För framtida studier vore det intressant att veta om resultatet skulle fallit ut annorlunda om de ord som valdes ut från spontantalet, bättre matchades med orden i bildbenämningstestet. En sådan matchning skulle kunna göras gällande ordens stavelsestruktur eller uppbyggnad av fonologiska särdrag. Även vid bedömning av korrekta fonem skulle större hänsyn kunna tas till fonemens position samt ordens struktur och kontext i de olika bedömningsmetoderna. Det vore därför intressant att beräkna PCC och PPC utifrån fonemets artikulationssätt,
artikulationsställe, position och kontext. För en mer noggrann jämförelse av de fonologiska processerna i de olika bedömningsmetoderna skulle processerna med fördel kunna beräknas i procent utifrån möjliga tillfällen för en process.
För att barnen med typisk språkutveckling bättre skulle kunna fungera som en kontrollgrupp, vore det i framtida studier en fördel om de båda grupperna språkmatchades istället för
åldersmatchades. Slutligen skulle troligtvis ett större deltagarantal bättre kunna återspegla huruvida det föreligger någon skillnad mellan fonologisk information från ett
Referenser
Andrews, N. & Fey, M.A. (1986). Analysis of the speech of phonologically impaired children in two sampling conditions. Language, Speech and Hearing Services in Schools, 17, 187 - 198.
Baddeley, A. D. (1990). Human memory: theory and practice. Erlbaum.
Ball, M. & Kent, R. (1997). The new phonologies. Developments in clinical linguistics. San Diego: Singular Press.
Ball, M. (2008). Transcribing disordered speech: By target or by production? Clinical Linguistic & Phonetics, 22 (10-11) 864 – 870.
Bernhart, B. & Stoel-Gammon, C. (1994). Nonlinear Phonology Introduction and Clinical Application. Journal of speech and hearing research 37, 123-143.
Catts, H. W., Fey, J., Tomblin, B. & Zhang, X. (2002). A Longitudinal Investigation of Reading Outcomes in Children With Language Impairments. Journal of Speech, Language and Hearing Research, 45(6) 1142-1157.
Chomsky, N. (1968). The sound pattern of English. Harper & Row.
Dollaghan, C., Biber, M. & Campbell, T. (1993). Constituent syllable effects in a nonsense- word repetition task. Journal of Speech and Hearing Research, 36, 1051–1054.
Eisenberg, P & Butt, M. (1996). Phonological word structures: Categorial and functional concepts. R, Sackman & M, Budde. (Eds.) Theoretical linguistics and Grammatical Description, 129-150. John Benjamins Publishing Company
conversational speech. Journal of Speech and Hearing Disorders, 55, 694-699.
Fennel, C. T. & Werker, J. F. (2003). Early Word Learners ́ Abilty to Access Phonetic Detail in Well-Known Words. Language and Speech, 46(2-3), 245-264.
Garlén, C. (1988). Svenskans fonologi: i kontrastiv och typologisk belysning. Lund: Studentlitteratur.
Hansson, K. & Nettelbladt, U. (2007). Bedömning av språklig förmåga hos barn. I U. Nettelbladt & E-K, Salameh. Språkutveckling och språkstörning hos barn. 255-288. Lund: Studentlitteratur.
Healy, T. & Madison, C. (1987). Articulation error migration: A comparison of single word and connected speech samples. Journal of Communication Disorders 20(2), 129–136.
Heselwood, S. J. & Howard, B. (2002). Learning and teaching phonetic transcription for clinical purposes. Clinical Linguistic Phonetics. 16(5) 371-401.
Ingram, D. (1989). Phonological disability in children : studies in disorders of communication. Whurr Publisher.
Klein, H. B. (1984). Procedure for maximizing phonological information from single word responses. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 15, 267–274.
Klintö, K., Salameh, E-K., Svensson, H. & Lohmander, A. (2011). The impact of speech material on speech judgement in children with and without cleft palate. International Journal of Language Disorders, 46 (3), 348-360.
Locke, J. (1993). The child´s path to spoken language. Cambridge, MA: Harvard University Press
Masterson, J., Bernhardt, B. & Hofheinz, M. (2005). A comparison of Single Words and Conversational Speech in Phonological Evaluation. American Journal of Speech-Language Pathology, 14, 229-241.
Mendel-Hartvig, Å. & Röstlund, C. (2010). Tesslas mamma vill inte!. Olika Förlag.
Morrison, J. & Shriberg, L. (1992). Articulation Testing Versus Conversational Speech Sampling. American Speech-Language-Hearing Association, 35, 259-273.
Nettelbladt, U. (1983) Developmental studies of dysphonology in children. LiberFörlag/Gleerup.
