7.3 Avslutande diskussion
7.3.1 Framtida studier
Denna studie syftar enbart till att definiera en effektivt utnyttjad anläggningstransport och ge förslag på prestationsmått för att mäta utnyttjandegrad. För framtida studier hade en studie om hur de föreslagna prestationsmåtten kan implementeras varit intressant. Förslagsvis att ta fram en implementationsplan med fokus på att underlätta implementeringen och möjliggöra en acceptans inom företaget. Vidare hade en sådan studie kunnat påbörja insamling av data för att undersöka huruvida framtagna prestationsmått är både ändamålsenliga och effektiva vad gäller att förbättra utnyttjandet av transporterna. Om prestationsmåtten visar sig kunna mäta utnyttjandegraden av transporter kan det även ligga till grund för en differentierad debiteringstaxa, där en leverantör som kör mer effektivt får bättre betalt. Efter implementering av prestationsmåtten kan vidare effektivitetsstudier göras för att finna de projekt som utnyttjar sina transporter mest effektivt och identifiera vad som måste göras för att öka effektiviteten i de övriga projekten.
I studien har det även framkommit att det krävs vissa förutsättningar för att kunna utnyttja transporterna så effektivt som möjligt, nämligen planering, inköp, uppföljning och mätning, kommunikation samt samarbete. Inköpstrukturen hos Skanska anses redan fungera bra och denna studie syftar till att utgöra ett underlag för just uppföljning och mätning. Däremot behövs det ytterligare undersökningar på hur förutsättningarna planering, kommunikation och samarbete kan förbättra utnyttjandet av anläggningstransporterna. Till exempel kan kommunikation och samarbete stärkas om framtagna prestationsmått vidareutvecklas tillsammans med fallföretagets leverantörer och andra samarbetspartners.
51
8 Referenser
Alhojailan, M. I. (2012). Thematic analysis: A critical review of its process and evaluation.
West East Journal of Social Sciences, 1(1), 39-47.
Alstete, J. W. (1995). Benchmarking in Higher Education: Adapting Best Practices To Improve Quality. ASHE-ERIC Higher Education Report No. 5. ERIC Clearinghouse on Higher Education, One Dupont Circle, NW, Suite 630, Washington, DC 20036-1183.
Aronovich, D., Tien, M., Collins, E., Sommerlatte, A., & Allain, L. (2010). Measuring Supply Chain Performance: Guide to Key Performance Indicators for Public Health Managers.
Arlington, VA: USAID ǀ DELIVER PROJECT, Task Order 1.
Azfar, K. R. W., Khan, N., & Gabriel, H. F. (2014). Performance Measurement: A Conceptual Framework for Supply Chain Practices. Procedia-Social and Behavioral Sciences, 150, 803-812.
Behn, R. D. (2003). Why measure performance? Different purposes require different measures. Public Administration Review, 63(5), 586-606.
Demir, E., Bektas, T., & Laporte, G. (2014). A review of recent research on green road freight transportation. European Journal of Operational Research, 237(2014), 775-793.
Department for Transport. (2003). Benchmarking Guide 77: Key Performance Indicators for Non-Food Retail Distribution. HMSO: London.
Fadiya, O., Georgakis, P., Chinyio, E., & Nwagboso, C. (2015). Decision-making framework for selecting ICT-based construction logistics systems. Journal of Engineering, Design and Technology, 13(2), 260-281.
Franceschini, F., Galetto, M., & Maisano, D. (2007). Management by Measurement: Designing Key Indicators and Performance Measurement Systems. Berlin Heidelberg: Springer.
Frazelle, E. (2002). Supply chain strategy [Elektronisk resurs] the logistics of supply chain management. New York: McGraw-Hill.
Hamzeh, F., Tommelein, I. D., Ballard, G., & Kaminsky, P. M. (2007). Logistics Centers to Support Project-Based Production in the Construction Industry. 15th Annual Conference of the International Group for Lean Construction, East Lansing, Michigan, USA, 181–191.
Kasilingam, R. G. (1998). Logistics and Transportation: Design and planning. New York, NY:
Springer.
Ko, C. H., & Ballard, G. (2005). Fabrication Lead Time and Demand Variability: An Empirical Study. Proceedings of the 2005 Construction Research Congress, American Society of Civil Engineers, San Diego, CA, 17-21.
