Då denna studie fokuserar på en styrande nivå skulle andra undersökningar som istället fokuserar på hur elevassistenter tolkar och förstå sitt uppdrag kunna ge en kompletterande bild av deras uppdrag.
I dagsläget förs också en debatt kring den för Sverige nya yrkesgruppen lärarassistenter, detta avseende både dess arbetsuppgifter och nytta. Intressant för framtida studier skulle då kunna vara att undersöka och jämföra elevassistentrollen i särskolan med denna yrkesgrupp. Kanske kan en jämförelse vara en framkomlig väg att höja statusen för elevassistenterna att jämföra dessa yrkesgruppers arbetsuppgifter och uppdrag med varandra.
En annan utgångspunkt är att studera i vilken utsträckning arbetsbeskrivningarna följs. Vilket beror på hur det förstås och implementeras. Det eventuella glapp som kan uppstå mellan dessa två ”moment” skulle kunna studeras utifrån exempelvis Michael Lipsky´s teori om Street-level bureaucracy (Lipsky, 2010). Andra arbetsuppgifter såsom att vikariera som lärare förekommer i olika utsträckning, men hur funkar detta när ett sådant blir en varaktig lösning? Idag är ju detta vanligt förekommande i så kallad 1–1 undervisning. Rektors förståelse för elevassisters uppdrag och roll kan också vara av intresse att studera.
Nyligen har en annan assistentgrupp kommit in i skolans värld, lärarassistenten. Detta uppmärksammar också skolans arbetsuppgiftsfördelning. Att kontrastera deras uppdrag gentemot elevassistentens kan också vara av intresse.
6 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER
I denna studie har avsikten varit att åskådliggöra och diskutera vilka diskurser som omger och uttrycks kring elevassistentens uppdrag och roll i några jobbannonser och arbetsbeskrivningar, genom att använda en kritisk diskursanalytisk ansats. Enligt den kritiska diskursanalytiska utgångspunkten, som bygger på en socialkonstruktionistisk idétradition, uppfattats språk som något som är en del av och skapar vår uppfattning av världen. Hur utsnitt av sociala relationer benämns, konstruerar och styr sålunda exempelvis elevassistenters roll och beteenden.
Den första frågeställningen lydelse var: Vilka diskursiva förhållanden och elevassistent- diskurser kan synliggöras i uppdragsbeskrivningar och jobbannonser för särskolans elevassistenter? Denna fråga kan belysas genom att arbetsbeskrivningarnas diskursiva praktik kännetecknades av en auktoritär språkdräkt med flera referenser till styrdokumenten. En annan genomgående tendens i beskrivningarna är en närvaro av en hjälp-och stöddiskurs (se tabell 2), vilket syns genom att eleven konsekvent försätts i en objektposition. I övrigt var arbetsbeskrivningarna mycket olika både till utformning och innehåll. Hos jobbannonsernas diskursiva praktik kunde det skönjas en elevassistentannonsgenre utifrån lagstiftningsriktlinjer och referenser till olika styrdokument. Det var också otydligt vem eller vilka som stod bakom texten. I två av jobbannonserna kunde framförallt en reklamdiskurs, med olika utformningar och betoningar belysas. I den tredje fokuserades istället på elevassistentens personliga lämplighet. Olika benämningar på elevassistenten kunde också konstateras.
Den andra frågeställningen formulerades: Hur kan de identifierade diskursiva relationerna förstås i förhållande till elevassistentens uppdrag och roll? Denna frågeställning behandlar hur denna studies metodologiska ansats utifrån Fairclough´s analysmodell kan peka på eventuella processer i elevassistentdiskursordningen (se tabell 2).
Den heterogenitet som kännetecknande arbetsbeskrivningarnas diskursiva praktik kan innebära att arbetsbeskrivningarnas innehåll är under diskursiv förändring eller förhandling. De huvudstrukturer som omger jobbannonsernas diskursiva praktik kan beskrivas som en del av en hegemonisk elevassistentannonsgenre, där det möjligen på ett övergripande plan kan finnas en diskursiv förhandling mellan en personligt inriktad diskurs och en mer ren reklamdiskurs.