Nettelbladt, U. (2007). Fonologisk utveckling. I U. Nettelbladt, & E. K. Salameh (Red.) Språkutveckling och språkstörning hos barn. (s. 57-94). Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, U. (2007). Fonologiska problem hos barn med språkstörning. I U. Nettelbladt, & E. K. Salameh (Red.) Språkutveckling och språkstörning hos barn. (s. 57-94). Lund:
Studentlitteratur.
Nettelbladt, U. (2007). Språkstörning hos barn ur ett historiskt perspektiv. I U. Nettelbladt, & E. K. Salameh (Red.) Språkutveckling och språkstörning hos barn. (s. 57-94). Lund:
Studentlitteratur.
Nettelbladt, U. & Salameh, E-K. (2007). Språkstörning hos barn. I U. Nettelbladt, & E. K. Salameh (Red.) Språkutveckling och språkstörning hos barn. (s. 57-94). Lund:
Nettelbladt, U., Samuelsson, C. Sahlén, B. & Ors, M. (2008). Språkstörningar hos barn och ungdomar – allmän del. I U. Nettelbladt, L. Hartelius, B. Hammarberg. (Red.) Logopedi, 69- 83. Lund: Studentlitteratur.
Newman, R. S. & German, D. J. (2002). Effects of lexical factors on lexical access among typical language-learning children and children with word-finding difficulties. Language and Speech, 45(3), 285-318.
Paivio, A., Clark, J. M., Digdon, N. & Bons, T. (1989). Referential processing: reciprocity and correlates of naming and imaging. Memory & Cognition, 17, 163-174.
Salameh, E-K., Håkansson, G. & Nettelbladt, U. (2004). Developmental perspective on bilingual Swedish-Arabic children with and without language impairment: a longitudinal study. International journal of language communication disorders, 39(1), 65-91.
Shriberg, L.D. (1993). Four New Speech and Prosody-Voice Measures for Genetics Research and Other Studies in Developmental Phonological Disorders. Journal of speech and hearing research, 36, 105- 140.
Shriberg, L.D., & Kwiatkowski, J. (1980). Natural process analysis: A procedure for phonological analysis of continuous speech samples. New York:
Macmillan.
Shriberg, L. D. & Kwiatkowski, J. (1982). Phonological disorders III: A procedure for assesing severity of involvement. American Speech-Language-Hearing Association, 47, 256- 270.
Shriberg, L. D. & Kwiatkowski, J. (1985). Continous speech sampling for phonologic analyses of speech-delayed children. American Speech-Language-Hearing Association, 50, 323-334.
Shriberg, L., Lewis, B., McSweeny, J. & Wilson, D. (1997). The Percentage of Consonants Correct (PCC) Metric: Extensions and Reliability Data. Journal of Speech, Language and Hearing Research, 40, 708-722.
Simonsen, H. (1997). Norske barns fonologi: universelle trekk och individuell variasjon. I R. Söderberg. (Red.) Från joller till läsning och skrivning, 33-46. Gleerup.
Snodgrass, JG. & Vanderwart, M. (1980). A standardized set of 260 pictures: norms for name agreement, image agreement, familiarity and visual complexity. Journal of Experimental Psychology: Human Learning and Memory, 6(2), 174-215.
Stackhouse, J. & Wells, B. (1997). Children’s speech and literacy difficulties. London: Whurr publisher.
Stoel-Gammon, C. (2010). The Word Complexity Measure: Description and
application to developmental phonology and disorders. Clinical Linguistics & Phonetics, 24(4–5), 271–282.
Stoel-Gammon, C. & Stone, J.R. (1991). Assessing phonology in young children. Clinical Communication Disorders, 1(2), 25-39.
Svensson, A-K. (1998). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur.
Swingley, D. & Aslin, R.N. (2002). Lexikal neighborhoods and the word-form representations of 14-month-olds. Psychological Science, 13(5), 480-484.
Tallal, P. & Piercy, M. (1973) Defects of Non-Verbal Auditory Perception in Children with Developmental Aphasia. Nature(London), 241, 468 - 469.
phonetic alphabet. Cambridge: Cambridge University Press.
Vance, M., Stackhouse, J. & Wells, B. (2005) Speech-production skills in children aged 3-7 years. International Journal of Language Communication Disorders, 40(1), 29-48.
Watson, M. M. (1989). Comparison of three methods for eliciting phonological processes. Perceptual and Motor Skills, 69, 771–778.
Wolk,L. & Meisler,A. (1998). Phonological Assesment: A systematic comparison of conversation and picture namning. Journal of communication disorders, 31, 291-313.
Wood, D. (1998). Hur barn tänker och lär: tänkandets utveckling i ett socialt sammanhang. Lund: Studentlitteratur.
