Framtida studier - Kommunikation hos respiratorvårdade patienter : Upplevelser hos patient och

Resultatet som framkom genom CA, patientens svar på frågor om kommunikativa förmågor och vårdpersonalens svar på frågeformuläret visar på ett stort behov av förbättrade kommunikationsmöjligheter. Det är önskvärt att utvärdera röstgeneratorn som hjälpmedel på fler patienter, i mer omfattande studier under längre tid. Det är även önskvärt att i större skala utvärdera vårdpersonals och patienters upplevelser av kommunikation samt deras åsikter om hjälpmedlet Servox.

Referenser

Adler, J.J., Zeides, J. (1986). Evaluation of the Electrolarynx in the Short-Term Hospital Setting. Chest. 89(3), 407-409.

Beeke, S., Maxim, J.,Wilkinson, R. (2007). Using Conversation Analysis to Assess and Treat People with Aphasia. I: Seminars in Speech and Language, 2(28), 136-145.

Benner, P., Hooper-Kyriakidis, P., Stannard, D. (1999). Critical wisdom and interventions in

critical care- a thinking in action approach. Philadelphia: W.B. Saunders Company.

Bergbom-Engberg, I. (1989). Patients’ experiences of respirator treatment- A retrospective

study of the influence of medical and nursing care factors on recall, experience of discomforts, and feelings of security or insecurity. (Akademisk avhandling.). Göteborg: Sahlgrenska sjukhuset.

Bergbom-Engberg, I., Haljamäe, H. (1993). The communication process with ventilator patients in the ICU as perceived by the nursing staff. Intensive and critical care nursing, 9, 40-47.

Beukelman, D.R., Mirenda, P. (2005). Augmentative & Alternative Communication-

supporting children & adults with complex communication needs. 3rd edition. Paul H.

Brookes Publishing Co: Maryland, USA.

Carroll, S.M. (2007). Silent, Slow Lifeworld: The Communication Experience of Nonvocal Ventilated Patients. Qualitative Health Research, 17(9), 1165-1177.

Casbolt, S. (2002). Communicating with the ventilated patient- a literature review. Nursing in

critical care. 7(4), 198-202.

Dybwik, K. (1997). Respiratorbehandling. (L. Ahlström, övers.). Stockholm: Universitetsförlaget. (Originalarbete publicerat 1997).

Granberg, A., Bergbom Engberg, I. & Lundberg, D. (1998). Patients´experience of being critically ill or severly injured and cared for in an intensive care unit in relation to the ICU syndrome. Part 1. Intensive and Critical Care Nursing, 14, 294-307.

Granberg-Axell, A., Bergbom, I., Lundberg, D. (2001). Clinical signs of ICU syndrome/delirium: an observational study. Intensive and Critical Care Nursing, 17, 72-93. Granberg-Axell, A., Malmros, C., Bergbom, I Lundberg (2002). Intensive care syndrome/delirium is associated with anemia, drug therapy and duration of ventilation treatment. Acta Anaesthesiologica Scandinavica, 46, 726-731.

Hafsteindóttir, T.B. (1996). Patient’s experiences of communication during the respirator treatment period. Intensive and critical care nursing, 12, 261-271.

Hall, D. S. (1996). Interactions Between Nurses And Patients on Ventilators. American

Happ, M.B., Tuite, P., Dobbin, K., DiWirgilio-Thomas, D. & Kitutu, J. (2004). Communication Ability, Method, and Content among Nonspeaking Nonsurviving Patients Treated With Mechanical Ventilation in the Intensive Care Unit. American Journal of Critical

Care Nursing, 13(3), 210-220.

Hess, D. (2005). Facilitating Speech in the Patient With a Tracheostomy. Respiratory Care,

50(4), 519-525.

Hoit,J., Shea, S., Banzett, R (1994). Speech Production During Mechanical Ventilation in Tracheostomized Individuals. Journal of Speech and Hearing Research, 37, 53-63.

Hutchby, I., Wooffitt, R., (2008). Conversation analysis. Cambridge and Oxford: Polity Press and Blackwell publishers Ltd.

Johnson, P., St John, W., Moyle, W. (2006). Long-term mechanical ventilation in a critical care unit: existing in an uneveryday world. Journal of Advanced Nursing, 53(5), 551-558. Karlsson, Y., Berg, S. (1996). Samtal via dator inom intensivvården. Läkartidningen, 93(25), 2428-2430.

Laakso, K., Hartelius, L., & Idvall, M. (2009). Ventilator-Supported Communication: A Case Study of Patient and Staff Experiences. Journal of Medical Speech-Language Pathology,

17(4), 153-164.

Laakso, K., Markström, A. & Hartelius, L. (2009). Communication and quality of life in individuals receiving home mechanical ventilation. International Journal of Therapy and

Rehabilitation, 16(12), 648-658.

Leathart, A.J. (1994). Communication and Socialisation (1). An exploratory study and explanation for nurse-patient communication in an ITU. Intensive and Critical Care Nursing,

10, 93-104.