McKinnon, A., & Edwards, J. (2010). Opportunities for improving vehicle utilization. Green Logistics: Improving the environmental sustainability of logistics, 195-213.
Meng, X. (2012). The effect of relationship management on project performance in construction. International Journal of Project Management, 30(2), 188-198.
Miller, S. R., & Dorée, A. G. (2008, September). Improving logistics in the asphalt paving process. What can we learn from the planner logic?. In 24th Annual ARCOM Conference.
ARCOM.
52
Morris, T., & Wood, S. (1991). Testing the survey method: continuity and change in British industrial relations. Work Employment and Society, 5(2), 259–82.
National Research Council. (2002). Key transportation indicators: Summary of a workshop.
Washington, DC: The National Academy Press.
Naturvårdsverket. (2017). Fördjupad analys av svensk klimatstatistik 2017 (6782). Bromma:
Naturvårdsverket. Från
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6782-3.pdf?pid=2118.
Neely, A., Gregory, M., & Platts, K. (2005). Performance measurement system design: A literature review and research agenda. International Journal of Operations & Production Management, 25(12), 1228-1263.
Parmenter, D. (2015). Key performance indicators: developing, implementing, and using winning KPIs. John Wiley & Sons.
Robson, C. (2002). Real World Research: A Resource for Social Scientists and Practitioner Researches. Oxford: Blackwell.
Samsonowa, T. (2012). Industrial Research Performance Management [Elektronisk resurs] : Key Performance Indicators in the ICT Industry. Heidelberg: Physica-Verlag HD.
Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A. (2009). Research methods for business students [Elektronisk resurs]. (5. ed.) Harlow: Financial Times Prentice Hall.
SCB (2007). SNI 2007 Standard för svensk näringsgrensindelning 2007 (MIS 2007:2). Från https://www.scb.se/contentassets/d43b798da37140999abf883e206d0545/mis-2007-2.pdf.
SCB (2016). Utsläpp från transporter en växande utmaning. Hämtad 29 januari, 2018, från SCB, http://hv.se.libguides.com/c.php?g=243055&p=1617016.
Skanska. (2017). Skanska Årsredovisning 2017 – Vi bygger ett bättre samhälle. Från https://group.skanska.com/49494b/globalassets/investors/reports--publications/annual-reports/2017/arsredovisning-2017.pdf.
Statskontoret (2010). Att mäta produktivitetsutvecklingen i anläggningsbranschen. (2010:19).
Stockholm: Statskontoret. Från
http://www.statskontoret.se/upload/publikationer/2010/201019.pdf.
Sundquist, V., Gadde, L. E., & Hulthén, K. (2018). Reorganizing construction logistics for improved performance. Construction Management and Economics, 36(1), 49-65.
Sveriges Regering. (2009). Mål för framtidens resor och transporter (Prop. 2008/09:93). Från http://www.regeringen.se/contentassets/80dd7d80fc64401ca08b176a475393c5/mal-for-framtidens-resor-och-transporter-prop.-20080993.
Trafikanalys. (2011). Transportsektorn i framtiden – Trender och omvärldsscenarier för transportpolitiken (2011:8). Stockholm: Trafikanalys. Från https://www.trafa.se/globalassets/pm/underlag/transportsektorn_i_framtiden_trender_och_
omvaerldsscenarier_foer_transportpolitiken.pdf.
Trafikanalys. (2012). Anläggningsbranschen – utveckling, marknadsstruktur och konjunkturkänslighet (2012:1). Stockholm: Trafikanalys. Från
53
https://www.trafa.se/globalassets/pm/2011-2015/2012/anlaeggningsbranschen-utveckling_marknadsstruktur_och_konjunkturkaenslighet.pdf.
Trafikanalys. (2016a). Godstransporter i Sverige – en nulägesanalys. Stockholm:
Trafikanalys. Från https://www.trafa.se/globalassets/rapporter/2016/rapport-2016_7_godstransporter-i-sverige---en-nulagesanalys.pdf
Trafikanalys. (2016b). Godstransporter – en omvärldsanalys (2016:6). Stockholm:
Trafikanalys. Från https://www.trafa.se/globalassets/pm/2016/godstransporter---en-omvarldsanalys.pdf.
