Detta är en liten, explorativ studie med få deltagare. Ändå finns det intressanta resultat som skulle kunna utgöra underlag för större och mer omfattande studier. Ett exempel är vilka didaktiska ställningstaganden som lärare gör för användningen av digitala verktyg i sin undervisning, alltså till vad, hur och varför de digitala verktygen implementeras i undervisningen. Parallellt med observationer och intervjuer av lärarnas arbete i studien bör elevernas syn på lektionerna utvärderas på liknande sätt som i den här studien för att få ett elevperspektiv på fördelar och nackdelar med digitalisering i undervisningen.
22
Referenser
Referenser:
Alexander, E., & Dille, L. (2018). Professional perceptions of the effectiveness of visual communication systems and their applications for functional communication interventions for individuals with Autism Spectrum Disorder. Autism & Developmental Language Impairments.
https://doi.org/10.1177/2396941517747468
Carlsson, U (Red.). (2018). Medie- och informationskunnighet (MIK) i den digitala tidsåldern: En demokratifråga: Kartläggning, analys, reflektioner. Göteborg: Nordicom, Göteborgs Universitet.
Dahlstedt, M. & Hertzberg, F. (2011). Den entreprenörskapande skolan; Styrning, subjektskapande och entreprenörskapspedagogik. Pedagogisk forskning i Sverige, 16(3), 179-198.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken – För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.
Fröberg, M. (2010). Teknik och genus i skapandet av gymnasieskolans teknikprogram :
Översättningar och gränsarbete på tre nivåer (PhD dissertation). Linköping University Electronic Press, Linköping. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-54518
Hallström, J. (2013). Teknikhistoria öppnar upp vidare perspektiv på tekniken. Ginners
teknikdidaktiska handbok : några teser om teknik, skola och samhälle = The Ginner handbook of technology education : some theses about technology, school and society. (S. 61-72).
Hedges, S. H., Odom, S. L., Hume, K., & Sam, A. (2018). Technology use as a support tool by secondary students with autism. Autism, 22(1), 70–79. https://doi.org/10.1177/1362361317717976 Hejlskov Elvén, B. (2009). Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Lund:
Studentlitteratur.
Hoskins, B., Fredriksson, U (2008). Learning to Learn: What is it and can it be measured?
Europakommissionen: Luxemburg
Internetstiftelsen i Sverige. (2018). Svenskarna och internet 2018. Stockholm: IIS
Johansson, B & Svedner, P-O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. (5. uppl.). Uppsala:
Kunskapsföretaget AB
Klasander, C. (2010). Talet om tekniska system : förväntningar, traditioner och skolverkligheter (PhD dissertation). Linköping University Electronic Press, Linköping. https://doi.org/10.3384/diss.diva-65356
Parnes, P. (2015). IKT, digitalisering och datalogiskt tänkande i skolan : vart vi är och vart vi är på väg. Datorn i Utbildningen, 2015(1), 38–43. Hämtad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-4650
Regeringskansliet. (2017). För ett hållbart digitaliserat Sverige – en digitaliseringsstrategi.
Diarienummer: N2017/03643/D. Stockholm.
23
Roomsketcher. (2018). Applikation nedladdad från www.roomsketcher.com 2018-11-23.
Skolinspektionen. (2014). Teknik – gör det osynliga synligt. Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Reviderad 2018 (5.
uppl.). Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2014a). Stödinsatser i utbildningen – om ledning, stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2014b). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
Stockholm: Skolverket.
Socialstyrelsen. (2019). ICD-10-SE. Hämtad från
http://www.socialstyrelsen.se/klassificeringochkoder/diagnoskodericd-10
SOU 2016:85. Digitaliseringens effekter på individ och samhälle – fyra temarapporter. Stockholm.
Stolpe, K., Höst, G., & Hallström, J. (2018). Teknikdidaktisk forskning för lärare : Bidrag från en forskningsmiljö. Linköping. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-145685 Svenskt Näringsliv. (2016). Företagen och digitaliseringen – om samhällsekonomiska effekter, kompetensförsörjning och nya regler för handel och personuppgiftsskydd. Stockholm: Svenskt Näringsliv.
