För att säkerhetsställa de samband som har kommit fram i denna studie vore det intressant att genomföra planerade mätningar och sammanställa längre tidsserier av metallhalter i Göta älv
30
korrelerat mot nederbörd och vattenföring. Det vore även intressant att mäta och utvärdera halter av fler organiska föroreningar vid mätstationer längs med älven och hur det kan komma att påverka vattenkvaliteten vid ett förändrat klimat.
Ett annat alternativ till en kompletterande analys är att försöka uppskatta masstransporten av olika metaller för att se om de ackumuleras eller späds ut.
31
7 Slutsats
Analyser och en utvärdering av samband mellan föroreningsspridning i ytvatten i förhållande till nederbörd och vattenflöde har utförts i ett fallstudieområde avgränsat en urban miljö kring till Göta älv. Resultaten konstaterar svårighet i att identifiera och hitta samband mellan vattenföring och metallhalter, både för reglerat och oreglerat flöde. Fler faktorer måste tas i beaktande när flödet är reglerat för att kunna hitta samband. Däremot upptäcktes fler, om ändå något svaga icke linjära samband mellan ackumulerad nederbörd och uppmätta halter av krom, nickel och kobolt (RS=0,72, RS=0,59 och RS=051). För turbiditet identifierades svaga samband mellan både oreglerad vattenföring och nederbörd. Resultaten stärker delvis hypotesen om ett samband mellan metallhalter i ytvatten och nederbördsmängder under vissa tidsperioder. Det beror sannolikt på förhöjda grundvattennivåer, ökad ytavrinning och ökade vattenflöden som lakar ur marken som innehåller dessa metaller.
Vattenkvaliteten förändras något ju längre ned i avrinningsområdet som Göta älv rinner men det är väldigt små skillnader i metallhalter mätstationerna emellan. För att upptäcka och identifiera tydligare samband behövs en längre tidsperiod av analysdata samt planerade mätningar för att täcka in och återspegla förändringar i nederbördsmängd och variationer i vattenföringen.
32
8 Tackord
Jag vill rikta ett stort tack till SGI som har gjort det möjligt att genomföra det här examensarbetet. Ett speciellt tack till min handledare Gunnel Göransson som har gett mig värdefulla kommentarer och ledning under arbetets gång. Tack till min biträdande handledare på SGI, Paul Frogner-Kockumsom har granskat min uppsats och gett feedback på min text. Jag vill även tacka Marie Haeger-Eugensson (Göteborgs Universitet) som var med på introduktionsmötet och i början av projektet och till Mats Öberg (SGI) som hjälpt mig med kartunderlag.
Tack till min handledare Roger Herbert på Institutionen för Geovetenskaper för betydande kommentarer och diskussioner som hjälpt mig i rätt riktning. Jag vill också tacka Olof Bergstedt och Henrik Rydberg på Kretslopp och vatten, Göteborgs stad för att jag har fått ta del av insamlad data.
Tack till SMHI och SLU som har öppna databaser, vilket har underlättat tillgången till analysdata.
Slutligen vill jag tacka min familj och vänner som har stöttat mig under det här arbetet.
33
9 Referenser
Andersson, R. (2009). Dagvatten, ökad kunskap och förståelse för dagvattnet som ett miljöproblem.
Länsstyrelsen i Västmanland Län, Miljöenheten. Länsstyrelsens rapportserie (Rapport 2009:22).
Appelo, C. A. J. & Postma, D. (2005). Geochemistry, Groundwater and pollution. 2 ed. Leiden:
Balkema.
Astaraie-Imani, M., Kapelan, Z., Fu, G. & Butler, D. (2012). Assessing the combined effects of urbanisation and climate change on the riverwater quality in an integrated urban wastewater system in the UK. Journal of Environmental Management, 112, s.1-9.
Baborowski, M., von Tümpling, jr, W. & Fries, K. (2004). Behaviour of suspended particulate material (SMP) and selected trace metals during the 2002 summer flood in the River Elbe (Germany) at Magdeburg monitoring station. Hydrology and Earth System Sciences, 8 (2), s. 135-150.