Arbetsbeskrivningarnas textanalys visade att elevassistentlärandediskursen är den dominerande diskursen (se tabell 2), som i stort verka ha en stabil, hegemonisk, position i
arbetsbeskrivningarna. Dock kan det vara så att den utmanas, vilket kan ses genom den diskursiva blandningen i övrigt och främst av en flexibilitetsdiskurs (se tabell 2; jfr Bilaga III). Textanalysen av elevassistentdiskurser i jobbannonserna visade att lärandediskursen förekom i samtliga annonser, och kan därför antas ha en mer hegemonisk position i elevassistentordningen, men att samtidigt omgavs av en mix av olika elevassistentdiskurser, både inom så väl som mellan jobbannonserna, kan tolkas som att det är en aktiv diskursiv förhandling kring elevassistentrollen.
Den tredje och sista frågeställningen behandlar: Vilka specialpedagogiska implikationer kan detta medföra? Otydliga arbetsbeskrivningar kan innebära att elevassisternas roll och uppdrag också görs otydliga för de specialpedagogiska professionerna Den tyngdpunkt på lärandediskursen som framträder relativt tydlig, kan också belysa varför den i det närmaste kan karaktäriseras såsom någon form av hjälplärare. Detta innefattar arbetsuppgifter som normalt sett hanteras av specialpedagogiskt utbildad personal. Vilket inte bara kan medföra risker att inte utveckla viktiga förmågor och akademiska färdigheter, utan även att försvåra för eleven att nå ett aktivt samhällsdeltagande. Vikten av att få förutsättningar för samplanering med och handledning av elevassistenter kan vara ett sätt att överbrygga delar av denna problematik.
Elevassistentens uppdrag och roll är redan idag en nyckelroll, på gott och ont, för många elever, och framgångsfaktorer kan dels vara förståelsen för deras uppdrag och de förutsättningar som ges dem och deras specialpedagogiskt utbildade kolleger, men dels också hur relationen mellan dessa två professioner kan samarbeta och ta tillvara de unika i varje yrkesroll. Med denna studie hoppas jag ha kunnat tillföra något i hur konstruktionen av elevassistenten uttrycks och vad det kan få för vidare specialpedagogiska konsekvenser.
7 REFERENSER
Altheide, D. L. (1987). Ethnographic Content Analysis [Reflektions]. Qualitative Sociology, 10(1), 65-76.
Alvesson, M., & Deetz, S. (2000). Kritisk samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Arbetsförmedlingen. (2019). Vårt uppdrag. Hämtad 2019-09-03 från https://arbetsformedlingen.se/om-oss/var-verksamhet/vart-uppdrag
Ashbaker, B. Y., Young, J. R., & Morgan, J. (2001). Paraeducators: Their Roles in the Instructional Process. 15p. Paper presented at the Annual Meeting of the American Association of Colleges for Teacher Education.
Aspelin, J. (Red.), (2013). Relationell specialpedagogik: i teori och praktik. Kristianstad: Kristianstad University Press.
Assarson, I. (2007). Talet om en skola för alla: pedagogers meningskonstruktion i ett politiskt uppdrag. (Doktorsavhandling, Malmö studies in educational sciences No. 28)
Malmö:Holmbergs. Hämtad från
https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/3417/Avhandling.pdf?sequence=4&isAllow ed=y
Balshaw, M. (2010). Looking for some different answers about teaching assistants. European Journal of Special Needs Education, 25 (4), 337–8.
Blatchford, P., Webster R., & Russell, A. (2012). Challenging the Role and
Deployment of Teaching Assistants in Mainstream Schools: The Impact on Schools (Final Report on the Effective Deployment of Teaching Assistants (EDTA) project. Leading education and social research.) London: Institute of Education.
Bolton, J., & Mayer, M. D. (2008). Promoting the Generalization of Paraprofessional
Discrete Trial Teaching Skills. Focus on Autism and Other Developmental Disabilities, 23(2), 103–111.
Boréus, K., & Bergström, G. (Red.), (2018). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.
Boudreau, J. A. (2011). Paraprofessionals as Educators: Differing Perceptions,
Responsibilities, and Training. (Doctoral Dissertations, College of Professional Studies Northeastern University Northeastern University) Boston. Hämtad från
https://repository.library.northeastern.edu/files/neu:1178/fulltext.pdf
Breton, W. (2010). Special Education Paraprofessionals: Perceptions of Preservice
Preparation, Supervision, and Ongoing Developmental Training. International Journal of Special Education, 25(1), 34-45.