Lohmeier, H.L., Hoit, J.D (2003). Ventilator- Supported Communication: A Survey of Ventilator Users. Journal of Medical Speech-Language Pathology, 11(1), 61-72.

Millar, B., Burnard, P. (1994). Critical Care Nursing. London: Ballière Tindall.

Moesmand, A-M., Kjøllesdal, A. (1998). Å vaere akutt kritisk syk. Oslo: Universitetsforlaget. Nellgård, P. (2005). Luftvägshantering Intubation och trakeotomi. I Larsson, A., Rubertsson, S. (red.) Intensivvård. Stockholm: Liber.

Newmarch, C. (2006). Caring for the mechanically ventilated patient: part one. Nursing

Standard, 20(17), 55-64.

Norrby, C. (2004). Samtalsanalys. Så gör vi när vi pratar med varandra. Lund: Studentlitteratur.

Patak, L., Gawlinski, A., Fung, I., Doering, L., & Berg, J. (2004). Patients´ reports of health care practitioner interventions that are related to communication during mechanical ventilation. Heart & Lung, 33, 308-321.

Pennock, B. E., Crawshaw, L., Maher, T., Price, T., & Caplan, P. D. (1994). Distressful events in the ICU as perceived by patients recovering from coronary artery bypass surgery.

Heart & Lung, 23, 323-327.

Sacks, H. (1992). Harvey Sacks Lectures on Conversation Vol. I-II (red: G. Jefferson) Oxford: Blackwell publishing.

Schegloff, E. (1992). Repair after Next Turn: The Last Structurally Provided Defense of Intersubjectivity in Conversation. The American Journal of Sociology, 97(5), 1295-1345. Schegloff, E. (2000). When Others Initiate Repair. Applied Linguistics, 21(2), 205-243. Selin- Törnqvist, M. (1998). I behov av intensiv omvårdnad. Stockholm: Natur och Kultur. Servox Produktkatalog (2008). Troisdorf: Servona GmbH Hämtad 2010-02-28 15:23 från: http://www.mainmed.com.au/Servox%20Catalog%202008_gb1.pdf

Stovsky, B., Rudy E. & Dragonette, P. (1988). Caring for ventilated patients: comparison of two types of communication methods used after cardiac surgery with patients with

endotracheal tubes. Heart & Lung, 17(3), 281-289.

Summers, J. (1973). The use of the electrolarynx in patients with temporary tracheostomies.

Journal of Speech and Hearing Disorders, 38, 335-338.

Tannen, D. (1987). Repetition in Conversation: Toward a Poetics of Talk. Language, 63(3), 574-605.

Van Rompaey, B., Elseviers, M., Schuurmans, M., Shortridge-Baggett, L., Truijen, S. & Bossaert, L. (2009). Risk factors for delirium in intensive care patients: a prospective cohort study. Critical Care, 13(4), 160-171.

Wang, K., Zhang, B., Li, C. & Wang, C. (2008). Qualitative analysis of patients´ intensive care experience during mechanical ventilation. Journal of Clinical Nursing, 18, 183-190. Wojnicki-Johansson, G. (2001). Communication between nurse and patient during ventilator treatment: patient reports and RN evaluations. Intensive and Critical Care Nursing, 17, 29-39. Öqvist, J. (2005). När man talar om trollen: personreferens i svenskt samtalsspråk. (Akademisk avhandling.). Linköpings Universitet.

Bilaga 1: Frågor till patient

Fundera på hur du upplever kommunikationen just nu när du vårdas med respirator.

1. Kan du påkalla uppmärksamhet? 2. Kan du förmedla det du vill? 3. Kan du ställa frågor?

4. Kan du svara på frågor?

5. Kan du ta initiativ till kommunikation? 6. Kan du berätta hur du mår?

7. Kan du få fram önskemål?

8. Fungerar kommunikationen mellan dig och dina anhöriga? 9. Fungerar kommunikationen mellan dig och personalen? 10. Upplever du din kommunikation som ett problem?

Bilaga 2: Transkriptionsnyckel

(Öqvist, 2005)

Symbol Betydelse

[ Anger att överlappande tal börjar ] Anger att överlappande tal slutar

= (1) Visar att samma yttrande sträcker sig över flera transkriptionsrader

= (2) Visar att två yttranden fälls utan skönjbar tystnad emellan dem (’latching’)

(0.3) En paus, mätt i tiondels sekunder (.) En mikropaus, kortare än 0,2 sekunder . Fallande intonation

? Stigande intonation , Jämn intonation

¿ Svagt stigande intonation

: Förlängning av ljudet som föregår det/dem allså- Ett tvärt avbrott i talflödet

samtal Betonad stavelse

jo: Fallande grundton i förlängt ljud ja: Stigande grundton i förlängt ljud

NEJ Hög ljudstyrka jämfört med det omgivande talet +nej+ Hög ljudstyrka jämfört med det omgivande talet °nä° Låg ljudstyrka jämfört med det omgivande talet