Berglöv, G., Asp, M., Bergreen-Clausen, S., Björck, E., Axen Mårtensson, J., Nylén, L., Ohlsson, A., Persson, H & Sjökvist, E. (2015). Framtidsklimat i Västra Götalands län – enligt RCP-scenarier.
SMHI (Klimatologi Nr. 24).
Boehlert, B., Strzepek, K. M., Chapra, S. C., Fant, C., Gebretsadik, Y., Lickley, M., Swanson, R., McCluskey, A., Neumann, J. E., & Martinich, J. (2015). Climate change impacts and greenhouse gas mitigation effects on U.S. water quality. Journal of Advances in Modeling Earth Systems, 7, s. 1326-1338.
Borradile, G. (2003). Statistics of Earth Science Data. Berlin: Springer-Verlag.
Bradley, S. B. (1984). Flood effects on the transport of heavy metals. International Journal of Environmental Studies, 22(3-4), s. 225-230.
Boyacioglu, H. & Boyacioglu, H. (2010). Detection of Seasonal Variations in Surface Water Quality Using Discriminant Analysis. Environmental Monitoring and Assessment, 162, s. 15–20.
Djodjic, F., Hellgren, S., Futter, M., & Brandt, M. (2012). Suspenderat material- transport och betydelsen för andra vattenkvalitetsparametrar. Norrköping: SMHI (SMED Rapport Nr 102 2012).
Duh, J-D., Shandas, V., Chang, H., George, L. A. (2008). Rates of urbanisation and the resilience of air and water quality. Science of the total Environment, 400, s. 238-256.
Ekelund, N. (2007). Effekter på förorenad mark vid ett förändrat klimat. Stockholm: Stockholms stad (Rapport mars 2007).
Grip, H. & Rodhe, A. (1994). Vattnets väg från regn till bäck. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Göransson, G., Larson, M. & Bendz, D. (2013). Variation in Turbidity with Precipitation and Flow in a Regulated River System - River Göta Älv, SW Sweden. Hydrology and Earth System Sciences, 17, s. 2529–42.
Göta älvs vattenvårdsförbund (2005). Fakta om Göta älv. En beskrivning av Göta älv och dess omgivning 2005. Göteborg: Göta älvs vattenvårdsförbund.
Hultgren, J., Lejontand, A. & Karlsson, S (2014). Klimateffekter och riskklassning av förorenade områden – en pilotstudie om klimateffekternas påverkan på förorenade områden. Linköping:
Länsstyrelsen Östergötland (Rapport Nr 2014:6).
IPCC (2014). Climate Change 2014: Synthesis Report. Contribution of Working Groups I, II and III to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Core Writing Team, R,K, Pachauri and L.A. Meyer (eds,)], Geneve: IPCC.
34
Johansson, K. & Skrapste, A. (2003). Miljögifter i och kring Göta älv. Göteborg: Länsstyrelsen Västra Götalands län (Rapport 2003:57).
Länsstyrelsen Östergötland (2014). Klimateffekter och riskklassning av förorenade områden – en pilotstudie om klimateffekternas påverkan på förorenade områden. (Rapport Nr 2014:6).
Mariestads kommun (2004). Miljöpåverkan från dagvatten. Miljökontoret Mariestad (Dnr 2003.74).
Naturvårdsverket (2008). Förslag till gränsvärden till särskilda förorenade ämnen. Naturvårdsverkets förlag. (Rapport Nr 5799).
Naturvårdsverket (1999). Metodik för inventering av Förorenade områden. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Stockholm: Naturvårdsverkets förlag (Rapport Nr 4918).
Naturvårdsverket (2016a). De svenska miljömålen – en introduktion. Stockholm: Naturvårdsverket.
[Broschyr] Tillgänglig: http://www.miljomal.se/Global/24_las_mer/broschyrer/2016/de-svenska-miljomalen.pdf [2016-08-06]
Nilsson, G., Rosqvist, H., Andersson-Sköld, Y., Starzec, P. & Norrman, J. (2005).
