För att kunna yttra sig om jämförelser mellan åldersgrupperna mer generellt krävs ett större deltagarunderlag då statistiska analyser därmed möjliggörs. Det vore intressant att i framtida
38
forskning även undersöka både yngre och äldre åldrar för att få bättre förståelse för när och hur dialektal medvetenhet utvecklas samt hur dialektal medvetenhet samspelar med dialektal produktion. Vid undersökning av en större population skulle det vidare vara intressant att undersöka könsskillnad och då även ha möjlighet att undersöka samband mellan kön och prestation. Det vore även intressant att undersöka sambandet mellan barns dialektala medvetenhet och dialektala produktion.
39
Referenser
Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber
Andersson, L.-G. (2007). Dialekter och sociolekter. I E. Sundgren (red.), Sociolingvistik (s. 34-70). Stockholm: Liber AB.
Barrett, M. (1995). Early Lexical Development. I: Fletcher, P & MacWhinney, B (eds.). The
Handbook of Child Language. Oxford: Basil Blackwell.
Bruce, G. (2010). Vår fonetiska geografi: Om svenskans accenter, melodi och uttal. Lund: Studentlitteratur.
Chambers, J. K. (1992). “Dialect Acquisition”, Language, 68, 4, 673–705.
Chambers, J. K. (2009). Sociolinguistic Theory: Linguistic Variation and its Social Significance. Chichester, U.K.: Blackwell.
Clark, E. (1979). Building a Vocabulary: Words for Objects, Actions and Relations. I: Fetcher, P & Garman, M. (eds.). Language Acquisition. Cambridge: Cambridge University Press.
Dahlby, M., Irmalm, L., Kytöharju, S., Wallander, L., Zachariassen, H., Ericsson, A. & Marklund, U. (2011). “Parent-child interaction: relationship between pause duration and infant vocabulary at 18 months” TMH-QPSR: 55 (1), 101-4.
Edlund, L.-E. (2014). Svenska dialekter. I Nationalencyklopedin. Hämtad 2014-01-14 http://www.ne.se/lang/svenska-dialekter
Eimas, P.D. (1985). “The Perception of Speech in Early Infancy”, Scientific American, 252, 46-52.
Elert, C.-C. (1994) Indelning och gränser inom området för den nu talade svenskan – En aktuell dialektgeografi. I Edlund, L.-E. (red) Kulturgränser – Myt eller verklighet? (s. 215-228) DIABAS 4, skrifter från den dialektgeografiska institutionen för nordiska språk vid Umeå universitet.
Engstrand, O. (2007). Fonetik light: [lajt]: kortfattad ljudlära för språkstudier och uttalsundervisning. Lund: Studentlitteratur.
40
Girard, F., Floccia, C., & Goslin, J. (2008). “Perception and Awareness of Accents in Young Children”. British Journal of Developmental Psychology, 26, 3, 409-33.
Gombert, J. E. (1992). Metalinguistic Development (s. 1-26). Chicago, IL: University of Chicago Press.
Hakes, D. T. (1980). The development of metalinguistic abilities in children. Berlin: Springer-Verlag.
Hallberg, G. (2014). Östergötland: Dialekter. I Nationalencyklopedin. Hämtad 2014-01-14 http://www.ne.se/östergötland/dialekter
Jacewicz, E., Fox, R. A., & Salmons, J. (2011). Regional Dialect Variation in the Vowel Systems of Typically Developing Children. Journal of Speech, Language, and Hearing Research: Jslhr, 54, 2, 448-70.
Lenel, C.J. & Cantor, J.H. (1981). “Rhyme Recognition and Phonemic Perception in Young Children”, Journal of Psycholinguistic Research, 10, 57-67.
Liberman, I.Y., Shankweiler, D., Fisher, W. F. & Carter, B. (1974). “Explicit Syllable and Phoneme Segmentation in the Young Child”, Journal of Experimental Child Psychology, 18, 201-12.
Lidberg, N. (2003). Språkteknologiska problem specifika för japanska. Uppsats, Kungliga tekniska högskolan, Institutionen för numerisk analys och datalogi. [Hämtad: 2014-??-??]
http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2D1418/uppsatser03/spr_japanska.pdf
Miyawaki, K., Strange, W., Verbrugge, R., Liberman, A.M, Jenkins, J.J. & Fujimura, O. (1975). An effect of linguistic experience: “The discrimination of [r] and [1] by Native Speakers of Japanese and English”, Perception and Psychophysics, 18, 5, 331-40.
Morton, J. B., & Trehub, S. E. (2001). Children’s understanding of emotion in speech. Child
Development, 72, 834-43.
Mugglestone, L. (1995). Talking proper: The rise of accent as social symbol (s. 1-6). Oxford: Clarendon Press.
Nesdale, R.A., Herriman, L.M. & Tumner, E.W. (1984). “Phonological Awareness in Children, in W.E Tumner, C. Pratt and M.L Herriman (eds), Metalinguistic Awareness in Children,
41 Berlin: Springer-Verlag.
Nettelbladt, U., & Salameh, E.-K. (Red). (2007). Språkutveckling och språkstörning hos barn: Del 1 -
Fonologi, grammatik och lexikon. Lund: Studentlitteratur.
