknapp f¨or uppladdning, se figur 19.

Figur 19: En konceptuell skiss av tr˚adl¨os laddning via en portabel laddningsenhet i kom-bination med en superkondensator. P˚a bilden syns n˚agra v˚ardtagare sitta runt ett bord.

En v˚ardpersonal h˚aller en portabel laddningsenhet mot en av v˚ardtagarnas larmknapp.

Genom att h˚alla laddningsenheten mot larmknappen, laddas den tr˚adl¨ost upp p˚a n˚agra sekunder tack vare superkondensatorns korta laddningstid.

Energisk¨ordning

Energisk¨ordning ¨ar en teknik som grundar sig i att mobil elektronisk utrustning str¨omf¨ or-s¨orjs tr˚adl¨ost via energik¨allor i dess n¨arhet, exempelvis energin i ljus fr˚an lampor, kropps-v¨arme eller fr˚an radiov˚agor i ett WiFi-n¨atverk. Ett koncept baserat p˚a energisk¨ordning utvecklades med just dessa exempel p˚a energik¨allor i ˚atanke. Eftersom v˚ardtagarna f¨or det mesta befinner sig inomhus, finns alltid radiov˚agor fr˚an ett WiFi-n¨atverk att tillg˚a.

Samtidigt kan ljus fr˚an lampor i v˚ardboendet utnyttjas, s˚av¨al som kroppsv¨arme fr˚an v˚ardtagarna sj¨alva. Detta koncept skulle kunna ses som ett komplement till de mer samtida koncepten eftersom teknik f¨or energisk¨ordning ¨ar l˚angt ifr˚an att sj¨alvst¨andigt kunna str¨omf¨ors¨orja en larmknapp, men skulle kunna hj¨alpa till att f¨orl¨anga batteritiden.

5 Prototyputveckling

5.1 Metod

Prototypstadiet startades med en gemensam brainstorming [47] f¨or hur koncepten som kvarstod efter iteration 2 kunde f¨orverkligas i form av mer exakt design och mekanisk implementation. Efter detta arbetades prim¨ara skisser fram f¨or de kvarst˚aende koncep-ten. Koncepten f¨or prototypen var fokuserade p˚a extern design av komponenter som p˚averkar anv¨andarens interaktion med larmknappen, exempelvis f¨astningsanord-ningar och l˚asmekanismer. Den interna designen av larmknappen valdes att till stor del uteslutas fr˚an prototyputvecklingen, s˚asom exempelvis design av sensorer och kretskort. F¨or att uppn˚a en iterativ process, samt tillg˚a kompetens inom prototyputveckling, inkluderades i detta skede en extern designbyr˚a, med insyn i f¨oretagets produkter, som utv¨arderade skisserna. Efter varje konsultation vidareutvecklades skisserna utefter den mottagna re-sponsen. P˚a detta s¨att uppn˚addes en iterativ utveckling som slutligen resulterade i ett enskilt koncept med tillh¨orande skisser.

En fokusgrupp p˚a sju personer, best˚aende av anst¨allda p˚a Tunstall, sammanst¨alldes f¨or att utf¨ora tester av det slutgiltiga konceptet. Fyra av deltagarna medverkade ¨aven i fokusgruppen under iteration 2 och hade d¨armed viss insyn i tidigare koncept, medan de ˚aterst˚aende tre personerna var oerfarna av tidigare koncept. Fokusgruppens deltagare har en varierande bakgrund med avseende p˚a deras arbetsuppgifter p˚a f¨oretaget och be-stod av produkt¨agare, mjukvaruutvecklare, UX-designers och h˚ardvaruutvecklare. F¨orst utf¨ordes individuella tester med deltagarna som dokumenterades genom ljudinspelning.

Detta individuella test b¨orjade med en f¨orklaring av vilket koncept som tagits vida-re till prototyputveckling och en ¨overgripande f¨orklaring av konceptet. Testdeltagaren fick d¨arefter i uppgift att, utifr˚an skisserna, f¨orklara hur man som v˚ardpersonal skulle beh¨ova interagera med larmknappen f¨or att genomf¨ora laddning. Testdeltagaren ombads f¨orklara tillv¨agag˚angss¨attet enligt principen think-out-loud [52] och ¨aven motivera vad i skissen som f¨oranleder det deltagaren tror. Efter att de individuella testerna genomf¨orts, kallades samtliga deltagare till ett gemensamt m¨ote d¨ar de individuella testerna disku-terades. Deltagarna uppmanades lyfta sv˚arigheter som uppkom under det individuella testet, samt vad som ans˚ags positivt och genomf¨orbart i verkligheten. ¨Aven detta m¨ote dokumenterades med ljudinspelning efter godk¨annande fr˚an samtliga deltagare.

Slutligen transkriberades ljudinspelningarna fr˚an samtliga m¨oten och resultatet ut-v¨arderades enligt Normans designprinciper [37].