Föroreningsspridning underlag för handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid förändrat klimat. Linköping: SGI (Rapport Nr 1-0502-0100).
Persson, G., Andreasson, J., Eklund D., Hallberg, K., Nerheim, S., Sjökvist, E., Wern, L. & Åström, S.
(2011). Klimatanalys för Västra Götalands län. SMHI (Rapport Nr 2011-45).
Sangel de Oliviera, B. S. & Cavalcanti de Cunha, A. (2014). Correlation between water quality and precipitation variability in the Southern state of Amapá. Ambiente & Agua- An Interdisciplinary Journal of Applied Science, vol. 9, nr 2, s 261-275
Shaw, E. M, Beven, K. J., Chappel N. A., & Lamb, R. (2011). Hydrology in practice. 4 ed. Abingdon, Oxon: Spon Press.
Sylvén, L. (2004). Föroreningar som riskerar att hamna i dagvatten. Mariestads kommun:
Miljökontoret (Rapport Dnr: 2003:74).
van Vliet, M. T. H. & Zwolsman, J. J. G. (2008). Impact of summer droughts on the water quality of the Meuse river. Journal of Hydrology, 355, s. 1-17.
Wik, N-G., Lundqvist, I., Selinus, O., Sivhed, U., Sundberg, A. & Wikström A. (2002). Malmer, industriella mineraler och bergarter i Västra Götalands län, inklusive kommunerna Habo och Mullsjö.
Sveriges Geologiska Undersökning (Rapporter och meddelanden 108).
Åström, S. Nerheim, S. & Andersson, M. (2011). Uppdaterad klimatanalys av havsvattenstånd i Västra Götalands län. SMHI (Rapport Nr 2011-45).
Internetkällor
Ale Kommun (2015). Sanering utmed Göta älv. Tillgänglig: http://ale.se/bygga-bo--miljo/miljo/fororenad-mark/sanering-utmed-gota-alv.html [2016-04-09]
de Smith, D. M. J. (2015). Statistical Analysis Handbook. Tillgänglig:
http://www.statsref.com/HTML/index.html [2016-07-29]
Naturvårdverket (2016b). Metaller som miljögift. Tillgänglig: http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Miljogifter/Metaller/ [2016-05-09]
Naturvårdsverket (2016c). Utsläpp av metaller. Tillgänglig:
http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/Utslapp-till-vatten/Dataunderlag/Utslapp-av-metaller/ [2016-08-02]
35 Naturvårdsverket (2015). Miljökvalitetsmålen. Tillgänglig:
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsmalen/
[2016-05-12]
Naturvårdsverket (2014). Organiska miljögifter. Tillgänglig: http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Miljogifter/Organiska-miljogifter/ [2016-08-02]
Permanent Service for Mean Sea Level (2016). Tillgänglig: http://www.psmsl.org/ [2016-08-04]
SLU (2015). Datavärdskap för sjöar och vattendrag. Tillgänglig: http://www.slu.se/vatten-miljo/DV-vatten [2016-03-02]
SMHI (2016). Meteorologiska observationer. Tillgänglig: http://opendata-download-metobs.smhi.se/explore/ [2016-08-04]
SMHI (2015). Vad betyder +2 C grader global temperaturökning för Sveriges klimat? Tillgänglig:
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/vad-betyder-2-c-global-temperaturokning-for-sveriges-klimat-1.92072 [2016-04-19]
SMHI (2014a). Hur beräknas normalvärden? Tillgänglig:
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/hur-beraknas-normalvarden-1.4087 [2016-08-02]
SMHI (2014b). Vattenwebb. Tillgänglig: http://vattenwebb.smhi.se/ [2016-03-20]
Svenskt Vatten (2016). Råvatten – källan till dricksvatten. Tillgänglig:
http://www.svensktvatten.se/vattentjanster/dricksvatten/ravatten/ [2016-05-02]
VISS – Vatteninformationssystem Sverige (2016). Göta älv huvudfåra – åtgärdsområde. Tillgänglig:
http://www.viss.lansstyrelsen.se/areastatisticsform.aspx?area=8,496 [2016-05-12]
36