Salameh, E.-K. (2008). Språkstörning i kombination i flerspråkighet. I Hartelius, L., Nettelbladt, U., & Hammarberg, B. (red). Logopedi (s. 149-155). Lund: Studentlitteratur.
Seidl, A. (2007). “Infants’ Use and Weighting of Prosodic Cues in Clause Segmentation”. Journal of
Memory and Language, 57, 1, 24-48.
Shulman, B. B., & Singleton, N. C. (2010). Language development: Foundations, processes, and clinical
applications. Sudbury, Mass: Jones and Bartlett Publishers.
Smith, C. L. & Tager-Flusberg, H. (1982). ”Metalinguistic Awareness and Language Development”,
Journal of Experimental Child Psychology, 34, 449-68.
Stoel-Gammon, C. (2011). “Relationships Between Lexical and Phonological Development in Young Children”, Journal of Child Language, 38, 1, 1-34.
Strömqvist, S. (2010). Barns tidiga språkutveckling. I Bjar, L. & Liberg, C. (red.), Barn utvecklar sitt
språk (s. 57-76). Lund: Studentlitteratur.
Wallach, L., Wallach, M.A., Dozier, M.G., Kaplan, N.W. (1976). “Poor Children Learning to Read do not Have Trouble With Auditory Discrimination but do Have Trouble With Phoneme Recognition”, Journal of Educational Psychology, 69, 36-9.
Wells, B., Peppé, S.JE. & Goulandris, N. (2004). Intonation Development From Five to Thirteen.
Informationsbrev till ansvarig på förskola/skola
Hej!
Vi är fyra logopedstudenter som går termin 8 på logopedprogrammet vid Linköpings Universitet som nu ska skriva våra magisteruppsatser som är ett gemensamt projekt där vi har för avsikt att undersöka hur barn använder respektive uppfattar dialekter. Detta projekt kommer vara del av ett större forskningsprojekt.
För att kunna utföra våra studier önskar vi komma till er förskola/skola för att filma och testa 5-, 8- och 11-åriga barn. Filmandet kommer ske med en mindre grupp barn i taget under gruppaktivitet för förskolebarnen och mer strukturerad gruppaktivitet för skolbarnen för att undersöka just användningen av dialekter. Filmandet kommer ta cirka en timme. Testningens syfte är att undersöka hur barnen uppfattar dialekter. Övningen kommer inte vara ansträngande, och tar ca 10-15 minuter att genomföra. Vi kommer ställa frågor med svarsalternativ där barnen kommer att lyssna till dialektala ljudklipp.
Deltagandet är helt frivilligt och vårdnadshavare kommer få lämna sitt godkännande efter att de informerats skriftligt och frågat sina barn. Barnen eller föräldrarna kan när som helst under studien välja att avbryta utan konsekvenser och något angivet skäl till detta. Data kommer endast redovisas i uppsatsen och deltagarnas identitet avidentifieras liksom förskola/skola. Data, såsom kön, ålder samt resultat, kommer att förvaras på enheten för logopedi på Linköpings universitet i minst fem år och det är endast personer involverade i forskningsprojektet som kommer ha tillgång till materialet.
Vi återkommer per telefon inom två veckor för eventuellt godkännande att lämna ut information om detta till vårdnadshavare genom förskolepedagog/klassföreståndare. I samband med att vi besöker er skola hämtar vi in både ert skriftliga godkännande i form av svarsblanketten nedan, samt vårdnadshavarnas godkännande på den blankett de då kommer ha fått i samband med skriftlig information av förskolepedagog/klassföreståndare. Har du några frågor är du välkommen att höra av dig till oss!
Med vänliga hälsningar, Erica, Elsa, Anna-Maja och Emma.
Dialektuppfattning: Erica Domeij och Elsa Beckman
xxx@student.liu.se,xxx@student.liu.se
Dialektanvändning: Anna-Maja Liljebäck och Emma Bäckeper.
xxx@student.liu.se,xxx@student.liu.se
Handledare: Docent Christina Samuelsson, enheten för logopedi, Linköpings
universitet. Jenny Öqvist, språkvetare och forskare vid Institutet för språk och folkminnen, Uppsala universitet.
Bilaga 2
Informationsbrev till vårdnadshavare till barn med typisk utveckling
Hej förälder!