Wahlström, N., (2016). Läroplansteori och didaktik (2.uppl.). Malmö: Gleerups.
Bilaga 1. Lektion 1, fysiska modeller Högstadieskola i Storstockholmsområdet
Lärarstudent: Jimmy Gustafsson, Stockholms Universitet Syfte och mål
• Syftet med den här lektionen är att visa hur fysiska modeller kan vara ett stöd i teknikutvecklingsarbete.
• Målet är att eleverna efter lektionen ska förstå och kunna använda fysiska modeller som ett stöd vid dokumentation av möblemang på en planritning.
Koppling till läroplanen
• Lektionen kopplar till följande, modifierade, punkt i det centrala innehållet för teknik i läroplanen (Skolverket, 2018).
• Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska och digitala modeller.
Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och utvecklingsarbete.
Aktiviteter
• Alla elever får varsitt papper med en planritning på en lägenhet (Bilaga 6) tillsammans med förklaringar på alla symboler och förkortningar och en omvandlingstabell för skala 1:40 (Bilaga 7).
• Första uppgiften är att rita in en säng, en soffa, ett bord och ett skrivbord med skrivbordsstol på planritningen. Till sin hjälp har eleverna penna, sudd, linjal, förklaring på förkortningar och en omvandlingstabell för skala 1:40 (Bilaga 7).
• Andra uppgiften är att klippa ut och använda skalenliga fysiska modeller i laminerat papper (Bilaga 8) för att inreda lägenheten på samma planritning, men på ett nytt papper. När eleven är nöjd limmas eller tejpas modellerna fast på pappret som därefter lämnas in.
• Tredje uppgiften är att återigen rita in en säng, en soffa, ett bord och ett skrivbord med skrivbordsstol på en ny planritning. Till sin hjälp den här gången har eleverna penna, sudd, linjal, förklaring på förkortningar och omvandlingstabell för skala 1:40 (Bilaga 7) och de utklippta fysiska modellerna (Bilaga 8).
• Sista uppgiften är att svara på frågorna i Bilaga 4.
Bedömning
Alla uppgifter samlas in och kan ge tre poäng. Ett poäng ges vardera för uppfyllande av följande tre kriterier.
• Är möbler inritade skalenligt på planritningen?
• Blockerar några möbler dörrar, köksutrustning eller andra viktiga funktioner i lägenheten?
• Är det möjligt att ta sig fram i lägenheten?
Bilaga 2. Lektion 1, digitala modeller Högstadieskola i Storstockholmsområdet
Lärarstudent: Jimmy Gustafsson, Stockholms Universitet Syfte och mål
• Syftet med den här lektionen är att visa hur digitala modeller kan vara ett stöd i teknikutvecklingsarbete.
• Målet är att eleverna efter lektionen ska förstå och kunna använda digitala modeller som ett stöd vid dokumentation av möblemang på en planritning.
Koppling till läroplanen
• Lektionen kopplar till följande, modifierade, punkt i det centrala innehållet för teknik i läroplanen (Skolverket, 2018).
• Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska och digitala modeller.
Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och utvecklingsarbete.
Aktiviteter
• Alla elever får varsitt papper med en planritning på en lägenhet (Bilaga 6) tillsammans med förklaringar på alla symboler och förkortningar och en omvandlingstabell för skala 1:40 (Bilaga 7).
• Första uppgiften är att rita in en säng, en soffa, ett bord och ett skrivbord med skrivbordsstol på planritningen. Till sin hjälp har eleverna penna, sudd, linjal, förklaring på förkortningar och en omvandlingstabell för skala 1:40 (Bilaga 7).
• Andra uppgiften är att använda appen Roomsketcher för att inreda lägenheten. När eleven är nöjd delas resultatet digitalt med läraren.
• Tredje uppgiften är att återigen rita in en säng, en soffa, ett bord och ett skrivbord med skrivbordsstol på en ny planritning. Till sin hjälp har eleverna penna, sudd, linjal, förklaring på förkortningar och omvandlingstabell för skala 1:40 (Bilaga 7) och appen Roomsketcher.