Bilaga 1
Hej föräldrar på förskolan XX!
Vi heter Siri Johansson och Elin Lethagen och går vårt sista år på logopedprogrammet vid Linköpings
universitet. Under våren kommer vi att skriva ett examensarbete. För att bedöma barns språk använder logopeder ofta olika typer av test. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka om formella språkbedömningar av barns tal skiljer sig från deras tal i en leksituation.
För att undersöka detta skulle vi behöva träffa barn med språkstörning i åldern fyra till fem år för att lyssna på deras tal, både genom ett språktest samt i en leksituation. För barnet skulle detta innebära att det en kort stund går ifrån barngruppen till ett avskilt rum på förskolan och träffar oss. En ljudinspelning kommer då att göras där barnen benämner bilder samt utför en lekaktivitet tillsammans med oss. Det här är helt frivilligt och barnen får själva välja om och hur länge de vill vara med. Avbrytande av medverkan kommer inte på något sätt att påverka kontakten med logoped.
Barnens för- och efternamn kommer att förvaras separat och barnen kommer att tilldelas ett kodnummer. För att ytterligare säkerställa att barnens anonymitet bevaras kommer resultaten att presenteras på gruppnivå. Allt material kommer att arkiveras på logopedprogrammet i minst fem år, för att kunna användas i framtida forskning.
Behåll en kopia och lämna en kopia till förskolepersonalen snarast möjligt. Vi kommer sedan att besöka förskolan och träffa de barn vars föräldrar godkänt deltagande .
Ja, mitt barn(förnamn) _______________________________ får delta i studien “Fonologisk bedömning med bildbenämningstest i jämförelse med spontantalsanalys av barn med fonologisk språkstörning och barn med typisk utveckling”.
Han/hon är född_____________________________(år, månad och dag)
Nej, mitt barn __________________________ får inte delta i studien “Fonologisk bedömning med
bildbenämningstest i jämförelse med spontantalsanalys av barn med fonologisk språkstörning och barn med typisk utveckling kring barns tal”.
______________________________________________________________________________ Målsmans underskrift
Namnförtydligande
Om ni har några frågor är ni välkomna att höra av er till oss eller vår handledare. Med vänliga hälsningar,
Siri Johansson & Elin Lethagen Handledare:
Bilaga 2
Hej föräldrar till barn på förskola XX!
Vi heter Siri Johansson och Elin Lethagen och går vårt sista år på logopedprogrammet vid Linköpings
universitet. Under våren kommer vi att skriva ett examensarbete. För att bedöma barns språk använder logopeder ofta olika typer av test. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka om formella språkbedömningar av barns tal skiljer sig från deras tal i en leksituation.
För att kunna utföra studien skulle vi behöva en kontrollgrupp bestående av barn som inte har någon språkstörning. Vi önskar att få träffa barn i åldern tre till fyra år utan någon känd tal- eller språkstörning. För barnet skulle detta innebära att det en kort stund går ifrån barngruppen till ett avskilt rum på förskolan och träffar oss. En ljudinspelning kommer då att göras där barnen benämner bilder samt utför en lekaktivitet tillsammans med oss. Det här är helt frivilligt och barnen får själva välja om och hur länge de vill vara med.
Barnens för- och efternamn kommer att finnas i samtyckesbrevet som kommer att förvaras separat på logopeprogrammet. Barnen kommer att tilldelas ett kodnummer och kodnyckeln kommer att förvaras i
lösenordsskyddade mappar. För att ytterligare säkerställa att barnens anonymitet bevaras kommer resultaten att presenteras på gruppnivå. Allt material kommer att arkiveras på logopedprogrammet i minst fem år, för att kunna användas i framtida forskning.
Vi skulle vara tacksamma om ni ville låta ert barn delta i vår studie. Behåll en kopia och lämna en kopia till förskolepersonalen snarast möjligt. Vi kommer sedan att besöka förskolan och träffa de barn vars föräldrar godkänt deltagande .
Ja, mitt barn(förnamn) _______________________________ får delta i studien “Fonologisk bedömning med bildbenämningstest i jämförelse med spontantalsanalys av barn med fonologisk språkstörning och barn med typisk utveckling”.
Han/hon är född_____________________________(år, månad och dag)
Nej, mitt barn __________________________ får inte delta i studien “Fonologisk bedömning med fonemtest i jämförelse med bildbenämningstest av barn med fonologisk språkstörning och barn med typisk utvecklingkring barns tal”.
______________________________________________________________________________ Målsmans underskrift
Namnförtydligande
Om ni har några frågor är ni välkomna att höra av er till oss eller vår handledare. Med vänliga hälsningar,
Siri Johansson & Elin Lethagen Handledare: