• No results found

Fokuset på en entreprenörsgrupp öppnar upp möjligheter att jämföra entreprenörsgruppen “kulturentreprenörer” med andra entreprenörsgrupper verksamma inom andra branscher, så som idrott, restaurang, it osv. Gruppen skulle också kunna brytas ner från branschgrupper till mindre grupper på yrkesnivå, entreprenörer verksamma inom film, reklam, utbildning, dans osv. Jämförelsen skulle då kunna ligga i de två forskningsfrågorna, personligt varumärke och nätverkets struktur. Liknar de personliga varumärkena de andra entreprenörernas? Vilka entreprenörer i så fall?

De flesta av kulturentreprenörerna sitter med i referensgrupper och styrelser. I framtida forskning kan styrelsemedlemmar vara urvalet av studieobjekt. Undersökningen kan undersöka samma område som detta - nätverksanalys, av värdeutbyte och karaktär. Man skulle även kunna göra analyser på var beslut fattas och vilken makt denna typ av grupper besitter.

Per definition så är ett personligt varumärke, det som finns i en uppfattning av en annan person. Därför skulle det personliga varumärket som kulturentreprenören själv beskriver i undersökningen jämföras med andra personers uppfattningar i nätverket .

För att öka förståelsen för hur entreprenörers nätverk karakteriseras skulle man kunna jämföra kulturentreprenörernas nätvek med en annan entreprenörgrupps nätverk, exempelvis de verksamma inom idrott.

För andra regioner skulle det vara intressant att göra en likadan studie för att jämföra med variation och storlekar på nätverk. En förutsättning är att de kan ta fram en liknande lista så som KKNs- nätverkslista.

8 Källförteckning

Aaker, D. (1996). Building strong brands. New York: The Free Press.

Aldrich, H., & Zimmer, C. (1986). Entrepreneurship through social networks. Art and Science of Entrepreneurship , Ballinger Publishing Company.

Alvesson, M., & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion – vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod.

Bager-Sjögren, L., & Kolmodin, A. (2009). Kulturnäringar i svensk statistik. Östersund: Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser.

Bhaskar, R. (1998). The Possibility of Naturalism. Loundon: Routledge.

Borell, K., & Johansson, R. (1996). Samhället som nätverk. Lund: Studentlitteratur, Lund.

Bourdieu, P. (1986). The Forms of Capital. i J. G. Richardsson, Handbook of theory and research for the sociology of education (ss. 241-258). New York: Greenwood.

Burt, R. (1992). Structural Holes. Cambridge: Harvard University Press.

Burt, R. (1992). The Social Structure of Competition, in Networks and organizations – structure, form and action. Boston: ed. by Nohira, N. & Eccles, R.G., Harvard Business School Press.

Castells, M. (1999). Informationsåldern: Ekonomi, samhälle och kultur. Band 1 Nätverkssamhällets framväxt. Göteborg: Daidalos.

Denscombe, M. (2003). The good research guide: for small-scale social research projects 2nd edt. Maidenhead: Open University Press.

Edvardsson, B., & Lindeby, D. (den 21 Januari 2010). Kulturella och kreativa näringar utvecklar. nwt - Nya Wermlands-Tidningen .

Flisbäck, M. (2006). Att lära sig konstens regler. Göteborg: Department of Sociology, Göteborg University.

Freeman, L. C. (2004). The Development of Social Network Analysis. Vancouver: Empirical Press. Gad, T. (2000). 4-D Branding: Cracking the Corporate Code of the Network Economy. Stockholm: Bookhouse Publishing.

Gad, T., & Rosencreutz, A. (2002). Managing Brand Me - how to build your personal brand. Edinburgh: Pearson Education Limited.

Generator. (2010). Om Generator: Generator. Hämtat från Generator: http://www.upplevelseindustrin.se/om_upplevelseindustrin den 3 Maj 2010

Granovetter, M. (1973). The strength of weak ties. American Journal of Sociology , Vol 78, No 6, s. 1360-80.

Hearn, A. (2008). Meat, Mask, Burden: Probing the contours of the branded `self. Journal of Consumer Culture , 197-217.

Johannisson, B. (2006). Entreprenörskapets väsen. Lund: Studentlitteratur i Lund.

Kapferer, J. (2008). The new strategic brand management. London: Kogan Page Limited. Knoke, D. (2008). Social netwok analysis, 2nd edition. London: SAGE.

Kulturrådet. (den 15 Maj 2008). Publikationer: Kulturrådet. Hämtat från Kulturrådet:

http://www.kulturradet.se/Documents/publikationer/2008/entreprenorskap.pdf den 14 Mars 2010 Lewis, P., Saunders, M., & Thornhill, A. (2007). Research methods for business students, 4th edt. Harlow: Pearson Education Limited.

McNally, D., & Speak, K. D. (2002). Be Your Own Brand - A Breakthrough Formula For Standing Out From The Crowd. San Francisco, CA: Berett-Koehler.

Mitchell, J. (1969). The concept and use of social networks. Social Networks in Urban Situations , 1- 50.

Nationalencyklopedin. (2010). Nationalencyklopedin. Hämtat från http://www.ne.se/entrepren%C3%B6r den 14 Mars 2010

Nielsén, T. (2006). FUNK-en tillväxtmodell för upplevelseindustrin. Stockholm: KK-stiftelsen. Nilsson, S. (2008). Var finns kreativiteten? Exemplet Skåne. Stockholm: Polyvalent AB. O'Donnell, A., Gilmore, A., Cummins, D., & Carson, D. (2001). The network construct in entrepreneurship research: a review and critique. Management Decision , 749-760.

Regeringskansliet, & Näringsdepartementet. (2009). Regeringskansliet: Handlingsplan för kulturell och kreativa näringar. Hämtat från Regeringskansliet:

http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/62/05/b0159c17.pdf den 28 April 2010

RegionVärmland. (2009). Kulturella och Kreativa Näringar: Region Värmland. Hämtat från Region Värmland: http://www.regionvarmland.se/vi-arbetar-med/kultur-folkbildning/kulturella-kreativa- naringar/kkn-varmland den 28 April 2010

RegionVärmland. (u.d.). Om Region Värmland: Region Värmland. Hämtat från Regionvarmland.se: http://www.regionvarmland.se/om-region-varmland den 28 April 2010

RegionVärmland. (den 28 November 2008). Värmland växer: Region Värmland. Hämtat från Region Värmland: http://www.skl.se/web/kommuner_och_landsting.aspx den 28 April 2010

Scott, A. (2006). Entrepreneurship, Innovation and Industrial Development: Geography and the Creative Field Revisited. Small Business Economics , 1-24.

Scott, A. J. (1997). The Cultural Economy of Cities*. International Journal of Urban and Regional Research Vol 21 , 323-339 .

Scott, J. (1987). Social network analysis a Handbook. Sage Publications, London. Sjöstedt, A., & Nielsén, T. (2008). Publikationer: Upplevelseindustrin. Hämtat från

Upplevelseindustrin: http://www.upplevelseindustrin.se/repository/typify/files/Nybyggarna08_1.pdf den 28 April 2010

Sjöstedt, A., & Tobias, N. (2008). Nybyggarna '08. Upplevelseindustrin.

Wahlqvist, E. (den 15 Januari 2010). Hur kommer konstnärernas roll att se ut i framtiden? (P1Snittet, Intervjuare)

Wahlqvist, E. (2009). Making Art Work. Göteborg: Centre for Regional Analysis, School of Business, Economics and Law, University of Gothenburg.

What is Social Network Analysis? (den 08 04 2008). Hämtat från International Network for Social Network Analysis: http://www.insna.org den 19 03 2010