Att olika lärarkategorier förstår andraspråkselever olikartat är ett rättviseproblem om det innebär att de också bedöms olika. Hur lärare som inte är svensklärare förstår och bedömer är därför ett angeläget område att studera.
När det gäller förändringen (förhoppningsvis förbättringen) av andraspråkselevers uttal, är det svårt att avgöra hur mycket explicit uttalsträning verkligen påverkar deras uttal. En längre jämförande studie med fler informanter vore intressant att genomföra. Att låta en grupp få ta del av uttalsträning medan en annan får vara utan, för att sedan jämföra de båda gruppernas utvecklingsresultat, kan dock väcka frågor och ge upphov till diskussioner.
28
8. Slutsatser
Resultatet i denna studie visar att det går bra att förstå nyanlända andraspråkstalare trots att deras brytning upplevs som relativt kraftig. Det finns alltså inga större samband mellan kraftig brytning och svårförståelighet. Resultatet antyder dock att det förekommer vissa skillnader mellan olika lärarkategorier när det gäller förståeligheten, detta skulle i så fall kunna leda till rättviseproblem när det gäller bedömning i skolan. Thomson (2014) menar att förståeligheten är den ”gyllene standarden” för uttalsundervisningen och kommunikationen inte behöver bli lidande även om man har en främmande brytning. Thomson påpekar också att man bör lägga in etiska hänsyn till hur uttalsundervisning utförs eftersom den i vissa fall kan uppfattas som diskriminerande.
Slutligen visar studien, dock inte entydigt, att explicit uttalsträning resulterar i såväl minskad brytning som bättre förståelighet. Även en kortare tids uttalsundervisning ger alltså resultat.
Det egna uttalet är en känslig fråga eftersom det är så starkt knutet till identiteten. Få svenskar är villiga att ändra sin egen dialekt och man korrigerar inte gärna andras uttal. Här infinner sig frågan, vad är brytningsfritt uttal? Om mälardalssvenska är riktmärket för ett bra svenskt uttal så är många svenskar med dialektalt uttal diskvalificerade. De diftonger och lokala egenheter som en skåning använder sig av kan för en norrlänning göra att språket blir väldigt svårförståeligt. Eftersom teorierna om brytning divergerar, är det kanske så att andra faktorer får styra inriktningen på uttalsundervisningen. Vilken är den största nyttan för individen? För samhället?
Slutsatsen blir att enbart de uttalsfel som försvårar förståeligheten bör förbättras. Risken är annars att uttalsundervisning kan uppfattas som diskriminerande och ett uttryck för intolerans. Då kan den lika gärna avskaffas.
29
9. Litteratur
Abrahamsson, N. (2009). Andraspråksinlärning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Abrahamsson, N. & Bylund, E. (2012). Andraspråksinlärning och förstaspråksutveckling i en andraspråkskontext. I: Vetenskapsrådet (2012). Flerspråkighet – en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådets Rapportserie 5:2012 .
Abrahamsson, N. & Hyltenstam, K. (2004). ”Mognadsbegränsningar och den kritiska perioden för andraspråksinlärning” I: Hyltenstam & Lindberg, (red.) (2004). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Albirini, A. & Benmamoun, E. (2014). Aspects of second-language transfer in the oral production of Egyptian and Palestinian heritage speakers. International Journal of Bilingualism 2014, Vol. 18(3) 244–273
Bannert, R. (1990). På väg mot svenskt uttal. Lund: Studentlitteratur.
Boyd, S. (2004). Utländska lärare i Sverige – attityder till brytning. I: Hyltenstam & Lindberg, Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Brinton, D. (2014). Epilogue to the Myths: Best Practices for Teachers. In Linda Grant, (Ed.), Pronunciation Myths, sid. 231. Michigan: Ann Arbor.
Burman, A. (1998). Sing, play and learn. Värnamo: Ekelunds.
Derwing, T. & Munro, M. (1997). Accent, intelligibility and comprehensibility. Evidence from four L1s. Studies in Second Language Acquisition. 19: 01, 1-16.
Derwing, T. & Munro, M. (2014). Once you have been speaking a second language for years, it’s too late to change your pronunciation. In Linda Grant, (Ed.), Pronunciation Myths, sid.34-55 Michigan: Ann Arbor.
30 Derwing, T. Munro, M. & Wiebe, G. (1998). Evidence in favor of a broad framework for pronunciation instruction. Language Learning. University of Alberta
Flege, J. (1995). Second Language Speech Learning: Theory, Findings and Problems. I: W. Strange (red.) Speech Perception and Linguistic Experience: Issues in Cross-Language Research. Baltimore: York Press.
