Då denna studie har påvisat brister som finns inom samverkan, skulle det vara intressant att titta vidare på nya arbetsformer för samverkan och då framförallt med psykiatrin där bristerna upplevs som störst att överbrygga. Vi anser att det här är ett område som måste utvecklas och studeras vidare, då det finns förtjänster både för människan och samhället att hämta. Studien har också väckt tankar hos oss vad det gäller möjligheter att skapa broar mellan det ”vanliga livet” och missbrukaren och är det möjligt att få gemene man att engagera sig? Det skulle också vara intressant att titta vidare på matchningens betydelse i förändringsprocessen, då intervjupersonerna menar att det är viktigt att sätta in rätt insats till rätt klient vid rätt tidpunkt.
Referenslista
Agerberg, Miki (2004). Kidnappad hjärna. En bok om missbruk och beroende. Lund:
Studentlitteratur.
Allgulander, Christer (2005). Introduktion till klinisk psykiatri. Lund: Studentlitteratur.
Antonovsky, Aaron (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.
Barth, Tom (årtal saknas). Förändringsprocess och Motiverande Samtal/Motiverande Intervju. Kompendium och utbildningsmaterial.
Bergström, Maria. , Arvidsson, Ola. , Remaeus, Annika. & Malmström, Ulf. (2005, mars).
Kvalitet inom missbrukarvården. Ett försök att utveckla kvalitetskriterier.
http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/10189F3F-2CD9-4460-B48E-A24D2B0F9CC8/3215/200513117.pdf (2005-11-15).
Blomqvist, Jan (1999). Inte bara behandling - vägar ut ur alkoholmissbruket. Stockholm:
Bjurner och Bruno AB.
Boklund, Ann (1994). Samarbete i funktionsuppdelad socialtjänst. I: Pettersson, Ulla (red.), Socialtjänstens klientarbete. Från vision till marknad. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Croona, Gill (2003). Etik och Utmaning - om lärande av bemötande i professionsutbildning. Växjö University Press.
Croona, Gill. Kvalitativ metod. Föreläsning i Växjö 2005-12-19.
Croona, Gill. Kvalitativ metod. Datainsamling och analys. Föreläsning i Växjö 2005-12-20.
Duroy, Tanya Hedges., Schmidt, Sarah L & Perry, Patricia D (2003).Adolescents´ and Young Adults´ Perspectives on a Continuum of Care in Three Year Drug Treatment Program. Journal of drug issues, Nr 4. vol 33. s. 801- 832.
Egidius, Henry (2005). Psykologilexikon. Stockholm: Natur och Kultur.
Ekendahl, Mats (2004). Omöjlighetens praktik – en studie av socialtjänstens LVM-handläggning. I: SOU 2004:3. Forskningsrapporter. Bilagedel till LVM-utredningens betänkande. Tvång och förändring.
Eliasson, Rosmari (1995). Forskningsetik och perspektivval. Lund: Studentlitteratur.
Grönwall, Lars & Holgersson, Leif (2004). Socialtjänsten Handbok om SoL, LVU och LVM. Stockholm: Förlagshuset Gothia AB.
Hartman, Jan (1998). Vetenskapligt tänkande – från kunskapsteori till metodteori. Lund:
Studentlitteratur.
Hedman-Lindgren, Birgitta (2005). Obruten vårdkedja viktig för framgångsrik behandling.
SiStone, (6), 20-21.
Humanistisk - samhällsvetenskapliga forskningsrådet HSFR (2004). Forskningsetiska principer. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Kristiansen, Arne & Svensson, Bengt (2003). Byråkrati och narkomani, det går inte ihop.
En brukarundersökning av narkotikamissbrukares livsvillkor och vårderfarenheter.
www.mobilisera.nu/upload/3899/rapport_narkomani.pdf (2006-01-23).
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lennéer Axelson, Barbro & Thylefors, Ingela (2002). Psykosocialt behandlingsarbete.
Stockholm: Natur och Kultur.
Malmström, Ulf & Bryngelson, Anna (2004, juni). Narkomanvård på lika villkor? En studie av förhållanden som kan ha betydelse vid val av insatser inom narkomanvård.
www.socialstyrelsen.se.
Melin, Ann-Gerd & Näsholm, Christina (1998). Behandlingsplanering vid missbruk. Lund:
Studentlitteratur.
Miller, William R. & Rollnick,Stephen (2002). Motiverande Samtal. Norrköping:
Kriminalvårdens förlag.
Nationalencyklopedin ordbok (1995). Höganäs: Bra Böcker AB.