Trafikverket (2014). Trender i transportsystemet. Trafikverkets omvärldsanalys 2014.
(2014:115). Borlänge: Trafikverket. Från
https://www.trafikverket.se/contentassets/384aceff303140ea99296b35f71b0445/trender_i_
transportsystemet_2014_2014-115_final.pdf.
Weele, A.J.V. (2012). Inköp och supply chain management: Analys, strategi, planering och praktik. (1. svenska utg.) Lund: Studentlitteratur.
Wegelius-Lehtonen, T. (2001). Performance measurement in construction logistics.
International journal of production economics, 69(1), 107-116.
Yin, R.K. (2003). Case Study Research: Design and Method. London: Sage.
I
9 Bilagor
Bilaga A – Intervjuguide externt
Nedan presenteras den intervjuguide som har använts för intervju med externa parter utanför det studerade fallföretaget. Intervjuguiden har använts som en generell mall och har anpassats utefter respektive respondent och dess relation till det studerade området.
Inledande frågeställningar 1 Rollbeskrivning
2 Berätta kort om verksamheten 3 Vilka typer av transporter utför ni?
Specifika frågeställningar – Anläggningstransporter 4 Vad fungerar bra kopplat till anläggningstransporter?
5 Finns det några problem kopplade till anläggningstransporter?
- Vad för typ av problem?
- Hur ofta uppstår problemen?
- Vad är det som orsakar problemen?
- Vad kan göras annorlunda?
6 Vid ett anbud hos Skanska, vad kan ni styra/påverka själva?
7 Mäter ni något när det kommer till transporter?
- Vad mäter ni?
- Hur mäter ni?
- Varför mäter ni just dessa saker?
- Vad använder ni dessa mätningar till?
- Hur evaluerar ni mätningarna?
- Har ni en målbild med dessa mätningar?
- Vad händer om ni inte når målen?
- Vem är ansvarig för mätningarna?
Specifika frågeställningar – Effektivt utnyttjande 8 Hur skulle ni definiera ett effektivt utnyttjande av transporter?
- Vad fungerar bra gällande utnyttjandet av transporter?
- Vilka utmaningar finns gällande utnyttjandet av transporter?
9 Vad är värdeskapande för er?
- Värdeskapande aktiviteter?
- Värdeskapande tid?
- Vad klassar ni som en ”bomkörning” (0% utnyttjande)?
10 Vad är det som gör skillnad till det bättre?
11 Kan Skanska göra någonting annorlunda för att skapa bättre utnyttjandegrad för er?
12 Övriga åsikter?
II
Bilaga B – Intervjuguide internt
Nedan presenteras den intervjuguide som har använts för intervju med respondenter internt inom det studerade fallföretaget. Intervjuguiden har använts som en generell mall och har anpassats utefter respektive respondent och dess relation till det studerade området.
Inledande frågeställningar 1 Kan du berätta om din roll och dina ansvarsområden?
2 Har du tidigare erfarenheter relaterade till anläggningstransporter?
Specifika frågeställningar – Anläggningstransporter 3 Hur ser transportflödet ut för asfalt/schaktmassor?
- Vad är det för ingående nyckelaktiviteter?
4 Vad fungerar bra med anläggningstransporter i dagsläget?
- Vad är kritiskt att det fungerar bra när det kommer till asfalt/schaktmassor 5 Finns det några problem kopplade till anläggningstransporter?
- Vad för typ av problem?
- Hur ofta uppstår problemen?
- Vad är det som orsakar problemen?
- Vad kan göras annorlunda?
6 Utförs det några mätningar kopplade till anläggningstransporter idag?
- Vad mäts?
- Hur mäts det?
- Varför mäts det?
- Vad används mätningarna till?
- Hur evalueras mätningarna?
- Finns det en målbild med mätningarna?
- Vad händer om målen inte uppnås?
- Vem är ansvarig för mätningarna?
- Om nej, vad är önskvärt att mäta?
Specifika frågeställningar – Effektivt utnyttjande 7 Hur skulle du definiera en transport inom asfalt/schaktmassor
8 Hur skulle du definiera ett effektivt utnyttjande av anläggningstransporter?
9 Vad är värdeskapande för anläggningstransporter?
- Värdeskapande aktiviteter?
- Värdeskapande tid?
- Vad klassar du som en ”bomkörning” (0% utnyttjande)?
10 Vad är det som gör skillnad till det bättre?
11 Vad är önskvärt att kunna jämföra?
12 Vad finns det för vinningar och utmaningar med att mäta utnyttjandegrad?
13 Övriga åsikter?
III
Bilaga C – Respondentbeskrivning
Nedanstående tabell redogörs en sammanfattning av de respondenter som har intervjuats både internt inom fallföretaget och externt. I tabellen redovisas respondentområde, befattning samt beskrivning av respektive respondent.
Respondentområde Befattning Beskrivning
Inköpsverksamhet Kategoriansvarig Kategoriansvarig inköpare för anläggningstransporter.
Inköpsledare Regioninköpsledare inom Väg och
Anläggning.
Områdeschef 1 Ansvarar för utveckling och framtagandet av nya arbetssätt, metoder och system inom region Asfalt, Operationell effektivitet.
Områdeschef 2 Stödjer och supportar produktionen inom
region Asfalt.
Produktions-verksamhet
Produktionschef Ansvarig för produktionen inom flera projekt, varav ett stort saneringsprojekt, inom Väg och Anläggning.
Projektchef Ansvarig för projekt inom Väg och
Anläggning.
Lagbas 1 Lagbas för ett stort läggarlag inom region
Asfalt. Utför asfaltläggning på större vägar.
Lagbas 2 Lagbas för ett mellanstort läggarlag som
utför mindre jobb t.ex. gator och cykelbanor inom region Asfalt.
Leverantör Leverantör A Har ca 100 egna fordon och både anställd
personal samt inhyrda åkare som kör under leverantörens flagg. Åkeriet utför alla typer av anläggningstransporter.
Leverantör B Verksam i hela landet. Har ca 200
anställda och sysselsätter knappt 300 fordon. Förutom transport inom anläggning och asfalt utför åkeriet transporter inom andra områden.
IV
Bilaga D – Workshop 1
Nedan presenteras först upplägget med diskussionspunkterna som låg till grund för Workshop 1. Därefter presenteras de närvarande deltagarna i tabellen.
Upplägg
1. Presentation av examensarbetet samt deltagare 2. Diskussionspunkter
a. Vad är en transport? Vad är ett lass?
b. Vad är en väl utnyttjad transport?
c. Vad är värdeskapande tid för Asfalttransporter? Schakttransporter?
d. Vad fungerar bra idag?
e. Vad fungerar mindre bra? Asfalt resp. schakttransport f. Vad gör skillnad till det bättre?
3. Avslutande diskussion
Närvarande
Närvarande Workshop 1 Biträdande Inköpschef Inköpschef
Kategoriansvarig Anläggningstransport Logistikchef
Logistikspecialist
Områdeschef Operationell effektivitet
V
Bilaga E – Workshop 2
Nedan presenteras först upplägget med diskussionspunkterna som låg till grund för Workshop 2. Därefter presenteras de närvarande deltagarna i respektive grupp i tabellen.
Upplägg
1. Presentation av examensarbetet samt deltagare 2. Diskussionspunkter i grupp
a) Behöver detta område förbättras? (respektive prestationsmått) b) Kan Skanska påverka utfallet själva? Hur då?
c) Skulle detta prestationsmått kunna fungera som en referenspunkt med syfte att förbättra utnyttjandet?
i. Hur kan prestationsmåttet anpassas till verksamheten? (För Schakttransport/asfalttransport)
ii. Är prestationsmåttet enkelt, klart och lätt att förstå? Om inte, hur uppnår man det?
b) Vad finns det för begränsningar med detta prestationsmått?
3. Avslutande gemensam diskussion
Närvarande
Grupp 1 Asfalttransport Grupp 2 Schakttransport
Inköpschef Inköpsledare
Kategoriansvarig Anläggningstransport F.d. Kategoriansvarig Anläggningstransport Områdeschef Operationell effektivitet Logistikspecialist
Områdeschef Operationell effektivitet Projektchef Områdeschef Asfalt