Brock, M. E., & Carter, E. W. (2016). Efficacy of Teachers Training Paraprofessionals to Implement Peer Support Arrangements. Exceptional Children, 82(3), 354–371. doi: 10.1177/0014402915585564
Broer, S. M., Doyle, M. B., & Giangreco, M. F. (2005). Perspectives of students with intellectual disabilities about their experiences with paraprofessional support. Council for Exceptional Children, 71(4), 415–430.
Brown, T. S., & Stanton-Chapman, T. L. (2017). Experiences of paraprofessionals in US preschool special education and general education classrooms. Journal of Research in Special Educational Needs, 17 (1) 18–30. doi: 10.1111/1471-3802.12095
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Cameron, L.C. (2014). An examination of teacher–student interactions in inclusive classrooms: teacher interviews and classroom observations. Journal of Research in Special Educational Needs. 14 (4), 264–273. doi: 10.1111/1471-3802.12021264 Carlbaum, S. (2012). Blir du anställningsbar lille/a vän? Diskursiva konstruktioner av
framtida medborgare i gymnasiereformer 1971 - 2011 (Doktorsavhandling, Statsvetenskapliga institutionen). Umeå universitet, Umeå. Hämtad från
http://umu.divaportal.org/smash/record.jsf?language=sv&pid=diva2%3A525483&dswi d=4372
Carlsson, A. (2019). Att arbeta inkluderande: inkluderande möjligheter som skapar delaktighet för två elever i grundskolan som läser enligt grundsärskolans kursplan (Examensarbete). Kristianstad:fakulteten för lärarutbildning. Hämtad från
Chopra, R. V., Sandoval-Lucero, E., Aragon, L., Bernal, C., Berg de Balderas, H., &Carroll, D. (2004). The paraprofessional role of connector. Remedial and Special Education, 25, 219–231.
Croona. E., Svensson. L. (2011). Elevassistentens yrkesroll i den obligatoriska särskolan (examensarbete) Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-16016
Fairclough, N. (1992). Discourse and social change. Cambridge: Polity.
Fairclough, N. (2003). Analysing discourse: textual analysis for social research. New York: Routledge.
Fairclough, N. (2010). Critical discourse analysis: the critical study of language. Harlow: Longman.
Forsberg, M. (2018). Elevassistentrollen i gymnasiesärskolan (Examensarbete). Kristianstad: Sektionen för lärande och miljö. Hämtad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18312
French, N. K. (2001). Supervising Paraprofessionals - A Survey of Teacher Practices. The Journal of Special Education, 35(1) 41-53.
Frithiof, E. (2012) Särskolan i ljuset av FN-konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I T. Barrow, D. Östlund, D. (Red.), Bildning för alla! En pedagogisk utmaning (s. 135-144). Kristianstad: Kristianstad University Press. Giangreco, M. F., Suter, J. C., & Doyle, M. B. (2010). Paraprofessionals in Inclusive Schools:
A Review of Recent Research. Journal of Educational and Psychological Consultation, 20(1) 41–57. DOI: 10.1080/10474410903535356
Giangreco, M. F., Doyle, M. B., & Suter, J. C. (2012). Constructively Responding to
Requests for Paraprofessionals: We Keep Asking the Wrong Questions. Remedial and Special Education, 33(6), 362–373.
Hemmingsson, H., Borell, L., & Gustavsson, A. (2003). Participation in School: School Assistants Creating Opportunities and Obstacles for Pupils with Disabilities. Occupation, Participation and Health, 23(3), 88–98.
Hughes., M. T., & Valle-Riestra. D. M. (2008). Responsibilities, preparedness, and job satisfaction of paraprofessionals: working with young children with disabilities. International Journal of Early Years Education. 16(2), 163-173.
Lipsky, M. (2010). Street-level bureaucracy: dilemmas of the individual in public services. New York: Russell Sage Foundation.
McGrath, M. Z., Johns, H. B., Mathur, R. S. (2010). Empowered or Overpowered? Strategies for Working Effectively with paraprofessionals. Beyond Behavior, 19(2), 2-6
Nilsson, E. (2009). Elevassistentens kompetens för elevens behov: en kvalitativ studie om några rektorers och pedagogers syn på elevassistentens yrkesroll. (Examensarbete). Kristianstad: Sektionen för lärarutbildning/Specialpedagogutbildningen. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4977
Patterson, K. B. (2006). Roles and Responsibilities of Paraprofessionals: In Their Own Words. TEACHING Exceptional Children Plus. 2(5), 13.
Persson, A. (1996). Fängelse, marknad, fria studier: skolans institutionella ansikten och utvecklingstendenser. Socialvetenskaplig tidskrift, 3 (4), 271–286.