Patel, Runar & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Prochaska, James O., Norcross, John C. & DiClemente, Carlo C (1994). Changing for Good. A revolutionary six-stage program for overcoming bad habits and moving your life positively forward. New York: First Avon Books.
SOU 2004:3. Tvång och förändring. Rättsäkerhet, vårdens innehåll och eftervård.
Betänkanden av LVM-utredningen.
Yohanes, Lena., Angelin, Anna., Giertz, Anders & Swärd, Hans (2002:4). ”De kommer ut fräscha och fina”. Om tvång och hemlöshet. Forskningsrapport. Statens institutionsstyrelse.
Öquist, Oscar (2003). Systemteori i praktiken. Systemteorins tillämpning inom utbildning, vård, socialt arbete. Stockholm: Gothia AB.
Bilaga 1
Intervjuguide l
• Vilka är dina/era huvudsakliga arbetsuppgifter? Befattning?
• Hur lång arbetslivserfarenhet har du/ni inom missbrukarvården?
• Har du/ni tidigare arbetslivserfarenheter vid andra enheter eller organisationer inom missbrukarvården?
• Om ja, har du/ni i så fall nytta av den nu i arbetet med eftervård och samverkan?
TEMA – EFTERVÅRD
• Vad lägger du/ni för innebörd i begreppet eftervård?
• Ser du/ni eftervården som en del i ett behandlingssammanhang eller ser du/ni på den som en separat del av behandlingen?
• Hur ser du/ni på betydelsen av eftervårdsinsatser för att bibehålla ett positivt behandlingsresultat?
• Finns det alltid en eftervårdsplan?
• När utformas den?
• Vilka faktorer påverkar utformningen av eftervården inom er verksamhet? (Resurser – personal/ekonomi, individuella faktorer, tid etc.)
TEMA – SAMVERKAN
• Vad innebär begreppet samverkan i eftervårdsarbetet för dig/er?
• Arbetar du/ni för att uppnå en fungerande samverkan mellan olika verksamheter och organisationer?
• Har informella kontakter mellan organisationer och olika verksamheter någon betydelse för att skapa en samverkan?
• Är uppdragen mellan olika verksamheter tydliga och avgränsade?
• Påverkas samverkan av att det finns olika huvudmän?
• Finns det hinder som försvårar samverkan mellan olika verksamheter inför och/eller under eftervården? I så fall vilka?
TEMA - HELHETSSYN
• Har helhetssynen någon betydelse för en god eftervård och ett positivt behandlingsresultat?
• Arbetar du/ni aktivt för att skapa ett helhetsperspektiv över klientens samlade behov av insatser?
• Motsvarar verkligheten dina/era önskemål när det gäller samverkan och eftervården för att uppnå ett positivt behandlingsresultat?
• Är det något som du/ni känner att du/ni vill tillägga då det gäller eftervård, samverkan eller helhetstänkande som vi inte har berört.
Bilaga 3 Angående förfrågan om medverkan i C-uppsats
Växjö 060202 Hej!
Efter överenskommelsen via telefon angående intervju, kommer här lite information kring oss och den C-uppsats vi planerar att skriva.
Vi är två studenter som läser sista terminen på programmet ’Pedagogik med inriktning mot ungdoms- och missbrukarvård’ 120 p vid Växjö universitet.
I den C-uppsats vi har påbörjat vill vi undersöka hur professionellt yrkesverksamma inom missbrukarvården ser på eftervården och samverkans betydelse efter en
institutionsbehandling, till nytta för ett positivt behandlingsresultat.
När det gäller detta anser vi att din kunskap/erfarenhet kommer att bli mycket intressant för oss att få ta del av.
Som planerat efter telefonöverenskommelse kommer vi för en intervju 8/2 2006, kl:13.00.
I vårt uppsatsarbete har vi handledning av en lärare med stor erfarenhet av uppsatsarbete.
Kursansvarig och examinator, som har det yttersta ansvaret har doktorsexamen. Detta kan ses som en kvalitetsgaranti, både vad det gäller uppsatsens innehåll och etiska aspekter.
Med vänliga hälsningar
...
Annelie Johansson tel: XXXX - XXXXXX
...
Viktoria Gustafsson tel: XXXX- XXXXXX
Handledare: Marie Joelsdotter Hallbäck, universitetsadjunkt Tel: XXXX – XXXXXX
Examinator: Gill Croona, Fil.Dr Tel: XXXX – XXXXXX
Kursansvarig: Gill Croona, Fil.Dr Tel: XXXX – XXXXXX
Bilaga 4