En fortsättning på arbetet kan vara att ta fram kriterier och krav för att utveckla bedömningen av energins miljöpåverkan. Bland annat genom att ta fram hur standarder för beräkning av energiformfaktorer och primärenergifaktorer ska gå till.
Då detta arbete har avgränsats till byggnaders energianvändning för drift och underhåll, skulle en framtida studie vara att utvärdera miljöpåverkan från energin som krävs vid produktion av byggnadsmaterial. Samt ta fram möjliga kriterier och krav som
certifieringssystem skulle kunna använda för bedömning av det. Bedömningen skulle då närma sig en livscykelanalys av byggnader vilket idag är omständligt men succesivt underlättas av bättre livscykeldata och energiberäkningsprogram, som summerar mängden material som byggnaden kräver.
Referenslista
Berggren, B., Hall, M., & Wall, M. (2013). LCE analysis of buildings – Taking the step towards Net Zero Energy Buildings. Energy & Buildings, 62, 381-391. doi:
10.1016/j.enbuild.2013.02.063
BFS 2014:3- BBR 21. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) - föreskrifter och allmänna råd. Hämtad 6 maj, 2015, från Boverket,
https://rinfo.boverket.se/BBR/PDF/BFS2014-3-BBR-21-rattelseblad.pdf
Boverket. (u.å.). BBR- Boverkets byggregler. Hämtad 16 april, 2015, från Boverket, http://www.boverket.se/sv/lag--ratt/forfattningssamling/gallande/bbr---bfs-20116/
Boverket. (2015). Boverkets uppdrag. Hämtad 9 juni, 2015, från Boverket, http://www.boverket.se/sv/om-boverket/boverkets-uppdrag/-
Boverket. (2012a). Sverige 2025. Hämtad 19 mars, 2015, från Boverket, http://sverige2025.boverket.se/bygg-hallbart.html
Boverket. (2012b). Handbok för energihushållning enligt Boverket byggregler: utgåva 2. Karlskrona: Boverket. Från
http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2012/handbok-for-energihushallning-enligt-boverkets-byggregler.pdf
Energimyndigheten. (2011). Energisystemet. Hämtad 18 maj, 2015, från
Energimyndigheten, http://www.energikunskap.se/sv/FAKTABASEN/Energisystemet/
Heincke, C., & Olsson, D. (2012). Grönt helt enkelt: En snabbguide till miljö- och energiklassningssystemen för hållbara byggnader. Kvänum: Swego Air Acadamy
Intressegrupp Passivhus [IG PH]. (u.å.a). Vad är ett passivhus?. Hämtad 19 maj, 2015, från Intressegrupp Passivhus, http://igpassivhus.se/passivhuset/vad-ar-ett-passivhus/
Intressegrupp Passivhus [IG PH]. (u.å.b). Checklista. Hämtad 7 maj, 2015, från Intressegrupp Passivhus, http://igpassivhus.se/passivhuset/checklista/
Intressegrupp Passivhus [IG PH]. (u.å.c). Hedlunda, Umeå. Hämtad 14 maj, 2015, från Intressegrupp Passivhus,
http://igpassivhus.se/passivhuset/passivhusprojekt-i-sverige/forskolor/hedlunda/
Jiang, J. (2013). Primärenergianvändning av passivhus i Sverige: Med fokus på kvarteret Trettondagen. (Examensarbete, Kungliga Tekniska Högskolan, Institutionen för
Karlsson, B., & Kellner, J. (2011, augusti). Sverige kan bidra till minskade koldioxidutsläpp i Europa och samtidigt tjäna pengar på miljön. Bygg och Teknik, 103(5), 56-59. Hämtad från databasen issuu.
Kellner, J. (2014, augusti). Beteendevanor, sekundärenergi och byggnadens produktionsfas påverkar energi och utsläpp av växthusgaser. Bygg och Teknik, 106(5), 40-43. Hämtad från databasen issuu.
Kyrö, R., Heinonen, J., Säynäjoki, A., & Junnila, S. (2011). Occupants have little influence on the overall energy consumption in district heated apartment buildings. Energy and Buildings, 43(12), 3484-3490. doi:10.1016/j.enbuild.2011.09.012
Larsson, T., & Berggren, B. (2015). Undvik fel och fällor med köldbryggor: vid
nyproduktion. Malmö: Skanska Sverige AB & Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF). Från http://vpp.sbuf.se/Public/Documents/ProjectDocuments/38A1FF38-F7A9-
46D3-A87F-B5CEF3151B92%5CFinalReport%5CSBUF%2012801%20Slutrapport%20Undvik%20fel% 20och%20fällor%20med%20köldbryggor.pdf
Länsstyrelsen Gävleborg. (2012). Energieffektivisering av flerbostadsfastigheter- elva lokala exempel år 2012 (2012:16, nr 1). Gävle: Länsstyrelsen Gävleborg. Från
http://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2012/Ener gieffektivisering_av_flerbostadsfastigheter_del1.pdf
Malmqvist, T., Glaumann, M., Svenfelt, Å., Carlson, P., Erlandsson, M., Andersson, J., Winzell, H., Finnveden, G., Lindholm, T., & Malmström, T. (2011). A Swedish
environmental rating tool for buildings. Energy, 36(4). 1893-1899. doi:10.1016/j.energy.2010.08.040
Miljö- och energidepartement. (2015). Klimat- och energimål till år 2020. Hämtad 17 maj, 2015, från Regeringskansliet, http://www.regeringen.se/sb/d/8756/a/123033
Miljömärkning Sverige. (u.å.). Om oss. Hämtad 19 maj, 2015, från Miljömärkning Sverige, http://www.svanen.se/Om-oss/
Naturvårdsverket. (2014). Energin påverkar miljön: All energiomvandling påverkar miljön. Därför har energisektorn ett stort delansvar för att miljömålen nås. Naturvårdsverket arbetar aktivt för att minska miljöpåverkan och följa upp att miljömålen nås. Hämtad 6 maj, 2015, från Naturvårdsverket,
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-Nordisk Miljömärkning. (2015). Svanenmärkning av Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader Manual 2.12. Stockholm: Miljömärkning Sverige AB. Från http://www.svanen.se/Templates/Criteria/CriteriaGetFile.aspx?fileID=735
Passive House Institute [PHI]. (2013). Certifierat passivhus: certifieringskriterier för passivhus för bostadsändamål. Darmstadt: Passive House Institute. Från
http://media.igpassivhus.se/Certifieringskriterier-bostäder-2013.pdf
Passive House Institute [PHI]. (2007). Passivhus projekteringspaket 2007. Darmstadt: Passive House Institute.
Passive House Institute [PHI]. (u.å.a). Passive House Institute /About us. Hämtad 11 maj, 2015, från Passive House Institute,
http://passivehouse.com/01_passivehouseinstitute/01_passivehouseinstitute.htm
Passive House Institute [PHI]. (u.å.b). PHPP – the energy balance and Passive House planning tool. Hämtad 30 april, 2015, från Passive House Institute,
http://passiv.de/en/04_phpp/04_phpp.htm
Rosvall, M. (2014). Bedömning av byggnadsmaterial inom miljöcertifiering för byggnader: En jämförelse mellan BREEAM, LEED, Miljöbyggnad och Svanen. (Examensarbete, Uppsala Universitet, Institutionen för teknikvetenskaper, tillämpad mekanik, byggteknik). Från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:743295/FULLTEXT01.pdf
Staffas, M. (2013). Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige: passivhuscertifierad enligt internationell standard. Borlänge. Från
http://www.laganbygg.se/UserFiles/Presentations/48._Session_13_M.Staffas.pdf
Statens Energimyndighet. (2006). Effektivare primärenergianvändning: En uppföljning av måluppfyllelse avseende EG-direktivet om effektivare slutanvändning av energi och om energitjänster mellan åren 1991 till 2004. Eskilstuna: Statens Energimyndighet. Från https://energimyndigheten.a-w2m.se/FolderContents.mvc/Download?ResourceId=2258
Suh, S., Tomar, S., Leighton, M., & Kneifel, J. (2014). Environmental Performance of Green Building Code and Certification Systems. Environmental Science and Technology, 48(5), 2551-2560. doi:10.1021/es4040792
Sveby. (2012). Brukarindata bostäder: Svebyprogrammet Version 1.0. Stockholm: Sveby. Från
http://www.sveby.org/wp-content/uploads/2012/10/Sveby_Brukarindata_bostader_version_1.0.pdf
Sveriges Centrum för Nollenergihus [SCNH]. (2012). Kravspecifikation för nollenergihus, passivhus och minienergihus: Bostäder FEBY 12. Sveriges Centrum för Nollenergihus. Från
Sweden Green Building Council [SGBC]. (2014a). Vår verksamhet. Hämtad 19 mars, 2015, från Sweden Green Building Council, https://www.sgbc.se/var-verksamhet
Sweden Green Building Council [SGBC]. (2014b). Miljöbyggnad: Bedömningskriterier för nyproducerade byggnader Manual 2.2 141001. Stockholm: Sweden Green Building Council. Från https://www.sgbc.se/docman/miljobyggnad-2014/442-2-2-141001-mb-nyproduktion-vers-141017/file
Sweden Green Building Council [SGBC]. (2014c). Miljöbyggnad: Metodik nyproducerade och befintliga byggnader 2.2 141001. Stockholm: Sweden Green Building Council. Från http://www.sgbc.se/docman/441-2-2-141001-mb-metodik-vers-141017
Sweden Green Building Council [SGBC]. (2014d). Miljöcertifiering utifrån svenska förhållanden Hämtad 31 mars, 2015, från https://www.sgbc.se/om-miljoebyggnad
Toller, S., Carlsson, A., Wadeskog, A., Miliutenko, S., & Finnveden, G. (2013). Indicators for environmental monitoring of the Swedish building and real estate management sector. Building Research & Information, 41(2), 146-155. doi:10.1080/09613218.2012.749747 Toller, S., Wadeskog, A., Finnveden, G., Malmqvist, T., & Carlsson, A. (2011). Energy Use and Environmental Impacts of the Swedish Building and Real Estate Management Sector. Journal of Industrial Ecology, 15(3), 394-404. doi:10.1111/j.1530-9290.2011.00340.x Wallentin, A. (2014). En jämförelse av olika miljöcertifieringssystem för byggnader och dess framtida utveckling. (Examensarbete, Chalmers Tekniska Högskola, Institutionen för bygg- och miljöteknik). Från http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/215319/215319.pdf
Wallhagen, M., Glaumann, M., & Malmqvist, T. (2011). Basic building life cycle
calculations to decrease contribution to climate change: Case study on an office building in Sweden. Building And Environment, 46(10), 1863-1871. doi:10.1016/j.buildenv.2011.02.003
Working Group III of the Intergovernmental Panel on Climate Change [IPCC]. (2001). Climate change 2001: Mitigation. Från
Bilagor
Bilaga 1- Indata BV2
Bilaga 1- Indata BV2