↑ Höjd grundton

↓ Sänkt grundton

> < Det inramade talet har ett snabbare tempo än det omgivande talet

< > Det inramade har ett långsammare tempo än det omgivande talet

< Det följande talet rivstartar (”inrusning”) hh .hh Hörbar utandning respektive inandning

((tuggar )) Markerar transkriberarens kommentar till eller beskrivning av något i samtalet

(sällan) Anger att tolkningen är osäker, men att detta är den troligaste möjligheten

( ) Anger att något yttras men att det inte går att tolka (dra)/(va) Anger alternativa tolkningar

Bilaga 3: Frågeformulär till vårdpersonal

Under våren genomförs en kommunikationsstudie på er avdelning. Studien handlar om kommunikation med respiratorvårdade, trakeotomerade patienter. Dina åsikter om denna kommunikation är mycket värdefulla. Dina svar är anonyma! (Ifyllt frågeformulär lämnas i N.N:s fack på expeditionen)

Hur länge har du arbetat inom intensivvård?

___________________________________________________________________________ Vad är din yrkesroll? (exempelvis sjuksköterska)

___________________________________________________________________________ Hur upplever du kommunikationen med respiratorvårdade, trakeotomerade patienter?

___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ Hur gör du när du kommunicerar med dessa patienter? (exempel kan vara läppavläsning, ställa ja- och nej-frågor, tolka patientens gester och miner)

___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ Använder du något/några hjälpmedel när du kommunicerar med patienterna? (såsom

bokstavstavla, penna och papper eller liknande)

Tycker du att förutsättningarna för kommunikation med respiratorvårdade, trakeotomerade patienter skulle kunna utvecklas? Hur?

39 ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ Övriga tankar: ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ Tack för din medverkan!

Vid frågor kontakta gärna logopedstudenterna:

Hanna Evers xxx@student.liu.se Tel: Emma Barrner xxx@student.liu.se Tel:

Bilaga 4: Information till vårdpersonal

Logopeder arbetar bland annat med att förbättra möjligheterna till kommunikation för personer i alla åldrar som av olika anledningar är begränsade i sin talförmåga. Vi är två studenter, Emma Barrner och Hanna Evers som studerar på Logopedprogrammet vid Hälsouniversitetet i Linköping. Genom vårt examensarbete vill vi undersöka kommunikationsmöjligheter hos respiratorvårdade personer. Handledare är Christina Samuelsson, Legitimerad logoped och universitetslektor vid Hälsouniversitetet i Linköping samt Sören Berg, Universitetssjukhuset Linköping.

Personal kan uppleva en frustration över att kommunicera med en respiratorvårdad patient. Vi hoppas att denna studie i sin förlängning ska kunna förbättra möjligheterna till kommunikation för personer som vårdas med respirator.

Medverkan i studien är helt frivillig. Du kommer att bli inspelad med ljud- och videoupptagning i några situationer där kommunikation sker tillsammans med en respiratorvårdad person. Det inspelade materialet kommer sedan att nedtecknas och analyseras. Patienten kommer att få pröva rösthjälpmedlet Servox, som ger en konstgjord röstkälla när den hålls mot halsen.

Resultatet av studien redovisas i form av en uppsats och vid ett seminarium på logopedprogrammet. Resultatet presenteras på ett sådant sätt att din anonymitet bevaras. Det inspelade materialet kommer endast användas i forskningssammanhang. Du kan meddela oss om du vill att någon del av materialet inte ska analyseras. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande i studien.

Jag har läst igenom ovanstående information och vill gärna delta i studien.

Underskrift ________________________

Namnförtydligande ________________________

Datum ________________________

Vid frågor kontakta:

Emma Barrner Hanna Evers

e-post: xxx@student.liu.se e-post: xxx@student.liu.se

Tel: Tel:

Sören Berg Christina Samuelsson

Bilaga 5: Information till patient

Personer som vårdas med respirator upplever ofta en frustration över kommunikationssituationen. Vi hoppas att denna studie i sin förlängning ska kunna förbättra möjligheterna till kommunikation för personer som vårdas med respirator.

Medverkan i studien är helt frivillig och innebär inga medicinska ingrepp eller läkemedel. Du kommer att bli inspelad med videoupptagning i några situationer där kommunikation sker med personal. Det inspelade materialet kommer sedan att nedtecknas och analyseras. Du kommer att få pröva rösthjälpmedlet Servox, som ger en konstgjord röstkälla när den hålls mot halsen.

Resultatet av studien redovisas i form av en uppsats och vid ett seminarium på logopedprogrammet. Resultatet presenteras på ett sådant sätt att din anonymitet bevaras. Det inspelade materialet kommer endast att användas i forskningssammanhang. Du kan meddela oss om du vill att någon del av materialet inte ska analyseras. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande i studien.