Prop. 1988/89:4 Regeringens proposition om skolans utveckling och styrning. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-skolans- utveckling-och-styrning_GC034
Repstad, P. (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
SFS 1982:80. Lag om anställningsskydd. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet ARM. SFS 1984:819. Förordningen om statliga platsanmälningar. Stockholm: Finansdepartementet
ESA.
SFS 1993: 100. Examensförordning för specialpedagogexamen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 1994:373. Anställningsförordning. Stockholm: Finansdepartementet ESA. SFS 2008:962. Lag om valfrihetssystem. Stockholm: Finansdepartementet OU. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2011:186. Examensförordning för speciallärarexamen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2017:1111. Examensförordning för speciallärarexamen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2009). Kunskapsbedömning i särskolan och särvux – ett stödmaterial för samtal och verksamhetsutveckling, Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2010). Läroplan för grundsärskolan. Hämtat: 2019-01-01 från
https://www.skolverket.se/undervisning/grundsarskolan/laroplan-och-kursplaner-for- grundsarskolan/laroplan-lsar11-for-grundsarskolan
Skolverket (2013). Läroplan för gymnasiesärskolan 2013. Hämtad från https://www.skolverket.se/publikationer?id=3068
Skolverket (2019a). Gymnasieprogrammen. Hämtad 2019-01-01 från
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen- i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen
Skolverket (2019b). Gymnasieinfo. Hämtad 2019-03-16 från http://www.gymnasieinfo.se/yrke/600
Skolverket (2019c). Elevens rättigheter. Hämtad 2019-03-16 från https://www.skolverket.se/for-dig-som-ar.../elev-eller-foralder/elevers-rattigheter/ratt- att-fa-hjalp-i-skolan
Socialdepartementet (2008). FN:s konvention om rättigheter för personer med funk-
tionsnedsättning. Stockholm: Fritzes. Hämtad 2017-05-25 från https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2015/06/konvention-om-rattigheter- for-personer-med-funktionsnedsattning/
SOU 1998:66. Funkis - funktionshindrade elever i skolan. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.
Specialpedagogik (2017). Ensamt i bristyrke Hämtad 2019-03-16 från https://specialpedagogik.se/ensamt-i-bristyrke/.
Stefansson, I. (2011). Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan. (Doktorsavhandling, Karlstad University Studies 2011:18). Karlstad: Universitetstryckeriet, Karlstad. Hämtad från http://kau.diva-
Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Svenska
Unescorådet. Hämtad från
http://www.unesco.se/wpcontent/uploads/2013/08/Salamanca-deklarationen1.pdf Teun A. van. D. (2003). The Discourse-Knowledge Interface [85-109] i Weiss, Gilbert &
Wodak, Ruth (Red.), Critical discourse analysis: theory and interdisciplinarity. Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Tews, L., & Lupart, J. (2008). Students with Disabilities’ Perspectives of the Role and Impact of Paraprofessionals in Inclusive Education Settings. Journal of Policy and Practice in Intellectual Disabilities, 5(1), 39-46.
UNICEF (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige. Hämtad från https://unicefbutiken.se/produkt/barnkonventionen/ U.S. Department of Education (2002). No Child Left Behind: A Desktop Reference,
Washington: Office of Elementary and Secondary Education.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Hämtad från
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Hämtad från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf
Webster, R., Blatchford, P., & Russell, A. (2013). Challenging and changing how schools use teaching assistants: findings from the Effective Deployment of Teaching Assistants project, School Leadership & Management: Formerly School Organisation, 33(1), 78- 96.
Wellros, S. (1998). Språk, kultur och social identitet. Lund: Studentlitteratur.
Winther, J. M., & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Östlund, D. (2012). Deltagandets kontextuella villkor: fem träningsskoleklassers pedagogiska praktik (Doktorsavhandling, Malmö Studies in Educational Sciences No. 67) Malmö: Service Point Holmbergs. Hämtad från http://muep.mau.se/handle/2043/14443
Östlund, D., & Thimgren, P. (2015). Stödjande strukturer och aktiviteter. I Från idé till praxis: vägar till inkluderande lärmiljöer i tolv svenska kommuner (s. 111–123). Stockholm: Ifokus. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-14613
Östlund, D. (2017). Elevassistenter: En möjlighet eller ett hinder för elevers inkludering och deltagande. Specialpedagogik, 37(3/4), 106-117.