• Sista uppgiften är att svara på frågorna i Bilaga 4.
Bedömning
Alla uppgifter samlas in och kan ge tre poäng. Ett poäng ges vardera för uppfyllande av följande tre kriterier.
• Är möbler inritade skalenligt på planritningen?
• Blockerar några möbler dörrar, köksutrustning eller andra viktiga funktioner i lägenheten?
• Är det möjligt att ta sig fram i lägenheten?
Bilaga 3. Lektion 2, både fysiska och digitala modeller Högstadieskola i Storstockholmsområdet
Lärarstudent: Jimmy Gustafsson, Stockholms Universitet Syfte och mål
• Syftet med den här lektionen är att visa hur fysiska och digitala modeller kan vara ett stöd i teknikutvecklingsarbete.
• Målet är att eleverna efter lektionen ska förstå och kunna använda fysiska och digitala modeller som ett stöd vid dokumentation av möblemang på en planritning.
Koppling till läroplanen
• Lektionen kopplar till följande, modifierade, punkt i det centrala innehållet för teknik i läroplanen (Skolverket, 2018).
• Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska och digitala modeller.
Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och utvecklingsarbete.
Aktiviteter
• Alla elever får varsitt vitt papper och ett papper med förklaringar på alla symboler och förkortningar och en omvandlingstabell för skala 1:40 (Bilaga 7). De får även ett laminerat papper med skalenliga, fysiska modeller att klippa ut och använda (Bilaga 8) samt tillgång till appen Roomsketcher.
• Uppgiften den här lektionen är att rita en planritning på en lägenhet och inreda den på valfritt sätt från ett helt vitt papper, alltså en mycket mer öppen uppgift än på första lektionen. Till sin hjälp har eleverna penna, sudd, linjal, förklaring på förkortningar och en omvandlingstabell för skala 1:40 (Bilaga 7). De har även tillgång till de laminerade utklippta modellerna (Bilaga 8) samt appen Roomsketcher.
• Sista uppgiften är att svara på frågorna i Bilaga 5.
Bedömning
Eftersom den här lektionens uppgift är mer öppen finns det några fler kriterier att göra bedömningar efter. För att kunna göra jämförelser mellan elevernas resultat kan uppgiften ge maximalt tio poäng enligt nedan.
• Har lägenheten dörrar och fönster? (dörrar 1 p, fönster 1 p)
• Har lägenheten ett badrum? (badrum 1 p, badrumsinredning 1 p)
• Har lägenheten ett kök? (kök 1 p, köksutrustning 1 p)
• Är möbler inritade skalenligt på planritningen? (1 p)
• Blockerar några möbler dörrar, köksutrustning eller andra viktiga funktioner i lägenheten?(1p)
• Är det möjligt att ta sig fram i lägenheten? (1 p)
• Är planritning och möbler ritade med linjal eller på fri hand? (linjal 1 p)
Bilaga 4. Utvärderingsfrågor efter lektion 1.
Den här lektionen var:
(sätt ett kryss på linjen) Vet inte / vill inte svara.
Efter den här lektionen har mitt intresse för lägenhetsinredning:
(sätt ett kryss på linjen) Vet inte / vill inte svara.
Om jag skulle inreda en lägenhet skulle jag göra så här:
Vet inte / vill inte svara.
helt ointressant ointressant intressant mycket intressant
minskat minskat lite ökat lite ökat
Bilaga 5. Utvärderingsfrågor efter lektion 2.
Vilka fördelar och nackdelar tycker du att det finns med att arbeta med pappersmodeller vid lägenhetsinredning?
Vet inte / vill inte svara.
Fördelar:
Nackdelar:
Vilka fördelar och nackdelar tycker du att det finns med att arbeta med Roomsketcher vid lägenhetsinredning?
Vet inte / vill inte svara.
Fördelar:
Nackdelar:
Bilaga 6. Planritning på lägenhet