• No results found

Framtida studier

In document Lekens betydelse för lärandet (Page 30-37)

I vår studie har vi undersökt fritidslärarnas uppfattningar om lekens betydelse för barnens lärande. För att barnens lärande ska komma till uttryck genom deras lek krävs det att ett antal faktorer är till förfogande enligt våra respondenters uppfattningar. Det vi främst uppfattar i vår studie, är att de sociala förmågorna är viktiga för att leken ska stimulera till ett lärande. Våra respondenter ger en samstämmig bild av att en variation av lekar är nödvändig för att barnen ska inspireras till nya upptäckter och

29

kunskaper. Vår studie visar att fritidslärare menar att de behöver ha en god tillgång till planeringstid för att kunna organisera verksamheten utifrån styrdokument, barnens behov samt intressen.

Efter vår studie om lekens betydelse för barns lärande upplever vi ett behov av framtida studier kring detta ämne för att stärka lekens betydelse för lärandet framöver. Vi uppfattar att det är angeläget att fördjupa kunskapen inom detta område. Detta då det är en verksamhet som erbjuder barnen livslångt lärande i form av gemenskap, glädje, kunskap, lek och lärande.

30

Referensförteckning

Ackesjö, H. (2017). Children’s Play and Teacher’s Playful Teaching a Discussion about Play in the Preschool Class. British Journal of Education, Society & Behavioural Science, 19(4): 1-13, DOI:10.9734

Ahrne, G., Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.

Bengts, M. (2012). Skapa tid och rum för lek. I Lärarförbundet Fritidspedagogen (tidskrift) (2012). Fullt av lek: om att ge utrymme för skolbarns lek. (ss 22-29) Stockholm: Lärarförbundets förlag.

Brinkkjaer, U. & Høyen, M. (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Cecchin, D. (2012). Med leken som inspiration. I Kragh-Müller, G., Ørsted Andersen, F. & Veje Hvitved, L (red.) (2012). Goda lärmiljöer för barn. (ss. 17-37). (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Engel, M. (2015). The Importance of Free Play in the Early Childhood Classroom: Perspectives From a

Teacher, Childhood Education, 91:5, 323-324, DOI: 10.1080/00094056.2015.1090842

Evaldsson, A. C. & Aarsson, P. (2011). Den fria lekens möjligheter och begränsningar - om barns kompetenser och vardagliga deltagande i fritidshemspraktik (ss 137-154). I Klerfelt, A. & Haglund, B. (red.) (2011). Fritidspedagogik: fritidshemmets teorier och praktiker. Stockholm: Liber.

Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I Ahrne, G., Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.

Gärdenfors, P. (2009). Lek ur ett evolutionärt och kognitivt perspektiv. I Jensen, M. & Harvard, Å. (red.), Leka för att lära. Lund: Studentlitteratur.

Folkhälsomyndigheten. (2020). Folkhälsomyndigheten (u.å). Bromsa smittan – det här kan du som privatperson göra. hämtad: 2020-05-24 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-

beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/alla-har-ansvar-att-forhindra-smitta-av-covid-19/bromsa-smittan--det-har-kan-du-som-privatperson-gora/

Holmberg, L. (2011). Styrningen av fritidshemmet. I Pihlgren, A.S. (red.) (2011). Fritidshemmet: fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i skolan. (ss 51-64) (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Hippinen Ahlgren, A. (2015). Miljön som redskap. I Pihlgren, A.S. (red.) (2015). Fritidshemmet och skolan: det gemensamma uppdraget. (ss 157-170) (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

31

Jonsson, K. & Lillvist, A. (2019). Främja socialt lärande i det svenska fritidscentret, Education Enquiry, 10: 3, 243-257, DOI: 10.1080 / 20004508.2019.1571358

Kane, E. (2015). En lekande skola. I Pihlgren, A.S. (red.) (2015). Fritidshemmet och skolan: det gemensamma uppdraget. (ss 215-231) (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Kragh-Müller, T. (2012). Fri lek och lärande. I Kragh-Müller, G., Ørsted Andersen, F. & Veje Hvitved, L (red.) (2012). Goda lärmiljöer för barn. (ss. 17-37). (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Kemple, K. M., Hyun Oh, J. & Porter, D. (2015). Playing at School: An Inquiry Approach to Using an Experiential Play Lab in an Early Childhood Teacher Education Course, Journal of Early Childhood Teacher Education, 36:3, 250-265, DOI: 10.1080/10901027.2015.1062830

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Olofsson, B. (2017). Den fria lekens pedagogik: teori och praktik om fantasileken. (Första upplagan). Stockholm: Liber.

Pramling, N. & Wallerstedt, C. (2019). Play-responsive teaching: A concept of teaching and a `didaktik`for preschool. Forskning om undervisning och lärande, vol 7, nr1, ss.7–22. Från

https://forskul.se/tidskrift/volym-7-nummer-1-2019/lekresponsiv-undervisning-ett-undervisningsbegrepp-och-en-didaktik-for-forskolan/

Pramling, Samuelsson, I. & Asplund, Carlsson, M. (2008). The Playing Learning Child: Towards a Pedagogy of Early Childhood. Scandinavian Journal of Educational Research, Vol. 52, No. 6, december 2008, ss. 623–641. DOI: 10.1080/00313830802497265

Pyle, A. & Danniels, E. (2017). A Continuum of Based Learning: The Role of the Teacher in Play-Based Pedagogy and the Fear of Hijacking Play, Early Education and Development, 28:3, 274-289, DOI: 10.1080/10409289.2016.1220771

Pyle, A., DeLuca, C. & Danniels, E. (2017). A Scoping Review of Research on Play-Based Pedagogies in Kindergarten Education. Review of Education 5 (3): 311–351.

https://doi-org.proxybib.miun.se/10.1002/rev3.3097.

Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I Ahrne,G,. Ahrne, G., Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (ss.34-54).(2., [utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.

Rohlin, M. (2011). Fritidspedagogik och lärande. I Pihlgren, A.S. (red.) (2011). Fritidshemmet: fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i skolan. (ss 115-141) (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Skolinspektionen. (2010). Kvalitet i fritidshem. Rapport 2010:3 Kvalitetsgranskning. Stockholm: Skolinspektionen.

Svedäng, M. (2015). Utomhuspedagogik. I Pihlgren, A.S. (red.) (2015). Fritidshemmet och skolan: det gemensamma uppdraget. (ss 269-286) (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

32

Sverige. Skolverket. (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011: reviderad 2017. Stockholm: Skolverket.

33

Bilaga 1

Missiv

Hejsan.

Vi heter Martin Tuvesson och Linda Sundell och är två studenter som studerar till grundlärare mot fritidshem på Mittuniversitetet i Sundsvall. För närvarande arbetar vi med vår C-uppsats och vi är därmed inne i vårt examensarbete där vårt fokusområde är lekens betydelse för lärandet på fritidshemmet. Syftet med vår studie är att undersöka vilka uppfattningar fritidslärarna har kring lekens betydelse för lärandet samt hur fritidslärarna upplever att man arbetar med lek och lärande på fritidshemmet.

Vi skulle vilja komma ut i verksamheten och träffa fritidslärare/fritidspedagoger för en intervju. Intervjuerna beräknas att ta ca 30–40 min, vi avser att spela in intervjuerna för att kunna transkribera dem samt undvika eventuella misstolkningar mm.

På grund av rådande försiktighetsåtgärder med tanke på Covid-19 är vi öppna för att genomföra intervjuerna som telefonintervjuer.

Vår målsättning är att kunna genomföra intervjuerna under vecka 15–16. Vi kommer att kontakta dig under fredagen vecka 14, för att få bekräftelse på ditt samtycke samt för att komma överens om tidpunkt för intervju.

Vi tar i vår studie hänsyn till de forskningsetiska kraven i enlighet med Vetenskapsrådet. Detta betyder att ditt deltagande är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan utan att ange orsak till det. Ditt deltagande behandlas konfidentiellt och svaren som samlas in kommer endast användas i denna studie. Det vill säga att vi kommer att avidentifiera de personer som intervjuats. Du godkänner din medverkan i studien genom att medverka i intervjun.

Givetvis är du välkommen kontakta oss om du har några frågor eller om du har önskemål på när det är lämpligt att vi kontaktar dig. Du hittar kontaktinformation nedan.

Martin Tuvesson matu1003@student.miun.se Mobilnr: 070-6678839

Linda Sundell lisu1701@student.miun.se Mobilnr: 072-2229929

Handledare: Lars Sandin lars.sandin@miun.se

Er medverkan är viktig för oss och vi är oerhört tacksam för att vi får låna lite av din tid!

Med vänlig hälsning och förhoppningar om ett gott samarbete Martin och Linda

34

Bilaga 2

Intervjuguide

Intervjufrågor: Vad är din yrkestitel?

Hur lång erfarenhet har ni inom yrket?

Hur länge har ni arbetat på nuvarande arbetsplats?

(Hur ser fritidslärarna på lekens betydelse?)

Vad uppfattar ni är det viktiga med att få leka på fritids?

Hur arbetar ni med barnens lek? -Hur ofta sker styrd lek/fri lek? -Lekstationer? -Lekkort? Vad anser du vara den viktigaste betydelsen i leken för barnen?

Vilken betydelse har lärmiljön på fritidshemmet, för att lärandet ska bli så bra som möjligt?

(Vad har man för uppfattning om att barnen lär sig genom lek?

Vilka möjligheter och begränsningar ser du i arbetet med lek och lärande? Hur tänker ni kring leken och dess lärande?

Vad uppfattar ni att barnen lär sig vid lek?

Tänker ni på vad barnen lär sig vid olika lekar som kan bidra till barnens lärande? Tror du att det har någon betydelse för lärandet om leken sker inomhus eller utomhus? I så fall vad?

(Hur arbetar ni med lek och lärande?)

Planerar ni olika lekar eller aktiviteter som kan bidra till barnens lärande? - Vad kan det vara? Ge exempel!

Vilka uppfattningar har ni om möjligheterna och begränsningarna av planering för lek och lärande på fritidshemmet?

Använder ni er av olika teman för att få in lek och lärande?

Samarbete med skolan:

Hur ser ert samarbete med skolan ut? Utnyttjar ni eventuella teman eller liknande som är aktuellt på skolan, och tar med detta till fritids?

Hur kommer skolkunskaperna in på fritidshemmet? (Matematik, Svenska osv) Förekommer rastaktiviteter på er skola? Om ja, vem leder dem?

Ordet är fritt: Berätta med egna ord hur ni uppfattar sambandet mellan lek och lärande och hur detta kommer till uttryck på ert fritidshem.

Observera att det kan komma att tillkomma någon ytterligare fråga samt att vi kan komma kontakta er igen för eventuella kompletteringar.

Tack för ert goda samarbete! Mvh Martin och Linda

In document Lekens betydelse för lärandet (Page 30-37)

Related documents