Vi är fyra logopedstudenter som går termin 8 på logopedprogrammet vid Linköpings Universitet som nu ska skriva våra magisteruppsatser som är ett gemensamt projekt där vi har till avsikt att undersöka hur barn i åldrarna 5, 8 och 11 år använder och uppfattar dialekter. Detta projekt kommer eventuellt vara en del av ett större forskningsprojekt. För att kunna utföra våra studier önskar vi ditt barns deltagande i projektet. Ditt barn kommer att filmas tillsammans med en mindre grupp barn i taget under vardaglig gruppaktivitet för att undersöka just användningen av dialekter. Ditt barn kommer vid ett annat tillfälle få göra ett övningstest som syftar till att ta reda på hur ditt barn uppfattar dialekter. Övningen kommer inte vara ansträngande, tar ca 10-15 minuter att genomföra och kommer bestå av upplästa frågor med svarsalternativ. En fråga kan innebära att barnet ex. får höra samma ord eller mening på två dialekter efter varandra och sedan svara om de tyckte det lät likadant eller olika. Filmningen kommer ske vid ett tillfälle i februari och testtillfället kommer ske vid ett senare tillfälle i mars månad. Deltagandet är helt frivilligt och du som vårdnadshavare kommer få lämna ditt godkännande, efter diskussion med ditt barn. Du eller ditt barn kan när som helst under studien välja att avbryta utan något angivet skäl och detta kommer inte innebära några konsekvenser för er. Data förvaras på enheten för logopedi på Linköpings universitet i minst fem år och det är endast personer involverade i forskningsprojektet som kommer ha tillgång till materialet.
Insamlat material från filmning och övningsuppgift kommer utgöra underlag för våra två magisteruppsatser och eventuellt i ett större forskningsprojekt. Såväl förskola/skola som barn som deltar kommer att avidentifieras.
För att kunna genomföra studien behöver vi som ovan nämnt ditt tillstånd och ber dig därför fylla i den bifogade svarsblanketten nedan. Ifylld blankett lämnas till ditt barns lärare. Vi är på förhand mycket tacksamma för din och ditt barns hjälp. Har du några frågor är du välkommen att höra av dig till oss!
Med vänliga hälsningar,
Erica, Elsa, Anna-Maja och Emma.
Dialektuppfattning (övningsuppgift): Erica Domeij och Elsa Beckman xxx@student.liu.se, xxx@student.liu.se
Dialektanvändning (filmning): Anna-Maja Liljebäck och Emma Bäckeper. xxx@student.liu.se, xxx@student.liu.se
Handledare: Docent Christina Samuelsson, enheten för logopedi, Linköpings universitet. Jenny Öqvist, språkvetare och forskare vid Institutet för språk och folkminnen, Uppsala universitet.
Bilaga 2
SVARSBLANKETT (ifylles och lämnas till förskolepedagog/lärare).
□
JA. Mitt barn får deltaga i projektet angående användning och uppfattning av dialekter.Namnförtydligande och underskrift: ___________________________________________________ Ort och datum: ___________________________________________________________________________
Informationsbrev till vårdnadshavare till barn ingående i dialektprojektet
Hej förälder!
Dialektprojektet pågår för fullt och nu påbörjas den del där vi har för avsikt att låta ditt barn prova vårt testbatteri för dialektal medvetenhet.
Vi önskar också komplettera vår testning med två frågor till er föräldrar eftersom detta kan påverka hur mycket barnen känner till olika dialekter.
1. Var har ni föräldrar vuxit upp?
2. Vad talar ni föräldrar för dialekt?
Vi är mycket tacksamma om ni kan fylla i svaret på frågorna och skicka tillbaka till förskolan/skolan med ditt barn.
Tveka inte höra av er om ni har några funderingar! Vänliga hälsningar,
Elsa Beckman & Erica Domeij
Dialektuppfattning (testbatteri): Elsa Beckman och Erica Domeij
xxx@student.liu.se, xxx@student.liu.se
Bilaga 3
Handledare: Docent Christina Samuelsson, enheten för logopedi,
Linköpings universitet. Jenny Öqvist, språkvetare och forskare vid Institutet för språk och folkminnen, Uppsala universitet.
Testmanual Förprat:
Vet du vad “ dialekter” är för något?
Vi som bor i Sverige pratar svenska, samma språk, men beroende på om man bor här uppe, i mitten eller långt ner (peka på karta) så kan man prata olika dialekter. Alltså samma språk men att det ändå låter olika beroende på var i landet man bor eller är uppvuxen.
DEL 1.
Nu ska du få lyssna på två röster och säga vilken av dem du tycker låter mest lik som du pratar.
(spela upp fråga 1, bestående av exempel 1 och 2)
· Vilket av de här två exemplen är mest likt hur du pratar?
(spela upp fråga 2-6 och upprepa frågan i kursivt ovan igen, om nödvändigt ef ter varje fråga).
DEL 2.
Nu ska du få lyssna på två röster efter varandra och svara på om personerna kan komma från ungefär samma ställe.
(spela upp fråga 7, exempel 1 och 2)
· Låter det som de här personerna kommer från samma ställe?
Pratar de ungefär likadant?
(upprepa frågan i kursivt ovan igen, om nödvändigt efter varje fråga tom. fråga 16)
DEL 3. Nu ska du få lyssna på en röst i taget och sedan säga om du har hört någon som pratar ungefär så.
(spela upp fråga 17-21 som består av endast ett röstexempel per fråga och spela in barnens svar för senare transkribering och kvalitativ analys där du försöker diskutera med barnet).
· Har du hört någon som pratar ungefär så här?
(om barnet svarar ja, fråga även: Vem då? Var bor/kommer hen ifrån)
à Kan du gissa var i Sverige du tror personer pratar så? (visa kartan)