Gilakjani, A. & Ahmadi, M. (2011). Why is pronunciation so difficult to learn? English Language Teaching, 4(3), 74-8
Gilbert, J. (2014). Intonation is hard to teach. In Linda Grant, (Ed.), Pronunciation Myths, sid. 107-137. Michigan: Ann Arbor.
Goodwin, J. Brinton, D. & Celce-Murcia, M. (1994) Pronunciation assessment in the ESL/EFL curriculum. I: J, Morley. (red). Pronunciation pedagogy and theory: new views, new directions (pp.3-16). Alexandria, Va: Teachers of English to Speakers of Other Languages.
Grant, L. (2014). Students would make better progress in pronunciation if they just practiced more .I: Linda Grant, (Ed.), Pronunciation Myths, sid. 137-159. Michigan: Ann Arbor.
Hopp, H. Schmid, M. S. (2011). Perceived foreign accent in first language attrition and second language acquisition: The impact of age of acquisition and bilingualism. Applied Psycholinguistics, 34:2.
Institutionen för språk och folkminnen (2015). I: ”Dialektområden” (2015) Alvtörn, L. (red.) Fakta om dialekter.
Jarvis, S. & Pavlenko, A. (2008). Crosslinguistic Influence in Language and Cognition. New York/Oxon: Routledge.
31 Jederlund, U. (2011). Musik och språk – Ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling. Stockholm: Liber AB.
Jentschke & Koelsch (2009). Musical training modulates the development of syntax processing in children. Neuroimage.
Kjellin, O. (2002). Uttalet, språket och hjärnan. Teori och metodik för språkundervisningen. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Lenneberg, E. (1967). Biological foundations of language. New York: Jon Wiley & Sons
Major, R. C., Fitzmaurice, S. M., Bunta, F., & Balasubramanian, C. (2002). The effects of nonnative accents on listeningcomprehension: Implications for ESL assesments. TESOL Qarterly 36: 173-190.
Markham, D. (1999). Naive imitation of second-language stimuli. Proceedings ICPhS-14, San Fransisco, 1999:1145-1148.
Munro, M. (2008). Foreign accent and speech intelligibility. I: Hansen Edwards, Jette G. (Editor); Zampini, Mary L. (Editor). Phonology and Second Language Acquisition. Amsterdam, NLD: John Benjamins Publishing Company, 2008. p224.
Norlund, B. (2006). Bruten svenska kan vara perfekt! I: Svenskläraren. Tidskrift för
svenskundervisningen Nr. 1, 2006. (s.21-24). Stockholm.
Odlin, T. (2003). Cross-Linguistic Influence, in The Handbook of Second Language Acquisition (eds C. J. Doughty and M. H. Long), Blackwell Publishing Ltd, Oxford, UK. doi: 10.1002/9780470756492.ch15
Parkvall, M. (2009). Sveriges språk – vem talar vad och var? Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet.
32 Purcell, E., & Suter, R. (1980). Predictors of pronunciation accuracy: A reexamination. Language Learning, 30, 271–287. I: Derwing, T. & Munro, M. (1997). Accent,
intelligibility and comprehensibility. Evidence from four L1s. Studies in Second Language Acquisition. 19: 01, 1-16.
Riksidrottsförbundet (2002) Idrott och integration. En statistisk undersökning. Stockholm.
Thorén, B. (2009) Inte utan konsonantlängd – svenskt uttal i ett andraspråksperspektiv. Svenskans beskrivning 30. Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet
Thomson, R. (2014). Accent reduction and pronunciation instruction are the same thing. In Linda Grant, (Ed.), Pronunciation Myths, sid. 107-137. Michigan: Ann Arbor.
Trofimovich, P., Collins, L., Cardoso, W., White, J. & Horst, M. (2012). A Frequency-Based Approach to L2 Phonological Learning: Teacher Input and Student Output in an Intensive ESL Context. TESOL Quaterly, Volume 46, Issue 1: 176-187.
Varonis, E., & Gass, S. (1982). The comprehensibility of nonnative speech. Studies in Second Language Acquisition, 4, 114–136. I: Derwing, T. & Munro, M. (1997). Accent, intelligibility and comprehensibility. Evidence from four L1s. Studies in Second Language Acquisition. 19: 01, 1-16.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:
http://lincs.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
Zielinski, B. & Yates, L. (2014). Pronunciation instruction is not appropriate for
beginning-level learners. I: Grant, L. (Ed.), Pronunciation Myths, sid. 56-80. Michigan: Ann Arbor.
33
Bilaga I
Jag vill delta i undersökningen om uttal.
Jag godkänner att inspelningar görs av mitt tal och sedan används i studiesyfte.
Jag är informerad om att jag kommer vara anonym och att inspelningarna är preparerade så att min röst inte går att identifiera.
Jag är informerad om att allt material behandlas konfidentiellt och enbart kommer att användas i studien.
34